Befästningar i anslutning till flygfälten på Gotland 1939 - 1945

Gotlands tre flygfält Visby, Roma och fårösunds landflygplats (Bungefältet) samt Fårösunds sjöflygplats var under de första krigsåren försedda med synnerligen otillräckliga befästningsanläggningar. Flygfältens ökade betydelse såsom sannolika förstahandsmål vid fientliga anfallsföretag mot Gotland föranledde omfattande arbeten i form av skansar och hinderarbeten. Befästningarna omfattade vid vartdera av flygfälten en större skans med ställningar för två 40 mm lvakan och en eller flera 20 mm akan, ett fullträffsäkert skyddsrum saamt stridsvärn för omkring en pluton. Beroende på fältens storlek och nivåskillnader inom den anordnades ett varierande antal mindre skansar, vanligen avsedda för 10 - 12 man. En eller flera av dessa mindre skansar förseddes därjämte med pjäsvärn för 20 mm lvakan. Samtliga befästningsanläggningar omgavs med stormhinder.

Arbetena med stridsvärn, lvställningar och hinder utfördes under 1943 och 1944 medan skyddsrummen blev färdigbyggda först hösten 1944 och våren 1945.

Intill tillkomsten av flygfältsmineringarna våren 1944 fanns därjämte ett stort antal spanska ryttare avsedda för spärrning av flygfälten. Slutligen kan nämnas att vid Fårösunds landflygplats och Roma flygfält genom flygvapnets försorg uppförts ett antal flygplansvärn. Rekognoseringar för uppförande av dylika värn verkställdes även på Visby flygfält. Några värn blev emellertid här inte byggda.

Däremot byggdes vintern 1944 och våren 1945 torn för 20 mm lvakan till följande antal. Roma och Visby två och Fårösunds landflygplats fyra stycken.

På Visby och Roma flygfält anordnades lvc medan Fårösunds flygplats lvc förlades till kustartilleriets kasernetablissement. (Källa: Tjelvar-4)

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper