Gotlands kustartilleri under beredskapsåren

1937 - 1938

Uti försvarskommissionens betänkande 1935 föreslogs upprättandet av ett kustartilleriförsvar vid Fårösund samt förläggandet dit av en kustartillerikår. Genom utnyttjande i viss utsträckning av flygvapnets tillhörande lokaler i Fårösund ansåg kommissionen att byggnadsarbetena kunde inskränkas till två förläggningsbaracker, en matinrättning samt förråd mm till en kostnad av 636.000 kronor.

Uti marinförvaltningens utlåtande den 31 december 1935 över ovanstående betänkande upptogs för kustartillerikårens förläggande i kaserner mm i Fårösund 1.630.000 kronor. Emellertid var det inte frågan om någon fredsförläggning av kustartilleriet på Gotland.

Visby stad ville att kåren förläggning skulle hamna där och man gjorde därför vissa utfästelser och erbjudanden till staten. Det blev dock inget av med detta.

Till fortifikatoriska arbeten (befästningar) i Fårösund hade 1936 års riksdag beviljat 403.000 kronor. I slutet av det året hade chefen för marinen begärt yttranden i ärendet från cheferna för generalstaben, flygvapnen och kustartilleriet samt efter samråd jämväl med marinförvaltningen och chefen för fortifikationen, angivit förslag rörande placering av ett svårt och två medelsvåra batterier. Den 26 februari 1937 fastställdes därför följande batteriplatser:

För fjärrförsvaret: Ett 21 cm batteri i trakten av Hultungs.

För inloppsförsvaret: Ett 15 cm batteri i trakten sydväst om Trelge (norra inloppet). Ett 15 cm batteri på Bungenäs (södra inloppet).

På våren 1937 vidtogs förberedelser för arbetenas iståndsättande såväl med befästningarna som kasernetablissementet. För ändamålet organiserades på platsen en nybyggnadsavdelning direkt underställd marinförvaltningens fortifikationsavdelning. Som arbetsledare fungerade en officer som senare ersattes av en ingenjör med en underofficer som biträde.

Tvekan rådde huruvida de svåra och medelsvåra pjäserna skulle uppställas i brunnar eller på öppna marken, det senare förordat av chefen för flygvapnet. För ändamålet anordnades maskeringsförsök i Vaxholms fästning där det visade sig att pjäsbrunnar bättre kunde ge en tillfredsställande maskering.

Den 16 juli 1937 godkändes ritningarna till 15 cm batterivärnen vid Bungenäs och Trelge. Marinförvaltningen bemyndigades att inköpa marken där pjäserna vid batteri Trelge skulle uppföras. Markområde för pjäserna vid Bungenäs skulle överlämnas från flygförvaltningen. Till en början erhöll man 100.000 kronor för att påbörja arbetet.

Med hänsyn till de medel som ställts till förfogande skulle vardera batteriet endast bestå av kommandoplats samt två pjäsvärn (brunnar med gasavlopp) med ammunitionsdurkar, under det att beredskaps- och skyddsrum inte ännu behövde anläggas. Ytterligare 100.000 kronor ställdes till förfogande för arbetets slutförande. Arbetena utfördes av Tekniska Byggnadsbyrån i Stockholm och var avslutade i mars 1938.

Den 3 december godkändes huvudritningen till 21 cm batterivärn vid Hultungs och det tillställdes 12.000 kronor för inköp av mark. Värnet skulle bestå av liknande anläggningar som vid 15 cm batterierna.

När det gällde kasernbyggnadernas anordnande rådde delade meningar. Marinförvaltningen ansåg att de olika byggnaderna borde spridas på jämförelsevis stora avstånd från varandra varigenom riskerna för ett bombanfall från luften kunde minskas. För de olika kompanierna borde därför uppföras särskilda kasernbyggnader i en våning varigenom de bättre kunde döljas för insyn från såväl luften som havet.

