Artillerigården på Södertorg

År 1726 förlade Kronan sin artillerigård till platsen. Under 1890-talet var artillerigården bebyggd med en vaktstuga, ett mindre stenhus med papptäckt sadeltak, placerat med långsidan utmed gränsen mot torget i norr. Byggnadens entre var förlagd till en lägre tillbyggnad invid den västra gaveln. Öster om vaktstugan avgränsades artillerigården från torget aven slätputsad kalkstensmur. Utmed den västra tomtgränsen hade det något tidigare tillkommit en länga som inrymde matsal och expedition.

Gårdens södra del var under 1800-talet bebyggd med ett antal förrådsbyggnader. På en teckning av P A Säve från 1846 finns en stenbyggnad med fal tak avbildad i det av ringmurens torn som är placerat på den tidigare artillerigården. I byggnaden fanns ett laboratorium där det bland annat tillverkades lös ammunition. På teckningen syns även en större förrådsbyggnad, placerad i det sydöstra hörnet av Artillerigården. Förrådets fasad var klädd med stående brädpanel och hade ett flackt, faltäckt pulpettak. Artilleriet flyttade 1887 och fram till 1960- talet användes husen som bostäder. 1962 restes förslag om att inrätta ett militärhem på fastigheten, men det verkställdes inte och 1974 revs slutligen alla byggnader. (Källa: A-109)

Vakt och arrestlokal (4)

Stamtruppen på Artillerigården 1870-talet

------------------------------------------------------------------

Den gamla artillerigården vid Södertorg användes efter att platsen inte längre utnyttjades av artilleriet till basarer, idrottstävlingar mm. I den gamla gymnastikbyggnaden inrättades 1898 ett kronobageri.

Hur man bakar kronans kaka.

Ett besök i Visby kronobageri

Undertecknad har, i likhet med alla andra laglydiga, väluppfostrade och välväxta ynglingar af öfver 22 års ålder, till ett älskadt fosterlands försvar i 90 dagar ätit kronans kaka. Hvad jag däremot ej förr än nu, och däri liknar jag nog de fleste, har sett, et är hur man bakar denna s. k. kronans kaka.

Hur man kokar sluring, gröt, grönärter och potatis åt kronans folk, det har jag sett och deltagit i själf. Men därom vill jag nu icke yttra mig, ty här är ju fråga om, hur man lagar kronans kaka.

Hittills har man här på Gotland användt bröd från olika leverantörer, hvilka för lägsta möjliga pris levererat beväring och stam deras dagliga bröd. Men nu har kronan själf, dess bättre, tagit den saken om hand. Jag säger dess bättre och kan säga det, sedan jag sett hur det tillgår i Visby kronobageri.

Detta bageri började i fredags sin verksamhet i den lokal som för detsamma inredts i gymnastikhuset å gamla artilleritomten. I lördags åsåg jag huru det hela försiggår och vill nu söka beskrifva det.

En mera treflig, ljus och förståndigt inrättad bagerilokal än denna får man leta efter. I Visby har den ej sitt motstycke, så mycket är säkert. Då man från tomten kommer in i husets förstuga har man bagerisalen till vänster, en rymlig, hög och fin sal med nypanelade väggar och ett rent, fint och välgjutet cementgolf. Till höger vid inre långväggen finnas mjölkistorna, en för groft rågmjöl och en för rågsikt. Midt emot vid fönstren är själfva bakskifvan, och midt på golfvet står bakugnen.

Det var stekande varmt därinne, och när jag kom in, var man i färd med att baka upp en deg af rågsikt, det s. k. fina baket. Hur degen tillagades såg jag ej. Men att döma af den rent af ängsliga renligheten, som vid degens behandling i öfrigt iakttogs, hade nog äfven detta skett på ett oklanderligt sätt. Vid det stora bakbordet stodo fyra man, två "riktiga" bagare och två lärlingar, ur artillerikåren uttagne för att utbildas till bagare. Alla fyra voro klädda i bländhvita kläder och hvita mössor. Armarne voro bara till armbågen, och de knådade alla fyra af hjärtans lust. Sergeant Fredin, som har uppsikt öfver bageriet, gick omkring och såg belåten ut, och hr Larsson, bagerimästaren, gaf sina disciplar order bestämdt men gemytligt och undervisande.

Den första af de fyra styckade degen och vägde upp degmängden till hvarje bröd. Hvarje bröd har 860 gram rå vikt. Nästa man trillade de sålunda afvägda degstyckena till runda tingestar, de sågo ut som medelstora kanonkulor, och en tredje, mäster själf, plattade ut dem till den form de ha i gräddadt tillstånd, i "kus"- eller "ankarstocks"- form. Den fjärde och sista doppade hvarje bröd med ena sidan försiktigt i ren frisk matolja, detta för att få bröden att vid gräddningen släppa plåten och att ej fastna vid. Samme fjärde man lade bröden på bräden, hvilka sedan sattes åt sidan tills bröden voro jästa.

När jäsningen försigott, placerades bröden på ugnens stora järnplåtar, hvilka dragas ut på en framför ugnen placerad järnställning. Ej mindre än tvåhundra grofva bröd kunna på en gång gräddas i ugnen. Af den finare sorten gräddas 126 åt gången. Så fort bröden placerats på plåtarne, öfverstänkas de med vatten, och så in med plåten i ugnen, luckan till, och om 45 minuter äro bullarna färdiga att läggas att svalna.

Hvad själfva ugnen beträffar, så ha vi förut beskrifvit densamma. Endast det må tilläggas, att den är mycket känslig och kräfver sakkunnig skötsel för att den skall grädda jämt. Härutinnan har man äfven lyckats mycket väl redan nu, och brödet blir mycket jämt och vackert.

Det blir äfven välsmakande, ett mer delikat smörgåsbröd kan man just ej önska sig, så att hvad kronans folk hädanefter kan klaga på här på Gotland, på brödet kunna de ej klaga.

Om så behöfs, kan man vid bageriet baka och grädda 3.000 bröd i dygnet.

Detta behöfver ju ej under närvarande förhållanden ske, nu kan man knalla varligt och utan att öfveranstränga sig.

Hädanefter skall bageriet förse såväl artilleriet som infanteriet med bröd, och leveransen till det senare tog sin början i går, då första årets volontärer inryckte till öfning.

Samma praktiska, renliga anordningar som finnas i själfva bageriet äro äfven vidtagna i dit hörande visthusbodar etc.

Under samma tak finnes nämligen inredd en mjölbod med från golfvet upphöjda ställningar för mjölsäckarna. Fukt och råttor äro grnom praktiska anordningar utestängda såväl från denna som de öfriga lokalerna. I ett annat rum äro ställningar för det färdiga brödets förvarande uppsatta, och till höger i förstugan har inredts en snygg möblerad expeditionslokal.

Det hela gör det mest gynnsamma intryck, allt talar om vederbörandes osparda möda, att göra etablissementet till ett mönsterbageri. Och de ha lyckats fullständigt i sina bemödanden. Lägges härtill, att bagarmästaren och hans biträde samt de två artillerister som f. n. utbildas till bagare alla äro af den sortens människor som älska renligheten och att uppsikten öfver det hela är lagd i bästa händer, då kan man med fullt fog gratulera ej blott dem, som haft anordningarnas ledning om hand, utan äfven, och ej minst dem, som skola äta den i detta bageri förfärdigade kronans kaka". (Källa: 1656)

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper