Artilleriet på Gotland 1711 - 2000

4/6 1711

Häggs artilleristab etableras i Visby

31/7 1741

Uppsattes Mannerheims Artilleribataljon (Gotland rekryterade nästan hälften)

1763

Ungefär ett kompani (ca 80 man) ur alla fyra kompanier överskeppas till Finland

1782

Finska Artilleribrigaden uppsätts, 7 kompanier ingår

1788

Ungefär två kompanier ur Gotlands Artilleribataljon överskeppas till Finland och kommer att ingå i Finska Artilleribrigaden.

1791

Resterna av den Gotländska Artilleribrigaden överskeppas till Finland

1794

A1 och A4 organiseras. Gotlands kompani ingår i A2 1809

1809

Finska Artilleriregementet A2 organiseras

1810

A2 omorganiseras, varvid kompanierna sammanslås två och två och bildar en avdelning

15/10 1810

1.st Avdelningen fick namn av livkompaniet

4/7 1811

A2 upplöses. A2 förläggs till Stockholm, Karlstad samt till Eda Skans

1811

Genom militärbefälhavareorder av den 20 mars blev Nationalbeväringen indelade uti 5 bataljoner med 4 infanterikompanier i varje, utom 1:a eller Norra bataljonen, som hade 3 kompanier jämte Fårös beväring; 2 jägarkompanier tilldelades varja bataljon, men 5 sådana kompanier blev oindelda och ställdes under brigadchefernas direkta befäl. Hela lantbeväringen indelades sedan i 2 brigader.

Stadens beväring indelades till positions- och åkande artilleri, kungen hade lämnat en särskild tillåtelse åt Visbys borgarskap att de själva fick välja hela befälet till stadens manskap.

I sin egenskap av militärbefälhavare hade Rudolf Cederström under sig anställd vid militärbefälsstaber och stater: som chef för militärexpeditionen, överadjutanten, majoren Jacob Cederström; till stabsadjutanter 3 officerare, en vid artilleriet, en vid fältmätningskåren och en kavalleriofficer. Vid övriga staber och stater en artilleribefälhavare som hade under sitt befäl, utom det till Gotland kommenderade artilleriet och det av Visby stads beväring uttagne, en tygmästare, en tygofficer, en tygförvaltare, en pistolsmed och en stockmakare. En major och en subalternofficer ur ingenjörskåren, en auditör och en krigsfiskal, en fältprost, en fältläkare med två underläkare, en fältkommisarie och en fältkamrer med skrivbiträde. 

I mars och april anlände till Gotland såsom förstärkning till artilleriet en kommendering av Vendes artilleriregemente samt positionspjäser, gevär och ammunition, medicinska attiraljer och proviant för de hitkommenderade trupperna. I slutet av mars och i början av april anlände också från fastlandet det erfordliga antalet officerare för Nationalbeväringen. 

I sista dagarna av oktober och början av november avgick från ön så väl Jönköpings bataljon som största delen av det hitkommenderade artilleriet, varav det endast kvarlämnades ett detachement bestående utav 2 subalternofficerare (den ena med åliggande att tjänstgöra som tygofficer) samt 3 underofficerare och 38 man konstaplar och artillerister. Kort därefter blev även kapten Svebilius, som ankommit till ön, förordnad till artilleribefälhavare.

1813

Beväringsartilleriet rekryterades som förut endast från Visby. De bedrev sina övningar vid södra byrummet utanför södra stadsmuren. Manskapet rullfördes vid vederbörligt kompani och där förättades årliga mönstringar. Gevär och patronväskor förvarades i hemmen.

20/2 1816

Meddelas genom en order att den i Visby garnision förlagda styrka av Svea artilleriregementes kommendering skulle förminskas till 24 man.

18/4 1816

Kungjordes att Kungl. Maj:t förordnat överstelöjtnanten vid Svea artilleriregemente von Arbin till artilleribefälhavare och bataljonschef för Nationalbeväringens artilleri, vilket bestod av 2 kompanier åkande artilleri försedda med 3-pundiga kanoner och Helvigs haubitser samt 1 kompani positionsartilleri med tillhörande 8 stycken 24-pundiga kanoner och 8 stycken 12-pundiga Ehrensvärds. Härigenom blev allt artilleri på Gotland förenat till ett helt för sig.

23/2 1819

Meddelade Kungl. Maj:t i ett brev meddelade Kungl. Maj:t att Gotlands Nationalbevärings artilleri skall förses med pjäser och full attiralj till 2 6-pundiga och 1 12-pundigt batteri.

11/6 1826

Utfärdades militärbefälhavareorder, att åkande artilleriet skulle i från kompaniexercisplatser den 20 juni inträffa vid Kräklingbo för att därifrån företaga en större fältmanöver mot Östergarn, sedan bivackera där om natten och följande dagen företaga återmarschen. Det anbefalldes jämväl, att för befälets och truppens övning skulle såväl under fram- som återmarschen de försiktighetsmått iakttagas, som ske börs när fienden är i grannskapet. 

21/2 1828

Ingick militärbefälhavaren med underdånigt förslag till en ny organisation av Nationalbeväringens artilleri, men ingen resolution följde förrän år 1836

1830

Permanentades att 2 depåkompanier av Svea artilleriregemente förlades i Visby. Ett kompani skulle bestå av, 1 kapten, 1 löjtnant, 1 underlöjtnant, 1 styckjunkare, 1 sergeant, 1 trumpetare, 1 förstekonstapel, och 4 andrekonstaplar. Manskapsstyrkan uppgick till 69 man.

19/4 1831

Överlämnar Jacob Cederström över militärbefälet till artilleribefälhavaren överstelöjtnant Arbin.

9/5 1835

Genom ett kungligt brev blev en ny organisation för Nationalbeväringens artilleri fastställd. Manskapet skulle hädanefter inte endast uttas från Visby stad utan även från lantbeväringen. De till artilleriet erforderliga 6 officerarna skulle kommenderas från kompanibefälet vid Nationalbeväringen och erhålla särskilt arvode, samt att underbefälet skall bestå såväl av valda, valda genom truppen, som av därtill av militärbefälhavaren utsedda personer. Det tillsattes eget befäl, 2 batterichefer, 4 subalterner, 2 styckjunkare, 6 sergeanter, 12 förstekonstaplar, 24 konstaplar och 4 trumpetare. Beväringsstyrkan fastställdes till 200 man i åldern 21 - 30 år. Beväringsartilleriet uppsatte 2 st 6-pundiga och 12 st 12-pundiga batterier. Dessutom blev medel anslagna så väl till upprättande av ett artilleriinformationsverk, samt till arvode åt artilleribefälhavaren som hitintills inte erhållit sådant.

21/4 1836

Militärbefälhavaren beordrar att 25 man från vardera av de tre lantkompanierna, som är belägna närmast Visby, skulle uttas till artilleriet, även i anledning därav att åldern för artillerimanskapet blivit bestämd till 30 år och detta manskap genom urval skulle uttas, hade under den 18 mars inte en ny indelning av manskapet vid Visbys infanteri och jägare blivit anbefalld, efter samma grund som den för lantbeväringen gällande. Manskapet vid Visby stads beväring hade här förut, ända sedan beväringens upprättande 1811, varit uttaget och indelat på följande sätt: Alla från 15 till fyllda 25 år, som inte var husbönder, var indelade till jägarekompaniet, från 25 års ålder ingick de i infanterikompaniet. Förutom borgare och husbönder, som därtill var självskrivna, även handelsbetjänter, gesäller och lärlingar. Alla övriga transporterades till artilleriet där de kvarblev till 45 års ålder då de överfördes till pikförarna. Från infanterikompaniet däremot överflyttades sällan någon till pikförare, eftersom infanteristerna önskade kvarbli vid sitt vapen.

2/5 1836

Bifall lämnades genom gjord ansökan om att få dela tygofficerslönen i två arvoden för att tilldelas två officerare vid beväringen som kommenderas att tjänstgöra som förrådsofficerare vid Visby militärförråd. 

15/10 1836

Genom en generalorder förordnades en ny organisation av styrelsen över militärförråden i Visby varigenom militärbefälhavaren upphör att vara förrådschef vilket istället uppdrogs åt artilleribefälhavaren i egenskap av tygmästare. Däremot skulle militärbefälhavaren ha högsta befälet i egenskap av inspektör.

12/11 1836

Fastställde militärbefälhavaren kompanimärken som skulle tillverkas i mässing med blank kant och upphöjd siffra i mitten. Bottenfärgen var för Norra bataljonen vit, för Södra bataljonen röd, för Medelbataljonen röd och vit i sektorer, för Visby jägare röd cirkel med vit ring och för Visby infanteri vit cirkel med röd ring omkring. Artilleriet skulle använda de för hela artilleriet fastställda märkena. Dessa nu anbefallda märkena anlades av korpraler och konstaplar under övningar. Det var meningen att övrigt manskap skulle få sådana i krig.

1839

Erhåller artilleristyrkan en permanent kasern vid S:t Hansgatan.

14/5 1839

Genom ett kungligt brev blev artilleriets befälsmöte förkortat till 14 dagar, istället för en månad.

23/6 1841

Uti en generalorder anbefalldes att en ny förändrad uniform för Nationalbeväringens artilleri vars befäl hitintills haft lika uniform som övriga beväringen. 

1850

Begärde militärbefälhavaren hos Kungl. Maj:t att artilleriet måste förses med lejda hästar under vapenövningarna, att batterierna måste förses med sablar, att depåkompaniet styrka måste ökas till 75 man, att ytterligare 1 subalternofficer måste kommenderas till Gotland, att depåkompaniet måste förses med 15 stycken ständiga hästar och stallpersedlar, att arvodet måste anslås åt flera av underbefälet och en del av de civila tjänstemännen måste erhålla löneförhöjningar. (1854 års stat bestämmer för battericheferna 200 Rd banko och staten för åren 1858, 1859 och 1860 upptar samma till 400 Rd rmt. Till lega för exercishästar åt artilleriet upptas förstnämnda stat 294 Rr banka och den sistnämnda till 750 Rr rmt)

5/7 1851

Uti ett brev från Kungl. Maj:t meddelas att då officerare av Gotlands Nationalbevärings infanteri begagnar undervisning vid Artilleriläroverket i Visby för att bereda sig till inträdesexamen vid högre Artilleriläroverket vill Kungl. Maj:t bestämma särskilt arvode åt informationsofficeren.

9/7 1853

Angavs till chefen för Lantförsvarsdepartementet ett memorial angående behoven med avseende på Gotlands försvar, och uppgavs uti memorial till Kungl. Maj:t i augusti samma år att den kortaste tid inom vilken Nationalbeväringens försvarsstyrka ansågs kunna vara sammandragen, artilleriet och Visby stads beväring vid Visby vara 3 dagar efter ordernas utfärdande därom. Var färdingshållningsorder förut utgivna borde styrkan kunna vara sammandragen sålunda inom hälften av nämnda tid.

27/3 1854

Utfärdades fördelningsorder om vad i avseende på de under militärbefälhavarens på Gotland befäl ställda truppers organisation mm. Såsom chef för 2 brigaden för militärbefälhavaren själv befälet till dess trupperna kallades vapen varefter artilleribefälhavaren major Rappe blev brigadchef. Överste Nordenfeldt med stab, Göta artilleribatteri, inkvarterades i Visby, det övriga manskapet i socknarna norr och öster om Visby.

19/4 1854

Ankom 9:de 6-pundiga åkande batteriet av Göta artilleriregemente bestående av 6 officerare, 2 civila, 6 underofficerare, 5 spel, 4 hantverkare, 141 man samt 119 hästar. Ett 12-pundigt batteri av Vendes artilleriregemente beordrades även till Gotland men detta ändrades genom en generalorder av den 15 april.

16/5 1854

Efter att socknarna blivit hörda bestämdes att Gotlands Nationalbevärings artilleri sammandrogs till 10 dagars vapenövningar vid Visby från och med den 8 till och med den 17 juni, och att tält därför blivit anskaffade. Lägret var först ämnat att vara på Vallstena rum men sedan arrendatorn av Visborgs kungsladugård upplåtit fältet därutanför till exercis, bestämdes lägret i Visby istället.

24/5 1854

Inryckte härvarande trupper i läger vid Visborgs kungsladugård. Efter framställning hos Kungl. Maj:t anbefalldes att Gotlands Nationalbevärings artilleri och 3 bataljoner av jägarna skulle under lägertiden ställas under artilleribefälhavaren major Rappes befäl såsom chef för 2:dra brigaden och att de hitkommenderade trupperna jämte 2 bataljoner av Nationalbeväringen skulle stå under överste Nordenfeldts befäl såsom chef för 1:sta brigaden.

12/6 1854

På morgonen ankom en del av Svenska eskadern till Slite och med ombord var Konung  Oscar I samt Kronprinsen med staber samt cheferna för Lant- och Sjöförsvarsdepartementena. Sedan de höga personerna besökt de påbörjade befästningsarbetena på Enholmen begav de sig till Visby dit de kom på kvällen. Göta artilleriregementes 9:e 6-pundiga batteriet.

1/7 1854

Beslutades att Göta artilleribatteri ställs under artilleribefälhavaren på Gotlands befäl.

17/8 1854

Artilleribefälhavaren major Rappe ersätts av major Munck.

29/9 1854

Order om att Göta artilleriregementes batteri skall avlösas av en lika styrka ur samma regemente.

24/11 1854

12/6 1855

Beordrades Göta artilleribatteri att återgå till hemorten.

1857

Vid detta års riksdag erhöll Nationalbeväringens civilstat och underbefälet, enligt Kungl. Maj:ts nådiga proposition efter militärbefälhavarens förslag, löneförhöjning. Även på artilleribefälhavaren överstelöjtnant K. Bildts motion, Nationalbeväringens officerskår, och utgavs Kungl. Maj:ts fastställda stat för Gotlands Nationalbeväring att tillämpas under åren 1858, 1859 och 1860.

27/1 1859

På förslag av militärbefälhavaren anbefallde Kungl. Maj:t att Rute kompani, Forsa kompani och Bäls kompani skulle så länge de därtill är villiga, med hela styrkan eller så stor del därav, som militärbefälhavaren bestämmer, årligen under exercistiden sammandras på Enholmen för att övas i artilleriexercis. Kronan bekostar transporten från Slite till Enholmen.

4/6 1859

Beordrades att officerare och pjäsbefälhavare från beväringsartilleriet skulle kommenderas till Enholmen som instruktörer mot erhållande av resersättning och dagtraktamente.

16/7 1861

I sammanhang med förslag till bättre ordnande av stridskrafterna på Gotland hade militärbefälhavaren i ett memorial av den 31 augusti 1859 jämte framställning av de emot artilleriets nuvarande sammansättning framkom ett stort antal anmärkningar, att det på Gotland förlagda depåkompaniet av Svea artilleriregemente med över och underbefäl samt trupp mm får från nämnda regementes stat överflyttas till Gotlands Nationalbeväring, gör att med dess artilleri bilda en särskild kår " Gotlands Nationalbevärings Artillericorps". Till detta lämnade Kungl. Maj:t sitt bifall och bland annat förordnas att artillerikårens officerare befrias från den  för befordrande till löjtnantsgraden vid artilleriregementena föreskrivna examen vid högre artilleriläroverket, men skall däremot vid artilleriets läroverk i Visby avlägga en praktisk artilleriexamen och genomgå graderna vid något av artilleriregementens rekrytskola..

11/11 1861

Kungl. Maj:t befallde att artilleribefälhavaren som i avseende på den till artillerikåren hörande stamtrupps manskaps antagande och avskedande, enskilda ekonomi och disciplin har kårchefs makt och myndighet, lyder i avseende på kårens instruktioner, materialens vård och underhåll direkt under generalfälttygmästaren, men står i allt övrigt som rör kåren under militärbefälhavarens omedelbara befäl. Generalfälttygmästaren skall med sina befallningar och instruktioner till artilleribefälhavaren i avskrift meddela militärbefälhavaren.

27/2 1864

Fastställdes ny uniform för artilleristamtruppen

15/8 1865

Sedan militärbefälhavaren uti ett memorial av den 10 juni anfört att hurusom bland flera hinder för att till en elitkår kunna utforma artillerikårens stamtrupp även var saknaden av exercis och gymnastikhus men att då, Kungl. Krigskollegium i Visby ägde en på artillerigården liggande byggnad den så kallade artilleri- eller tygboden, fastän förfallen skulle kunna med en mindre kostnad ombyggas och förändras till ett fullt ändamålsenligt exercis - och gymnastikhus, gav Kungl. Maj:t detta datum sitt bifall.

11/12 1867

Uti ett memorial av den 21 augusti gjorde militärbefälhavaren framställning dels om förändrade avlöningsförmåner åt underbefälet samt om tillökning i underbefälets antal och tjänstgörande styrkan vid artillerikårens stamtrupp, dels också om anslag till en artillerikasern i Visby. Uti skrivelse av nämnda datum meddelades att Kungl. Maj:t inte funnit någon orsak att i detta hänseende göra någon framställning till Riksdagen.

22/4 1868

Genom generalorder blev det befallt att 2 officerare av artillerikåren årligen skulle delta i artilleribefälets gemensamma skjutövningar på Tånga hed.

18/6 1868

Passevolanskontrakt jämte beklädnadsstat för artillerikårens stamtrupp utfärdad.

12/1 1869

Förordnades att Gotlands Nationalbeväring skulle förses med bakladdningsgevär till ett antal av 7840 för Nationalbeväringen och 8 för artillerikårens stamtrupp.

8/2 1870

Med ändring i föreskrifterna i generalorder av den 1 maj 1863 blev befallt att de vid artilleriregementena varje udda år hållna praktiska övningar inte längre skall utgöra ett villkor till tjänstgöring såsom kapten och löjtnant vid Gotlands Nationalbevärings artillerikår.

7/6 1872

Sedan Kungl. Maj:t inte funnit skäl att bifalla de av chefen för artillerikårens stamtrupp framställda yrkande om förmånligare passevolansvillkor, bemyndigades militärbefälhavaren att på Kronans vägnar säga upp det med artillerichefen gällande passevolanskontrakt med årets slut, då truppens manskap och munderingspersedlar skulle till Kronan avmönstras.

29/11 1872

Ny beklädnadsstat för Nationalbevärings artillerikårs stamtrupp.

26/9 1873

Den på grund av brev av den 29 november 1872 verkställda passevolansmönstring till Kronan från vederbörande batterichef vid artilleritruppen godkändes genom Kungl. brev av nämnda datum.

14/7 1874

Medger militärbefälhavaren rätt att med generalmönstrings krafts och verkan avskeda det manskap som mellan generalmönstringen av artilleribefälhavaren ad interim erhålla avsked.

10/12 1875

Sedan Kungl. Maj:t fastställt ny lönereglering för armén att med 1876 års början vinna tillämpning, ville Kungl. Maj:t med anledning av åtskilliga i de nya avlöningsstaterna förekommande bestämmelser förordna, att sergeanten vid Nationalbeväringens artillerikårs stamtrupp skulle vara sergeant av 1:a klassen.

31/3 1876

Genom ett Kungl. brev förordnades att den på Enholmen ur Gotlands Nationalbeväring artillerikårs stamtrupp utgående kommendering 1 konstapel och 3 man skulle 1 oktober indras till stamtruppens huvudstation i Visby och bevakningen på Enholmen från och med detta datum anförtros åt en civil person som för sitt arbete skulle erhålla i arvode 400 kronor.

22/9 1876

Anvisade Kungl. Maj:t anslag av 543 kronor och 50 öre i och för inköp och iståndsättande av Artilleriläroverkets i Visby inventarier, möbler mm

24/9 1877

Försågs artilleriet med revolvrar.

24/5 1879

Artillerikårens batterier skulle hädanefter benämnas 4:e 12-pundiga ändras till 1:a, 12:e 6-pundiga ändras till 2:a och stamtruppen 3:e batteriet.

5/3 1885

Länskungörelse och militärbefälhavareorder angående ny indelning av truppen vid mönstring. Vid artilleriet tidigare utbildade som var rullförda vid infanteriet skulle bilda "artillerireserv", infanteriuppbådet indelades i "infanteri (linje)" till och med 38 år och "infanteri (besättning)" över 38 år.

26/4 1885

Från Göta artilleriregementes fästningskompanier på Karlsborg anlände till Gotland 1 kapten, 2 subalternofficerare, 5 underofficerare, 2 trumpetare, 10 konstaplar och 88 artillerister. Av dessa förlades 1 subalternofficer, 2 underofficerare, 1 trumpetare, 4 konstaplar och 30 meniga till Fårösund och de övriga till Enholmen. Kommenderingen av Nationalbeväringens stamtrupp återgick då till Visby.

1886

Uppläts en byggnad vid hamnen och en stor tomt till denna. Efter diverse ombyggnader kunde inflyttning ske. Längs Strandvägen låg låg gymnastik- och exercishuset. I anslutning till kaserngården låg vakt- och arrestlokaler, ett sommar- och ett vinterstall för tjugo hästar. Ett kvadratiskt ridhus uppfördes 1902. Samma år tillkom även furagemagasin och marketenteri.

17/12 1886

Kungl. brev angående Gotlands Nationalbeväringsorganisationen. Under militärbefälhavaren skulle bildas två självständiga förband av infanteriet och artilleriet N:o 27 Kongl. Gottlands Infanteriregemente och N:o 4 Kongl. Gottlands Artillericorps (kår). Vardera i huvudsak enligt motsvarande organisation som på fastlandet.

1/1 1887

Bildas Gotlands Artillericorps (Artillerikår) med nummer A4. Utgöres av 2 batterier och ett fästningskompani med en stamtrupp av 100 man, förlagd i Visby. Kårens fredsstyrka uppgår till 11 officerare, 11 underofficerare och 102 manskap (av hvilka 25 konstaplar och 2 trumpetare). Övningsplats Martebo myr 18 km nordost om Visby

1888

I november ägde besiktning av de nya lokalerna vid Hamnplan rum

1895

Byte av förbandsnummer till A7

1898

Övningsplats Tofta skjutfält 6 km syd om Visby

1903

Byggande av nya kaserner på Korsbetningen påbörjas

1904

Stall och ridhus vid Korsbetningen tas i bruk

13/4 1909

De nya kasernerna och byggnaderna på Korsbetningen står färdiga för inflyttning

1928

Började förbandet motoriseras

16/6 1938

Förbandets standar överlämnades av konung Gustaf V till kårchefen, överste Hamilton. Vid en högtidlighet på kaserngården två dagar senare överlämnades standaret till kåren

1968

Byter ut begreppen division, batteri, tropp och avdelning till bataljon, kompani, pluton och grupp

1/7 1975

Byte av namn till Kungl Gotlands Artilleriregemente

1/7 1986

Regementet flyttas till Visborgsslätt där det samgrupperade med Gotlands regemente (P 18).

Något år innan så ändrade man numreringen av grundutbildningskompanierna. P 18 numrerade sina kompanier från ett och uppåt och samma gjordes vid A 7 medan Lv 2, som sedan sin tid vid Korsbetningen, hade sina två kompanier numrerade 10. och 11. Så lösningen blev att A 7 ändrade sin numreringen till 21, 22 och 23.
På Visborgs slätt införde A 7 sedan namn på istället för nummer på sina kompanier. Wisborgs kompani (21. komp), Stålhatts kompani (22. komp), Carlswärds komp (23. komp). Vid Soldaterinran 1991 i Donners hage tilldelades kompanierna egna kompanistandar.

1990-talet

Ansvarade regementet för att utbilda fördelningsartilleristab- och bataljoner samt brigadartilleribataljoner och pansarbataljonsartilleri ingående i MKG.

1998

Carlswärds kompani gick högvakten. Utbildning på haubits 77B påbörjas.

30/6 2000

Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades Gotlands artilleriregemente och dess traditioner vårdas och förs vidare genom Artilleriregementet.