Skansar på Gotland
|
|
|
En skans är en fast punkt i en
äldre typ av befäst fältställning. Den s.k. fältskansen var
den viktigaste typen. Man skilde mellan slutna fältskansar
(redutter, stjärnskansar, bastionsskansar, korsskansar) och
öppna skansar, d. v. s. öppna i ryggsidan (halvredutter,
flescher, lynetter). Halvslutna fältskansar hade ett svagare
bröstvärn eller endast en palissad som rygglinje. |
|
Vid en del lanthamnar fanns enkla befästningar under
1600-talet. Det är troligt att dessa anlades under
sjuårskriget, ty de fanns i förfallet skick vid
kalmarkrigets början. Då utfärdades nämligen en förordning
24/6 1611 att bönderna under länsherrens överinseende
snarast skulle förbättra "de skansar och värn, som där på
landet finnas allestädes vid lanthamnarna". Hamnfogdar fanns
vid Hall, Slite, Östergarn, När, Burgsvik, Fröjel och
Västergarn. Dessa ansvarade för hamnarna i kringliggande
distrikt. Det finns ingen uppgift om vilka av dessa som
varit försvarade. Säkert är att det fanns en skans vid
Klinte hamn, som i början av 1600-talet tydligen var mer
trafikerad än Fröjel. Den skansen fanns kvar och spelade en
viss roll i händelserna 1676. Även Slite, danska flottans
förrådsplats, var utan tvivel befäst. Amiral Ryning talade i
svenska riksrådet 6/10 1646 om en skans i Slite som kunde
"redresseras". De styrkor som avsågs för försvaret av
befästningarna var ganska ringa. (Källa: A-102) |
|
|
Boge
Nyskans. Söder Sju
strömmar |
Skans för 4 kanoner och
2 haubitsar. Färdig 1712. Uppförd av Sturtzenbecker och hans
Ståndsdragoner. ca 60 x 37 meter med sju nedsänkningar i
den östra vallen för var 6:e meter, i den norra en 7-8 m bred
öppning. På platsen är
numera uppfört ett reningsverk. Södra delen berörs
av inhägnad militärt område.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 41'
23.18", E 18° 48' 7.56".
Decimal: 57.68977, 18.80210 |
|
|
|
|
|
|
Bunge
Bungenäs |
|
|
Skans
"Blåkhus" för 2 åtta pundiga kanoner.
Färdig 1712.
|
|
|
|
|
|
|
Bunge
Inloppet till Fårösund vid Skarvgrund |
|
|
Skans för 2 kanoner.
Färdig 1712.
|
|
|
|
|
|
|
Bunge
Bungenäs |
|
|
Skans för
2 stycken 6-pundiga kanoner och 800 man. Uppförd under 1740-talet.
Om fienden skulle lägga sig med en flotta vid Fårösund och
därifrån försöka att genom en landstigning sätta sig i
besittning av ön skulle två till fyra 6-pundiga kanoner
placeras med ett detachement om 800 man på Bungenäs,
kanonerna skulle kunna bestryka sundet från stranden vid
Skarfgrund samt Ryssnäs och infanteriet skulle bilda en
bevakningslinje tvärs över udden till Sandviken för att
observera fienden och sätta sig till motvärn.
|
|
|
|
|
|
|
Eksta
Skansudd / Kronvald |
|
|
Skans
för 9 kanoner. Bestående av en vall, ca 130 meter
lång och, 4-6
meter bred och 1-1,5 meter hög, av i huvudsak sand och grus.
På ena sidan av ytterdelarna på vallen är gravar
längs vallen, 23 och 20 meter långa, 2-3 meter breda och
0,5-0,7 meter djupa. Vallen är genombruten i mittpartiet
dels av en stig, dels av en löpgrav till ett värn
väster om vallen, gjorda i sen tid.
Batteriet
byggdes av jord, torv, risknippen och trästockar.
Arbetet utfördes den 8 - 20 juni 1713 av Hablinge
och Hemse tings enrollerade infanterikompanier under
ledning av fortifikationsconducteuren Claes Reich.
Under 1800-talet användes skansen av Gotlands
Nationalbeväring och under första världskriget låg
här en kustsignalstation. Från slutet av 1970-talet
ända till 2004 användes platsen av Hemvärnet.
Här på
Skansudd har också funnits en vårdkase under 1700-
och 1800-talen och då var platsen tidvis bemannad.
Koordinater: WGS84:
Lat N 57° 17'
20.37", E 18° 6' 10.18".
Decimal: 57.28899, 18.10283 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fide
Ryssgravarna |
|
|
Skans. Bestående av en vall, 22 meter lång,
1-1,5 meter hög och 4-5 meter bred. Övertorvad utan några synliga
stenar. Nu genombruten av landsvägen på en 11 meter bred
sträcka. Över västra delen löper en gammal stenmur. Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 4'
13.26", E 18° 18' 1.18".
Decimal: 57.07035, 18.30033 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Fleringe
Burstäde |
|
|
Skans för
6 kanoner. Uppförd av Schilder samt 35 man i 8 dagar. Färdig
1713. "Detta batterie ähr upphugget af starkt och skiönt
virke och väl medh träankar förbundet. 8 alnar bredt och 7
foot högt. Kan comminicera med Nr 2 Nr 3 som af chartan ähr
at see. Ähr färdig så vyda som timbervärket fordrar allenast
1 foot skull förhöyas. Återstår i våhr at uppkasta på den
ena sydan 50 alnars betäckning, på den andra är gammalt
returchement till hielp men skull förbettras. Här på är
arbetet i höst med 35 man uti 8 dagar. Påbegynt d. 2
decembris, ändat d. 9 dito. Visby d. 18 decemb. Ao 1712. M.
Schillder" |
|
|
|
|
|
|
Fleringe
Djupviksrev / Kyrkudd |
|
|
Skans för 5 kanoner.
Uppförd av Schilder samt 56 man i 6 dagar. ca 80 x 10-15 meter. Begränsas i
nordväst mot sjösidan av vall, 80 meter lång, 7 -8 meter bred och intill 2 meter
hög. Utanför och nordväst om vallen är ett dike, intill 2 meter bred
och 0,4 meter djup. Utanför och nordväst om detta är en låg vall,
3-4 meter bred och 0,3 meter hög. Innanför och sydöst om huvudvallen är
en ränna, intill 2 meter bred och 0,2 meter djup.
Mellan huvudvallen
och den sydöst där om belägna strandvallen är marken tämligen
plan, troligen avsiktligt utjämnad och avsedd som skyddad
uppehållsplats för besättningen. Ett sentida värn
anlagt i brytpunkten i huvudvallen.
"Detta verket är
opkastat med jord, strand öhr och klappur, så vähl sielfva
verket, som betäckningen Lit: C till 80 alnar lång och 10
alnar bredt och sammanledes Lit: D 60 alnar. Hoos Lit: E
skall retrancheras vidh pass 50 alnar, så kan här kommas väl
och såklart till och från emedan här under sielfva batteriet
är en naturell graf och baak om en högd. Torf kan fåås brae
hoos, såå at det kan uti våhr blifva helt färdigt om 4 a 5
dagar. Här på har arbetat 56 man uti 6 dagar. Påbegynt d. 2
Decemb. och lycktat d. 6 dito. Wisby d. 18
Decembris Ao 1712. M Schillder."
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 52'
36.75", E 18° 49' 34.86".
Decimal: 57.87687, 18.82635 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fleringe
Kalvegårdsrev / Bläse |
|
|
Skans för 6 kanoner.
Uppförd av Schilder samt 58 man i 4 dagar. Färdig 1713. Idag
helt borta. Närmast rundad oval, bestående av en vingformig vall,
mäktigast mot stranden, där den var ca 15 meter lång, 4-5 meter
bred och intill 0,7 meter hög.
"Wärket ähr
uphugget af goda timberstockar, och väl med träankar
försedt, alt färdigt men skall ännu med jord och strand öhr
uppfyllas. Återstår uti vähr at upkasta på 2 a 3 dagar
beteckningar å båda sidor, hvaraft och af siälfva naturen är
god och så ker tillkomst och returade.
Af detta
värket kan giöras defension af 1/4 dehl åf Cappelshamns Vik.
Som och hafver correspondence med den skansen som är anlagd
på Diuwikn reef eller så kallat Backlängder som synas af
sielfva chartan Nr 1 Nr 2. Här på har arbetet och intyget 58
man uti 4 dagar. Begynt d. 1 decemb. och lycktat d. 4 dito.
Wisby d. 18 Decembris Ao 1712. M Schillder."
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 53'
45.54", E 18° 50' 10.95".
Decimal: 57.89598, 18.83637 |
|
|
|
|
|
|
Fleringe
Buckhällar |
|
|
Skans
Finns med på 1729 års karta. Redan då ansågs den gammal.
"Gambla förfalldne trächkskantsar".
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 54' 46.86", E 19° 1' 15.35". Decimal:
57.91302, 19.02093 |
|
|
|
|
|
Gammelgarn |
|
|
Skans för
4 3-pundiga kanoner. Uppförd under 1740-talet. Om fienden
ändå fortsatte stora vägen mot Gammelgarn skulle han stöta
på det stora detachementet, som skulle bestå av minst fyra
kanoner och 800 man och vara grupperat så att berget täckte
dess vänstra flank. Ställningen kunde ytterligare förstärkas
av förposterna på 400 man som var grupperade vid myren, som
då gick förbi vägen mellan myren och berget. |
|
|
|
|
|
|
Grötlingbo
Grötlingbo udd (Innerholmen) |
|
|
Skans,
halvcirkelformad, 24 meter i
diameter, 4-5 meter bred och 0, 2-0,4 meter hög.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 7'
17.06", E 18° 27' 46.22".
