Bulverket i Tingstäde träsk

Definition enl. RAÄ: En anläggning konstruerad av träpålar/timmer, vilken placerats i sjö eller sumpmark. Det omgivande vattnet eller sumpmarken har kunnat fungera som ett fysiskt hinder.

Pålbyggnad, rester av, ca 300x300 m st, ursprungligen bestående aven troligen närmast fyrkantig pålbyggnad och omgiven aven oregelbundet löpande palissad. Den fyrlängade pålbyggnaden syns på fotokonceptkartan som en mörkare färgton i vattnet, dock ytterst svag i S-sidans Ö del och ej skönjbar i Ö sidan utom nära NÖ hörnet. Byggnaden mäter enligt flygfotobilden ca 190x180 m (N-S) och är, enligt tidigare undersökningar, sammansatt av 86 sammanhängande timrade fyrkantiga stockkistor i 2-5 rader, på vilka kluvet timmer och möjligen hus vilat. Pålbyggnaden omges i N, V, SV och NÖ av en palissad, minst 600 m l, ställvis av dubbla rader pålar. Vid besiktning av området från båt, vid relativt lågt vattenstånd, kunde ställvis på botten ses grupper av liggande stockar utan närmare synbar ordning. Flera har rektangulära hål i ändarna, andra står med svag lutning i dyn, några har spetsade toppändar. På ett par ställen ligger stockar med ändhålen nära varandra, troligen markerande hörn i stockkistorna. Stockarna är ca 3-8 m l och ca 0,1-0,4 m i diam. Ställvis framträder de spetsiga topparna av palissadens vanligen upprättstående, smalare pålar, av vilka några nådde ända upp till vattenytan. Bitvis förekommer dubbla rader.

Fästningen byggdes på 1130-talet. Troligen så användes den inte särskilt länge, kanske endast ett halvsekel. Syftet med bygget är okänt, möjligen kan det ha varit "ett uttryck för motstånd mot kungliga och biskopliga anspråk". Eftersom Tingstäde träsk har en naturlig sedimentation blev Bulverkets rester konserverade och de fynd man påträffat har varit i mycket bra skick. Den ligger nu utspridd i stora timmerhögar på sjöns botten.

Huvudkonstruktionen bestod av stockkistor uppbyggda i okteknik. Där fanns både bostadshus och förvaringshus, vilka var uppförda i olika tekniker: skiftesverk, knuttimring och stavteknik. Totalt hade det gått åt ca 25000 stockar, mest av tall, vilket motsvarar cirka 50 hektar skog. Antalet dagsverken för att bygga Bulverket uppskattas till cirka 38000 och undersökningar tyder på ett snabbt uppförandet, kanske under blott ett år, vilket skulle betyda att ungefär hundra man varit sysselsatta denna tid. Med tanke på organisationen runt arbetet, och att gårdarna inte helt kunde avvara arbetskraft för Bulverkets byggande, måste stora delar av norra Gotland varit involverade i projektet.

Bulverket bestod av fyra längor med hus som varit placerade på en kvadratisk plattform och där varje sida mätte 170 meter. Fyrkantens hörn var orienterade i de fyra ordinarie väderstrecken. I anläggningens mitt fanns en öppen, skyddad vattenyta med bryggor där man sannolikt kunde förtöja sina båtar. Bulverket hade i försvarssyfte omgärdats av en cirkulär pålkrans som var fast förankrad i sjöbottnen. Bitvis sträckte sig denna nästan femtio meter ut i vattnen och den var till större delen försedd med dubbla rader.