Chefen för kustartilleriet föreslog den 25 mars 1937 två stycken tvåvåningskaserner varigenom besparingar kunde göras motsvarande de höjda material- och arbetskostnaderna. Chefen för försvarsstaben förordnade envåningskaserner och framhöll vidare att det var olyckligt om man inte, i dessa tider, tog hänsyn till skyddssynpunkterna speciellt i Fårösund för en så ringa ekonomisk vinst på 45.000 kronor.

Chefen för marinen ansåg emellertid både för- och nackdelar med de båda alternativen var tämligen jämt varför den ekonomiska sidan borde därför vara utslagsgivande.

Den 30 juli 1937 bestämdes att etablissementets utbyggnad med två tvåvåningskaserner skulle påbörjas. Anvisade en summa på 210.000 kronor för arbetets påbörjande. Tidigare hade 65.000 kronor avsatts för markinköp. Den 15 oktober erhölls ytterligare 936.000 kronor för kasernbyggnaderna. Hela etablissementet med förrådsbyggnader, ledningar och vägar hade kostnadsberäknats till 1.910.000 kronor.

Den 31 oktober samma år antogs anbud från Hamnbyggnadsbyrån i Stockholm på uppförandet av två kasernbyggnader, kanslibyggnad, matinrättning och mässbyggnad för 947.000 kronor. Kasernerna och kanslibyggnaden uppfördes av armerad betong. I kasernernas källare anordnades gastäta rum, skyddade mot splitter och ras, i kanslibyggnadens källare en "krigscentral", skyddade mot 100 kg bomber.

I februari 1938 anvisades medel för värme-, ventilation- och elektriska installationer i de nyuppförda byggnaderna. Från flygförvaltningen överlämnades en del områden och äldre byggnader, en del till gemensamt bruk. I marinförvaltningens egen regi utfördes de yttre avloppsledningarna samt ordnade med vattenförsörjningen (5 st borrade brunnar), exercisfält, ammunitionsförråd och vägar.

Arbetet med de två kasernerna, kanslihuset, matinrättning och mässbyggnad slutfördes planenligt och överlämnades i januari 1939 till Gotlands kustartillerikår.

Den 29 juli anvisades ytterligare 480.000 kronor till bl a förråd, verkstad och iståndsättningsarbeten i en del äldre byggnader, däribland den vid tiden för Krimkriget uppförda "Franska kasern". Arbetena var avslutade under våren 1939.

Den 31 mars 1938 beviljades 165.000 kronor till utförande av kommandoplats och pjäsvärn för 21 cm batteriet i trakten av Hultungs. Efter sprängningsarbetena visade det sig emellertid att undergrunden vid den anvisade pjäsplatsen var av så dålig beskaffenhet och bestod av flera lager lera att förstärkningsanordningar måste göras. Till detta arbete beviljades 30.000 kronor. Arbetena utfördes av Tekniska Byggnadsbyrån och var avslutade i oktober 1938.

Till förstärkande av inloppsförsvaret anlades under samma period tre 57 mm kanonbatterier, varav två på Bungenäshalvöns östra strand och ett på Vialms udde. Vidare uppställdes ett luftvärnsautomatkanonbatteri sydväst om Fårösunds samhälle. För anläggningarna, som endast utgjordes av pjäsfundament, anvisades 39.000 kronor den 2 december 1938. Samtliga batterier inhägnades och fridlystes.

Förutom batterierna anordnades även uppställningsplatser för strålkastare, krigscentral, kommandoplatser för spärrchefer, min- och signalstationer samt vissa kompletteringar vid de lätta batterierna.

Beredskapsrum anordnades vid varje pjäs i det svåra och de medelsvåra batterierna i Hultungs, Bungenäs och Trelge. Vidare utfördes kommandoplatser och ammunitionsrum vid 57 mm batterierna vid Norra och Södra Bungenäs samt Vialms.

Den 27 maj 1938 ställdes 668.000 kronor till Gotlands kustartillerikårens förfogande för uppförande av tjänstebostäder. Åsikter fanns emellertid var dessa bostäder skulle byggas. Chefen KA 3 ville att de skulle finnas inom Fårösunds samhälle men samtidigt vara utsatta för nordliga vindar och inte heller fanns något vatten- och avloppssystem. Marinförvaltningen ville istället att bostäderna skulle uppföras i skogen 700 meter söder om Fårösund och där kunde de anslutas till kasernområdets vatten-, avlopps- och elsystem. En gemensam värmecentral skulle även kunna byggas. Det blev som chefen KA 3 ville och byggnaderna skulle uppföras i Fårösunds samhälle där kommunalfullmäktige lovade att ta hand om utbyggnaden av ett planerat avloppsnät.

I mitten av mars 1939 fastställdes situationsplanen och huvudritningarna för byggnaderna som avsåg bostäder för kårchef, major, läkare, 6 kaptener, 2 löjtnanter. 2 förvaltare, 4 flaggunderofficerare, 8 underofficerare av 2. graden samt 6 flaggkorpraler.

Själva byggnadsarbetena sköttes av HSB och var slutförda på eftersommaren 1940.

Till kommandoplatser för spärrchefer, minstationer vid Vialms och på Bungenäs samt vägar till och inom batterierna anslås ett anslag på 158.000 kronor. För nybyggnad av en krigscentral, tillsyningsmannabostäder, ammunitionsförråd samt taggtråd och hinderstolpar avsattes en summa av 337.000 kronor.

1939

En gotländsk kustartillerist på vakt

I början av augusti överlämnade chefen för kustartilleriet till marinförvaltningen en begärd utredning angående behovet av båtar som borde finnas vid förbanden under fredstid.

Önskvärda båtar vid KA 3:

Minutläggar 1

Vedettbåtar 2

Motorslupar typ A 2

Motorslupar typ B 4

Icke maskindrivna båtar 15

Vid tidpunkten för den förstärkta försvarsberedskapens intagande i september 1939 befann sig Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår ännu under uppsättning. Inget av de fasta batterierna var färdiga. Omfattande arbeten av skilda slag återstod. Stora brister, särskilt vad beträffade förläggnings-, förplägnads- och utrustningsmateriel fanns. Utbyggandet av trådnätet var endast påbörjat. Signal- och strålkastarmateriel saknades.

Säkerhetspiketerna utryckte redan den 26 augusti 1939. Piketerna utgjordes av:

Norra säkerhetspiketen. Bestående av chef med mindre stab, batteri TG, en utpost och en strålkastare.

Södra säkerhetspiketen. Bestående av chef med mindre stab, 1. 10.5 cm kanonbatteriet (2 pjäser), batteri HR, två utposter och en strålkastare.

Luftförsvarspiketen. Bestående av chef med mindre stab samt 1. 75 mm luftvärnskanonbatteri (2 pjäser).

Sedan en till förfogande ställd minutläggningsavdelning utlagt fredsmineringar i Fårösunds norra och södra gatt, kunde nämnda mineringar fr o m den 29 augusti ingå i passande piketer, varvid emellertid vissa tändstationsarbeten ännu inte var färdiga. Först den 4 september kunde mineringarna meddelas anses vara helt klara.

Planerade rustningsarbeten forcerades, delvis med hjälp av den i piketerna ingående personalen, för att åstadkomma fria skjutfält för batteri BS igångsattes omfattande röjningsarbeten på Bungenäs.

Genom generalorder trädde Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår och av underställda förband under befäl av militärbefälhavaren på Gotland. Militärbefälhavaren beordrade den 1 september chefen Gotlands kustartilleriförsvar (CGK) såsom befälhavare för Fårösunds försvarsområde, omfattande Fårö samt norra Gotland intill linjen Skenholmens södra och västra stränder - Alby ref - Brunn - Bäste träsk sydspets - viken sydost e i Fiskeläge. För försvar av de ännu inte klara kustartillerianläggningarna ställde militärbefälhavaren under chefen Gotlands kustartilleriförsvars befäl förutom försvarsområdets ordinarie stridskrafter ett skyttekompani ur 1. bataljonen I 18. Fårösunds försvarsområde indelades av CGK i tre sektioner. Direkt underställda CGK blev: Chefen för I. Sektionen, chefen för II. Sektionen, chefen III. Sektionen, chefen för batteri HG, chefen för luftförsvarsbatteriet, chefen för 1. 10.5 cm kanonbatteriet samt depåchefen.

De utryckta piketerna underställdes vederbörande sektionschefer (chefen luftförsvarsbataljonen).

Under första dagen för förstärkt försvarsberedskap (3 september) inryckte samtliga värnpliktiga tilldelade KA 3 ur Gotlands inskrivningsområde.

Piketerna kunde därför redan följande dag erhålla förstärkning. Luftvärnspiketerna utökades dessutom med en 40 mm luftvärnsautomatkanontropp (lvakantropp).

Under andra dagen påbörjades betongarbeten vid 15 teodolitstationer.

Under tredje dagen inryckte till KA 3 huvuddelen av kåren tillhörande värnpliktiga från fastlandet. De hade enligt inkallelsekungörelsen samlats i Västervik och överförts till Gotland under konvoj av flottans fartyg. Samma dag anlände tre av de rekvirerade hjälpfartygen.

Under fjärde dagen för förstärkt försvarsberedskap anlände förstärkningskontingent nr: 1 från Oscar-Fredriksborg omfattande 1 officer, 1 underofficer och 261 man. Samma dag var tyfonlarmanläggningen färdig. De fortifikatoriska arbetena på kommandoplatsen på Vialms udde och Bungenäs påbörjades, liksom också byggandet av kasematter för pjäserna i batteri ÖK och bröstvärn för pjäsen på 1. 75 mm luftvärnskanonbatteriet.

Under femte dagen anlände förstärkningskontingent nr: 2 från Karlskrona omfattande 1 officer, 1 underofficer och 200 man. Även dessa traansporter hade genomförts under konvoj. Samma dag var samtliga i mobiliseringstabellen serie F nr: XIII upptagna förband (med vissa ändringar) organiserade. Iordningsställandet av ett krigssjukhus vid Bräntings påbörjades. För att lösa den bekymmersamma förläggningsfrågan måste ytterligare fältbaracker rekvireras och uppföras. Omfattande vägarbeten måste igångsättas. Vid kustartilleriförsvarets stab organiserades en särskild transportavdelning.

Utbildning av värnpliktiga av 1839 års klass påbörjades omedelbart. Samtliga värnpliktiga av artilleriavdelningen av denna årsklass tilldelades luftvärnet.

Under åttonde dagen för förstärkt försvarsberedskap indrogs säkerhetspiketerna. Det på Bungenäs grupperade 1. 10.5 cm kanonbatteriet som nu utökats till 4 pjäser, underställdes chefen III. Sektionen.

För avhjälpande av bristerna beträffande förläggnings-, förplägnads- och utrustningsmateriel mm vidtogs bl a följande åtgärder:

a) Anskaffning av beklädnadspersedlar, sängservice, köks- och skaffningseffekter.

b) Åtgärder för påskyndande leveranser genom MF försorg av beklädnads- och utrustningspersedlar samt tältmateriel.

c) Från arméförbanden på Gotland utverkades lån av vissa utrustningspersedlar, beklädnadspersedlar (kappor), serviceffekter (kantiner), kokvagnar och tält.

d) Fastigheter rekvirerades inom olika förläggningsområden för inkvarteringens mm ordnande.

e) Proviantförråd upplades i provisoriska, rekvirerade lokaler.

f) Beklädnads- och persedelförråd upplades i provisoriska lokaler inom depån.

g) Provisoriska planer för förläggnings- och förplägnadstjänstens ordnande inom GK fastställdes.

h) Milomagasin på Fårön övertogs från armén.

i) Provisoriska kokinrättningar färdigställdes.

j) Expeditionstjänsten organiserades.

k) Med stöd av försvarsberedskapscirkuläret övertogs av länsstyrelsen inmönstrad bilmateriel med äganderätt.

l) Kassaförvaltningen omorganiserades till krigskassaförvaltning.

m) Anskaffning av brand-, röjnings- och räddningsmateriel påbörjades.

n) Sjukvårdsmateriel inköptes.

Visd försvarsberedskapens intagande fanns som ovan nämnts inte någon särskild fortifikationsförvaltning vid GK. De fortifikatoriska rustningarna ledde vid denna tid av en fortifikationsofficer i militärområdesstaben. Någon fredsplanläggning av behövliga nya rustningsarbeten hade inte hunnits med. För att kunna avhjälpa detta ville marinförvaltningen att under tiden för förstärkt försvarsberedskap att en särskild fortifikationsofficer vid GK/KA 3 skulle förordnas. Den 29 september ställde marinförvaltningen en överstelöjtnant i fortifikationskårens reserv till förfogande varefter en fortifikationsförvaltning vid GK/KA 3 organiserades för att ta hand om rustnings- och planläggningsarbetena. Denne officer avlöstes den 26 oktober av en kapten på stat vid fortifikationskåren.

I avsaknad av en inarbetad förvaltningsorganisation, arbetslokaler, tekniska hjälpmedel mm förekom till en början stora svårigheter för arbetenas igångsättande. En del kunde även skyllas på den hårda vintern 1939-40 vilket tidvis medförde att materieltillförseln uteblev och hindrade utomhusarbeten.

Större arbeten såsom batteriplatser, kommandoplatser, beredskapsrum, ammunitionsdurkar, minstationer, mätstationer mm av permanent art utfördes som entreprenadarbeten antingen med överenskommen entreprenadsumma eller "på bok och räkning". Mindre arbeten utfördes i fortifikationsförvaltningens regi, provisoriska arbeten dessutom av trupp. Någon landstormsarbetsavdelning hade inte tilldelats GK/KA 3.

Följande rustningsarbeten ägnades särskild uppmärksamhet:

a) Röjningsarbeten vid batteri BN, TG och HG.

b) Utbyggandet av trådnätet, som vid försvarsberedskapens inträdande endast var färdigt till hälften enligt planen av 1936 års försvarsbeslut.

c) Rustandet av kasernernas och övriga anläggningarnas luftskydd.

d) Klargöring av stridsammunition.

e) Övningar för samövande av den inryckta personalen.

f) Iordningsställande av provisoriska värn av olika slag, provisoriska skyddsrum för ammunition mm.

g) Ammunitionstransporter till samtliga batterier.

h) Iordningsställande av provisoriska signalstationer vid Fårösunds norra och södra gatt.

i) Iordningsställande av vägar till försvarsanstalterna.

I en skrivelse till marinförvaltningen den 11 september hemställde chefen för GK/KA 3 att medel redan nu och snarast måste ställas till förfogande för vissa arbeten:

Krigscentral 130.000 kronor.

Kommandoplats för spärrchefer 88.000 kronor.

Minstationer vid Vialms och på Bungenäs i trakten av Skarfgrund 35.000 kronor.

Vägar till och inom fasta batterier 34.000 kronor.

Förrådsbyggnader för fortifikatoriskt rustningsförråd 18.000 kronor.

Bombfritt ammunitionsförråd 100.000 kronor.

Bombfri källare för ca 250.000 liter drivmedel ¨på fat 100.000 kronor.

Den 22 september anslogs 18.000 kronor till byggnad av ett fortifikatoriskt rustningsförråd och den 28 oktober med anvisning av 158.000 kronor avseende kommandoplatser för spärrchefer, minstationer vid Vialms och på Bungenäs samt vägar vid de fasta batterierna.

Den 9 november gav marinförvaltningen chefen KA 3 i uppdrag att förhyra mark på 50 år för de planlagda kommandoplatserna.

I mitten av september hade skottfältsröjningen vid batteri BN i huvudsak färdigställts så att batteriets båda pjäser kunde insättas inom jämförelsevis stora områden. Röjningsarbetet som även skulle ske vid batteri TG hade anbefallts av marinförvaltningen efter samråd med chefen för marinen anvisade medel med 2.600 kronor.