Decimal: 57.12141, 18.46284 |
|
|
|
|
|
|
|
Grötlingbo
Grötlingbo udd (Innerholmen) |
|
|
Skans. 67 meter
nordväst om ovan nämnda skans ligger ytterligare en Skans,
halvcirkelformad, 23 meter i diameter, 3-5 meter bred och 0,1-0,3 meter hög.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 7'
18.65", E 18° 27' 43.00".
Decimal: 57.12185, 18.46194 |
|
|
|
|
|
|
|
Hall
Vestö kalkugn / Kappelshamn |
|
|
Skans för 5 kanoner.
Uppförd av Schilder samt 45 man i 8 dagar. Färdig 1713
"Detta batteri
ähr anlagdt för 5 canoner och är af timberstockar upphugget
och vähl med ankar bundet. Återstår at fyllas med jord och
upkaste betäckningana på båda sidorna. Här ifrån kan
communiceras med detta batterie som är anlagdt på Diupviks
reef. Sammastädes är och god och säker tillkomst och
returad. Här på har arbetat 45 man uti 8 dagar. Påbegynt d 2
Decemb, ändat d 9 dito.
Wisby d 18
Decemb. Ao 1712. M Schillder."
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 54'
23.54", E 18° 45' 48.31".
Decimal: 57.90654, 18.76342
|
|
|
|
|
|
|
Hall |
|
|
Skyttevärn, i form av halvmåneformad
vall, 12 meter lång och 2 meter bred. Beläget strax ovan klintkant,
norr om väg.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 55'
6.75", E 18° 45' 19.85".
Decimal: 57.91854, 18.75551 |
|
|
|
Havdhem
Spenarve |
|
|
Skyttevall, 12x3 m, 0,7 meter hög,
bestående av uppkastad jord. Kan vara från senare tid.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 9' 47.70", E 18° 20' 43.07". Decimal:
57.16325, 18.34530 |
|
|
|
Hellvi |
|
|
Skans för
4 stycken 3-pundiga kanoner samt 400 man. Uppförd under 1740-talet. |
|
|
|
|
|
|
Hellvi |
|
|
Skyttevärn, runt, 3,5 meter
i diameter och 1,2 meter djup, av 0,3-0,5 meter, kalk- och gråstenar. Beläget 40
meter väster om väg till vindkraftverk. Troligen sentida.
Koordinater: WGS84:
Lat N 57° 43'
39.02", E 18° 56' 57.98".
Decimal: 57.72751, 18.94944 |
|
|
|
Klinte
Tyskmerkerskansen / Sicklingsudds skans
|
|
|
Om landstigningen må nu efter danska
källor meddelas: Amiral Juel, som d. 28 April (1676) kastat ankar vid
Karlsöarna, skickade en båt in i Klintehamn för att få
säker underrättelse om några fiender funnos i den nära
till stranden belägna skans, som kallades Tyskmerkerskansen. När den svenske generalguvernören, grefve Oxenstierna och slottskommendanten Mikael Schoultz,
som ditkommit och som hade 2 kompanier rytteri och
några hundra bönder hos sig, fingo se den danska båten
läto de strax mot den affyra de tvenne i nyssnämnda
skans uppställda små kanonerna. Men så snart Danskarne
fått höra dessa kanonskott, affyrade de genast alla sina
kanoner, och injagade därmed stor skräck hos den på stranden samlade allmogen, som nu ansåg det omöjligt, att
kunna göra motstånd mot en sådan krigsstyrka och därföre drog sig tillbaka, så att stranden syntes nästan tom
på folk. Då beslöt Juel, att göra landstigning. Han lät
bemanna några slupar, och dessa fingo 4 af de minsta
örlogsfartygen till skydd, nämligen: Hummeren, Havmannen, Spraglede Falk och det nyligen eröfrade svenska
skeppet Caritas. Tidigt d. 29 April närmade sig danskarne till stranden, och med stor munterhet sprungo soldaterne ur båtarna. Grefve Oxenstierna försökte att
med sitt folk göra motstånd, men den starka kanonaden
från flottan och det anfall, som öfverste Martin Berteisen
gjorde, nödgade svenskarne att med stor förlust draga sig
tillbaka. Grefve Oxenstierna med sin omgifning begaf
sig då till Visby, resten sökte skogen och andra skyddsställen. Strax därefter blef
Tyskmerkerskansen intagen
af öfverstelöjtnant Arnold, och de, som satte sig till motvärn, blefvo slagne eller ojorde till fångar.
(Kungl. Vitterhets, historie och antikvitets
akademiens handlingar 1893) |
|
|
Skans för 8 kanoner.
Uppförd av Reich, 10 dagar. Färdig 1713. ca 70 x 35 meter. Vallarna är 1-2 meter höga och
5-8 meter breda, och löper oregelbundet i området. Kulliknande på två ställen.
Utanför vallarna är gropar i marken. Löpgravar inom området. Gräsbevuxna och beväxta med låga enbuskar. Obekant när skansen anlades. Den fanns här vid danskarnas landstigning 1676. Fick sedan förfalla
och återuppbyggdes i juni 1713. Försågs då med åtta kanoner, men
blev inte riktigt färdig. Fick förfalla. Under senaste världskriget
grävde militären i södra vallen, som då alldeles ramponerades.
Koordinater: WGS84:
Lat N 57° 22'
44.32", E 18° 10' 48.94".
Decimal: 57.37898, 18.18026 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klinte
Varvsholm
|
|
|
Redutt uppförd 1711. |
|
|
|
|
|
När
Kapelludden |
|
|
Skans för 8 kanoner. Uppförd av Schilder
samt Burs ting i 6 dagar. Färdig 1713. Vall, 33 x 8-10
meter och 1,25 meter hög. Övertorvad. 10-15 meter sydväst om
vallen och ca 5 meter öster om fiskebodar finns en vall
10 x 3-5 meter och 0,6 meter hög. Övertorvad. Söder om den
förstnämnda vallen en avbaning för parkeringsplats.
Koordinater: WGS84:
Lat N 57° 13'
11.36", E 18° 38' 36.23".
Decimal: 57.21982, 18.64340 |
|
|
|
|
|
|
När
Närshamn |
|
|
Skans för 5 kanoner.
Uppförd av Schilder samt Garde ting i 6 dagar. Färdig 1713. ca 35 x 25 meter. Övertorvad.
Beläget ca 3 meter söder om landsväg.
Koordinater: WGS84:
Lat N 57° 13'
44.35", E 18° 39' 46.04".
Decimal: 57.22899, 18.66279 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Othem
Länna Skans - Slite |
|
|
Befästningsanläggningar med till större delen
övertorvade och igenväxta löpgravar och värn med
smärre avsnitt av kallmur. Vallarna är ca 3 meter breda och 1,5 meter höga, löpgravarna
1,5 meter breda och 0,75 meter djupa. Beläget 13-20 meter öster om landsväg.
Mellan klint och strand.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 42'
59.21", E 18° 48' 14.41".
Decimal: 57.71645, 18.80400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Othem
Lotsbacken "Lillugnsrev" - Slite |
|
|
Skansanläggning. Med till större delen övertorvade och
igenväxta löpgravar och värn med smärre avsnitt av
kallmur. Vallarna är ca 3 meter breda och 1,5 meter höga,
löpgravarna 1,5 meter breda och 0,75 meter djupa.
Anlagda vid beredskapen 1904-05. |
|
|
|
Kanonvärn åt söder |
|
|
|
Kanonvärn åt öster |
|
Löpgraven |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Othem
Lotsbacken - Slite |
|
|
Befästningen har haft ett utomordentligt strategiskt
läge. Omgivet av vatten på tre sidor var det
svårintagligt samtidigt som man härifrån behärskade
hamnen.
År 1404 fördes strider kring borgen i Slite. Den
avsatte svenske kungen Albrekt av Mecklenburgs
anhängare av de s k vitalianerna hade 1397 lagt
under sig hela Gotland och med ön som bas bedrev man
ett omfattande sjöröveri som blev ett svårt avbräck
för handeln i Östersjön inte minst för
hansestäderna.
Tyska Orden en mäktig adelsrepublik med besittningar
i Baltikum landsatte på våren 1398 trupper på ön och
fördrev vitalianerna. Ett av vitalianernas
sjörövarfästen var Slite borg vilken uppgavs utan
strid och förstördes.
Under
tiden då Gotland lydde under Tyska Orden planerade
den nordiska unionsdrottningen Margareta en
återerövring av Gotland och i november 1403
landsattes trupper i Slite. Här byggde man
befästningar samt förlade trupper med förråd för att
säkra hamnen. Redan i januari året därpå svarade
Tyska Orden med en militär insats. Ordenstrupper
landsattes i Visby och marscherade mot Slite för att
erövra borgen och den viktiga hamnen. En belägring
inleddes men Slite borgens 150 man starka befästning
försvarade sig i flera månader och kapitulerade
först den 16 maj efter åtta dagars hård beskjutning.
Vilken av försvarsanläggningarna i Slite Lotsbacken
eller Slottsbacken som var vitalianernas fäste och
vilken som belägrades 1404 vet man inte säkert. Allt
talar dock för att den borg som striderna år 1404
gällde låg på Lotsbacken.
De spår
av befästningsverk som man idag kan se är från
1660-talet och hör ihop med planerna på att bygga ut
Slite till stad och förlägga öns förvaltning hit. I
motsats till det dåtida Visby hade Slite en
lättförsvarad och skyddad hamn. Av stadsutbyggnaden
blev dock intet utan i stället inriktade man sig på
att stärka försvaret av Slite hamn. Uppdraget gick
till generalkvartermästaren J. A. Wärnschiöld
stormaktstidens främste fästningsbyggare som besökte
Slite 1650 och upprättade ett förslag till
befästningsanläggning. Enligt Wärnschiöld borde en
sådan inte förläggas på Lotsbacken utan till ön
Enholmen varifrån man kunde försvara båda inloppen
till hamnen.
Här
skulle man bygga en femuddig skans med bastioner i
spetsarna och mellanliggande murar och vallar. Denna
fick namnet Karl Gustafs skans. 1657 kom arbetena på
Enholmen igång men avstannade av ekonomiska skäl
efter några år. Som en ersättning för de avbrutna
befästningsarbetena på Enholmen uppfördes mellan
åren 1662-64 istället en skans på Lotsbacken.
Skansen användes ännu under det stora
Nordiska kriget 1700-21, då bland annat gotlands
ståndsdragoner var förlagda dit.
Skansanläggning. Ca 90 x 70 meter. Av den yttre vallen
återstår i väster en sträcka av 110 meter, 3-5 meter bred
och 0 ,8-1,2 meter hög. Den inre vallen är 170 meter lång,
3-5 meter bred och 0,5-1 meter hög. Vallarna övertorvade och
bestående av grus och småsten. Mellan vallarna en
vallgrav, 80 meter lång, 4 meter bred och 0,5 meter
djup. Den inre vallen har två avbrott i norr och
sydöst för asfaltväg upp till en väderkvarn och
liten fyr.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 42'
12.95", E 18° 48' 28.29".
Decimal: 57.70360, 18.80786
Skansanläggning
2) Ca 30 meter öster om ovan nämnd befästning och
nedanför i slänt mot sjösidan är ca 75 meter lång, ca
3-4 meter bred och 0,4- 0,7 meter hög. Uppe på krönet
en yttre
vall. Byggd 1904-05 av landstormen
under Rolf Pederséns ledning, troligen i samband med
det spända internationella läget inför Rysk-
Japanska kriget.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 42'
12.24", E 18° 48' 29.80".
Decimal: 57.70340, 18.80828 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Othem
Slottsbacken - Slite |
|
|
|
|
|
Skansanläggning, Medeltidshus, ruin av
en
närmast kvadratiskt, ca 15 meter stor och
0,7-1,1 meter hög. Övertorvad. Delvis synliga murliv, ca 2
meter bred, av kalksten, 0,3-1 meter stora. Ojämnt inre, i
södra
delen i nivå med muren, i nordöstra delen något försänkt
och i nordväst intill 1 meter djup. Murkrönet ställvis raserat.
I öster finns en vall, ca 15 x 3 meter och 0,6 meter hög.
I slaget vid Falköping
vintern 1389 besegrade en svensk-dansk-norsk här, en av den
svenke konungen, Albrekt av
Mecklenburg, värvad tysk
ryttarhär. Konung Albrekt tillfångatogs
och drottning Margareta,
Danmarks och Norges
regerande drottning,
erkändes som Sveriges regent, Stockholm
blev dock i ytterligare
sex år i tyska händer beroende
på att staden från sjön
undsattes av konung Albrekts anhängare,
tyska fribytare, vi1ka
kallades vitaliebröder och
som i Östersjön bedrev
kaparkrig och sjöröveri.
År 1391
härjade och
brandskattade vitaliebröderna Gotland och år
1394 intog de delar av
ön. Som stödjepunkter för sitt välde
byggde sjörövarna på
Gotland några borgar, av vilka en låg
vid Slite.
År 1398
riktade Tyska orden, som innehade Preussen, Estland och
Livland ett anfallsföretag mot Gotland. Den
21 mars löpte en flotta
om 84 skepp med 4000 man under
befäl av ordens
högmästare Konrad von Jungingen in i Västergarns
hamn. Mot denna här,
som medförde ett i Norden
relativt okänt vapen,
kanonen, kunde vitaliebroderna inte
bjuda motstånd utan
tvingades att dagtinga redan den 7
april. Gotland
överlämnades till Tyska orden och vitaliebrödernas
fasta borgar raserades.
Drottning Margareta
gjorde anspråk på Gotland, men
då Tyska orden. inte
ville utlämna ön, sände drottningen i
november 1403 en
svensk-dansk här och flotta till Gotland.
Landsbygden föll snabbt
i den landstigna härens händer och.
trupperna uppförde på
tre platser befästningsverk för att
trygga besittningen.
Ett av dessa fästningsverk anlades på
den så kallade "Slottsbacken" i Slite.
Redan i mars 1404 landsteg i Slite en här
från Tyska orden för att
återta Gotland. Styrkan, som uppgick till
10000 man, stod under befäl av högmästarens
bror Ulrich von
Jungingen, Den svensk-danska
borgen i Slite
belägrades, men den fåtaliga besättningen, som
endast uppgick till
150 man, tillbakaslog tappert alla stormningsförsök
och 700 tyskar stupade
utanför fästets vallar.
Nu skaffade ordenshären
fram kanoner och belägringsmaskiner,
men trots detta
uthärdade beflätningen en veckas
beskjutning och
stormningar. I längden kunde emellertid inte fästet
hållas, utan besättningen måste kapitulera. Den 16.
maj slöts ett kortvarigt
stillestånd under vilket den svensk-danska
beättningen avtågade
från fästet. Alla bössor och
blidar samt armborst
utan strängar måste de besegrade kvarlämna
i borgen, som på
morgonen den 21. maj brändes av
erövrarna.
År 1408 löste drottning
Margareta ut Gotland från Tyska
orden och ön blev sedan
i stort sett i danskt ägo till freden i Brörnsebro år 1645.
(Källa: A-106)
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 41'
58.11", E 18° 47' 55.16".
Decimal: 57.69948, 18.79866 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rone
Ålarve |
|
|
Skans, bestående av en vall, 58 meter lång, med en
vinklad vall i söder, 12 meter lång. Något norr om mitten av den
långa vallen är en sidovall mot väster, 7 meter lång.
Vallarna är 1,5-3,5 meter breda och 0,4-1 meter höga. På vallens insida
är en stenskoning av 0,5-1 meter stora stenar. Innanför vallen är en
vallgrav, 1-2 meter bred och 0,4-1 meter djup. Troligen är skansen anlagd omkring 1915-16.
Beläget 10 meter norr om dålig skogsväg.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 10'
12.68", E 18° 28' 42.28".
Decimal: 57.17019, 18.47841 |
|
|
|
|
|
|
|
Rute |
|
|
A) Skans för
2 kanoner. Uppförd under 1740-talet. Koordinater: WGS84:
Lat N 57° 50'
11.33", E 18° 58' 31.62".
Decimal: 57.83648, 18.97545.
B) Skans för
4 stycken 3-pundiga kanoner. Uppförd under 1740-talet. Om
fienden skulle sända en truppavdelning till Lergravssund
eller också till Valleviken behövdes det fyra kanoner och
400 man infanteri vid Fardume träsk, som täckte
detachementets högra flygel. Om fienden kom på vägen från
Kyllej skulle dessa 400 man förenas med 400 man och fyra
kanoner, som befann sig i trakten av kyrkan och kvarnen i
Hellvi för att vända sig åt Kyllejhållet, S:t
Olofsholmshållet eller mellan S:t Valla och Lergravssund, i
vilket fall man skulle lämna två kanoner och 200 man i
trakten av Hellvi kyrka för att observera vägarna från S:t
Olofsholm och Kyllej. Eftersom alla dessa ställningar var så
belägna att den ena kunde komma till den andras understöd
inom en timmes, då de endast låg på en halv mils avstånd
från varandra. Koordinater: WGS84:
Lat N 57° 47'
27.95", E 18° 56' 9.79".
Decimal: 57.79110, 18.93605 |
|
|
|
Karta KrA 1750 |
|
|
|
|
Sanda
Stålhatten |
|
|
Sista gången
Vivesholm kom till användning i militärt sammanhang var då
Gotland fick inrätta försvar mot danskarna och ryssarna år
1709. År 1710 valdes generalmajoren Anders Sparfeld till
Gotlands landshövding. Han främsta uppgift var att bygga
”twenne tienliga skantzar”, en vid Slite och en vid
Klintehamn. Vid Klintehamn hade danskarna tidigare byggt två
skansar, en ute på Vivesholm och en på Sicklings udd. Dessa
ville Sparfeld bygga om samt att han ville bygga en ny skans
ute på Sågholmen. Dock fick han endast möjligheten att bygga
om en skans varav den på Vivesholm rustades upp. Skansen vid
Vivesholm har en enkel rektangulär form och fick namnet
Stålhatt.
Skansen Stålhatt
syns idag som en 80 m lång ramp som är rester av den främre
skyddsvallen på gamla fästet Landescrone.
Se även "Landescrone"
vid Vivesholm. |
|
|
|
Stånga
Stångkvie |
|
|
Vallgrav, kvadratisk, 45 x 45
meter i diameter 5-7 meter bred och intill 1
meter djup. Innanför vallgraven är utefter densamma en låg, uppkastad
vall, 1- 2 meter bred och 0,2-0,3 meter hög. Utanför vallgraven är en likaledes
uppkastad vall, 3-4 meter bred och intill 0,8 meter hög. Området innanför vallen
är 35 x 35 meter och plant. Beläget sydväst hörnet omedelbart norr om
landsväg, vid en punkt 7 meter öster om utfartsväg från gård.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 19'
21.31", E 18° 25' 12.62".
Decimal: 57.32259, 18.42017 |
|
|
|
|
|
|
|
Vamlingbo
Nybro skans / Bottarve |
|
|
Skans, bågformig, ca 90 x 18 meter och intill 2,5 meter
hög, bestående av en främre och en bakre skyddsvall samt däremellan en
skyttegrav. Skyddsvallarna är 3-10 meter breda och 0,5-2,5 meter höga, bestående av
jord. Den främre skyddsvallens södra kant mot skyttegraven, består av
0,1-0,7 meter stora huggna kallmurade sandstenar. Skyttegraven i öster är ca 32
meter lång, 1,5-5 meter bred och intill 1,3 meter djup. Från skyttegraven in i främre
skyddsvallen löper 2 "utskott", 2-3,5 meter långa, 1-1,5 meter breda och 1,5
meter djupa. I skyttegravens utvidgade mellersta del är en husgrund. Stora delar
av främre skyddsvallens kallmurade kant är nedrasad i skyttegraven. Något
sydväst om mitten av skarven står f d lotsmästarebostället (av
sommarbostad) med 2 småbodar.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 1'
49.58", E 18° 13' 7.70".
Decimal: 57.03044, 18.21881 |
|
|
|
|
|
|
|
Vamlingbo
Inloppet Valar |
|
|
Skans för 5 kanoner.
Uppförd av Schilder samt Eke ting 7 dagar. Färdig 1713
|
|
|
|
Visby
Fiskarholms skans
|
|
|
Under 1711 anlades en bastion vid norra hamnarmen,
"Fiskarholms skans", nuvarande Batteribacken. För 8 kanoner
och 1 mörsare till skydd för hamnen. Arbetet utfördes utan
kostnad för staten av borgarskapet i Visby huvudsakligen
sommaren 1711. |
|
|
|
Foto från 1870-talet. |
|
|
|
Visby
Skansen
Hafsfrun
|
|
|
Skansen (bastionen) uppfördes
omkring 1712 då man förstärke
försvaret av Visby.
Bastionen fick namnet Haffrun
(Havsfrun). Skansen bestyckades med
åtta kanoner och skulle försvara hamninloppet och södra
muren. Då krigsfaran efter Karl
XII:s motgångar syntes närma sig det
egna landet fick dåvarande
landshövdingen och
militärbefälhavaren på Gotland,
Anders Sparrfelt, Kungl. Maj:ts
befallning att iståndsätta Visby
försvarsverk. Under stora
svårigheter företogs med anledning
härav en del arbeten på och vid
muren. Så t. ex. inlades åter
trägolv i de olika våningarna i
tornen och en del skyttespringor
utvidgades i Kames, Norderport och
Österport för kanoner. Muren
förstärktes också med några mot dess
yttersida uppbyggda skansar, av
vilka den vid Skansporten belägna
till största delen ännu är bevarad.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 38'
5.50", E 18° 17' 16.12".
Decimal: 57.63486, 18.28781 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Västergarn |
|
|
Försvarsanläggning, närmast rektangulär, ca 14 x 8
meter, bestående av en svag vall med ett lägre liggande område innanför.
|
|
|
|
Västergarn
Skansudden / Kronholmen |
|
|
|
Skansen målad av Erik Olsson. |
|
|
Skans för 8 kanoner.
Uppförd av Reich samt Banda ting i 3 dagar. Färdig 1713. Hästskoformad 65 meter lång, 5-6 meter bred och 0,6-1,0 meter hög.
Vallen består av jord och enstaka stenar och ligger intill själva
brinkkanten. I nordväst är vallen skadad av fyrmästarbostad och
brinkkanten.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 26'
26.61", E 18° 7' 6.16".
Decimal: 57.44072, 18.11838 |
|
|
|
Västergarn
Kronholmen |
|
|
|
|
|
Skans /
bröstvärn för musketerare mot inloppet till Bibos vik.
Uppfört 1712 - 1713. Inom ett område av 70 x 50-65 meter är
två vallar av grus och sten, med en sammanlagd längd
av 150 meter. Vallarna är
1-2 meter bred och 0,5-0,7 meter hög. Ställvis på krönen av
vallarna är parallella stenrader 0,5 meter bred bestående
av 0,2-0 ,4 meter stora stenar. På insidan av vallarna är
ställvis en vallgravsliknande fördjupning 0,3-0,5 meter
bred och 0,2-0,3 meter djup. Området innanför vallarna är
belägen under den omgivande markytan.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 27'
4.82", E 18° 7' 22.43".
Decimal: 57.45134, 18.12290 |
|
|
|
Västerhejde |
|
|
Område med
ca 15 skyttevärn varav 10 i en yttre, nedre rad och 5 ovanför.
Värnen är i regel halvmånformade eller nästan ringformiga. De är
uteslutande uppförda av klappersten, 0,05-0,2 meter stenar och
kalkhällar, 0,3-0,5 meter. Minst sex är delvis raserade.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 35'
32.14", E 18° 11' 15.26".
Decimal: 57.59226, 18.18757 |
|
|
|
Öja
"Gann skans" Burgsviks hamn och skeppsbryggan |
|
|
Skans för
5 kanoner. Uppförd av Schilder samt Eke tings allmoge 7
dagar. Färdig 1713. Skansen låg vid inloppet vid Burgsviks
hamn.
"Detta värket
ähr till dess bygnadt, af puur burgsviks blocksteen,
oförgregrliget och compact sammanlagt, som dett voro muurat,
dock utom kalck, och dess utan till att vinna någon
jämbehert som och eierlighest, äfven på torf satt till 2 a 3
foot. Sammaledes ähro af alla bedningarna af stoora hallar,
tiokka och starka, nätt sammanlagda, och jämpt med jorden
med sänkts aldeles oförgänglige. Här vidh ähr inhugget uti
siälfva stenmuuren, konungens namn, till ett enfördeliget
monument. Detta värket vähl defendera hambnen och sätningen,
som och skeppsbryggan derest Burgsviks blocksteen uth
sheppas. Öhr och vähl retrencherat öf 1000 alnar af siälfva
naturen så att här åhr god och säker tickomst och retirade
för folck och stycken. Här på ähr arbetat med Eke tings
almoga uti 7 dagar, och ähr helt färdigt. Kylley d Oktobr.
1713. Mathias Schilder." |
|
|
|
|
|
|
Öja
Burgsvik "Högbro" |
|
|
Skans för
6 kanoner. Uppförd av Schilder samt Hoburgs ting på 8 dagar.
Färdig 1713. Skansen låg vid inloppet vid Burgsviks hamn.
"Detta wärket
ähr anlagt vidh in loppeth af Burssviks hambn, upbygt med
burswiks blocksten, sammaledes som num: 16, compact stenlagt
som en muur, doch utan kalk, och med torf a 2 till 3 foot
förhögd, ähr tiockt 8 1/2 alnar, uti circumsarencen 184
alnar och högt 7 a 8 foot, ähr och sammaledes här, som vid
num: 16 Carolus den 12 tes namn uti steen inhugget, för dess
oförs gengelighet skull som och för posterileten ett
monument. Sammanledes ähre och alla bedningarna, af stora
och starka steen hallar, jämpt med jorden nedgrafne,
oförgengelige. Här hafver naturen en slät och nedrig plain
formerat hvarest några 100 man campera kunne, och dess utan
medh betäckningar af själfva hafvet upkastade till nogra
hundrade alnar på båda sidor. Här ifrån kan inloppet till
hambnen vähl försvaras ty skeppen shola vidh denna vallen så
när gå, för dett blinda och verna refvet skull som shiuter
ifrån andra landet kallass Nääs udde så att man dem här
ifrån med en canon vähl ährlanga kan som siälfva chartan
erfars kan. Här på ähr arbetat uti 8ta dagar af Hoburgs
tings almoga, och ähr helt färdigt. Kylley d. Oktob: 1713.
Mathias Schilder."
|
|
|
|
|
|
|
Östergarn |
|
|
A) 2 Skansar för
4 kanoner. Uppförd under 1740-talet. Detta detachement
bestod av två 16-pundiga mörsare och två 6-pundiga kanoner.
Detachementet skulle behärska Katthammarsvik och vägen från
Sigdes och understöddes av 600 man infanteri och artilleri.
B) Skans för
2 kanoner. Uppförd under 1740-talet. Vid Kopungs åt udden av
östergarnsberget, skans för två 3~pundiga kanoner för att
bestryka vägen. Dessa kanoner, understödda av 200 man
infanteri skulle utgöra en framskjuten ställning från det
stora detachement, som fanns mellan Engemans och Östergarns
kyrka).
C) Skans för 4 kanoner. Uppförd under 1740-talet. Om
fienden antogs komma från Herrvik, passerarande Filippuse,
Falhammars, Strandridaregården och följande den stora väg
som delar sig vid myren behövdes ett annat stort
detachement, vars förpost kunde grupperas med myren till
höger och en förhuggning till vänster för att inte råka bli
tagen i vänstra flanken. På platsen skulle placeras minst
fyra kanoner och 400 man. Ställning kunde om så erfordrades
förstärkas med två kanoner och 200 man från Kopungs (B). |
|
|
|
Karta KrA 1750 |
|
|
|
|
Östergarn
Kuppen / Junkershamn |
|
|
Skans för 8 kanoner.
Uppförd av Schilder samt Kräklinge ting 8 dagar och Halla ting 6
dagar. Färdig 1713. Sannolikt bågformad eller vinklad,
nu bestående av två vallar, 40 respektive 24 meter lång med ca 18 meter lucka mellan
vallarna. Den norra vallen är 40 meter lång, 6 meter bred och intill 1,4 meter hög,
bestående av strandgrus. På båda sidor om den är vallgravar, 2-4 meter
breda och 0,5-1 meter djupa. Den södra vallen är 24 meter lång, 5-6 meter bred och
1,2-1,4 meter hög. Den är uppförd av jord, grus och kalkstensflisor. På båda
sidor om vallen är vallgravar, 1,5-3 meter breda och 0,5-0,9 meter djupa. Mellan
de nuvarande vallarna är ett parti bortschaktat vid uppförandet av
en sentida militär betongbunker som numera är bortriven.
Koordinater:
WGS84:
Lat N 57° 25'
18.58", E 18° 55' 42.59".
Decimal: 57.42183, 18.92850 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|