För det i förstärkningsplanen för GK/KA 3 ingående och beslutade 12 cm kanonbatteriet i trakten av Slite, batteri SE om två pjäser, påbörjades arbetena i mitten av september på entreprenad med AB Tekniska Byggbyrån som entreprenör. Genom skrivelse den 13 september ställde marinförvaltningen entreprenadsumman med administrationstillägg, tillsammans 105.000 kronor, till chefen KA 3:s förfogande. Enligt entreprenörens anbud beräknades arbetena kunna färdigställas på 3 veckor efter beställning och definitiva ritningars färdigställande. Avtalade arbeten slutfördes under oktober månad.

Under perioden pågick på entreprenad arbeten med kommandoplatser och ammunitionsrum vid tre 57 mm kanonbatterierna vid Fårösunds norra och södra inlopp. Dessa arbeten, som utfördes av AB Tekniska Byggbyrån färdigställdes den 1 oktober.

Den 30 oktober erhöll chefen KA 3 34.000 kronor för att förstärka taggtrådsstängsel runt batterierna Trelge, Bungenäs och Hultungs.

Under 11 dagen (14 september) för förstärkt försvarsberedskap hade röjningsarbeten på Bungenäsudden nått så långt att båda pjäserna i batteri BN kunde insättas för beskjutning inom jämförelsevis stora områden.

Samma dag tillfördes batteriet en 4 m stereomätare och batteriet ingick därefter i försvarsberedskapen.

Något senare omgrupperades 1. 10.5 cm kanonbatteriet till Slite där det underställdes befälhavaren för dåvarande Norra försvarsområdet.

På Fårö iordningsställdes huvudeldställningar för samtliga grupper. Ställningarna var i stort sätt färdiga under den 11 dagen av förstärkt försvarsberedskap.

Under 12 dagen påbörjades arbetet med en minstation vid Norra Gattet.

20 september inspekterades HKH Kronprinsen kustartilleriförsvaret och uttalade där sin tillfredsställelse med personalens uppträdande och verksamhet.

Samtliga fyra hjälpfartyg, vilka avgått till fastlandet för sliptagning och värdering, återkom vederbörligen rustade under veckan 16 - 23 september.

23 september ställdes 2 stycken 12 cm pjäser jämte erforderliga medel för pjäsernas uppställande söder om Slite till förfogande. Den 6 oktober kunde batteriet (batt SE) anmälas skjutfärdigt.

25 september återgick 3. skyttekompaniet I 18 med pionjärpluton till I 18 för avrustning. Förbandens medverkan vid arbetena på Bungenäshalvön var av största betydelse för kustartilleriförbandens snabba klargörande.

Under sensommaren blev det klart att förläggningsfrågan måste ordnas genom byggande av fältbaracker. I början av oktober anlände de första monteringsfärdiga barackerna och arbetet med monteringen sattes omedelbart i gång.

12 oktober erhölls order om utläggning av mineringarna EH 1 och EH 2 i inloppen till Slite. Den 13 oktober på morgonen var samtlig minmateriel transporterade till Slite, där emellertid utläggningsarbetet måste uppskjutas till följd av dåligt väder. Först den 30 oktober var mineringarna utlagda.

14 oktober kunde första etappen av utbyggnadsplanen för trådnätet i vad avsåg Storön anses genomförd. Eldledningsnätet var färdigbyggt och samtliga eldledningsväxlar inmonterade.

Sjukvårdsmateriel motsvarande utrustningen för en infanteribataljon utlämnades till I. och III. sektionernas sjukkvarter under mitten av oktober månad.

Samtidigt togs Bunge skola i anspråk såsom sjukkvarter. En ambulansbuss färdigställdes.

20 oktober beslöt marinförvaltningen att inköpa valfångstfartygen Harpun, Kanon, Granat och Krutt (den hette faktiskt Krutt och inte Krut), vilka besiktigats av en till Norge utsänd kommission. Tre av dessa fartyg avsågs för kustartilleriet. Harpun och Granat kom att tjänstgöra vid kustartilleriet på Gotland.

Den 15 juli 1940 anmodade chefen för Göteborgs örlogsdepå att vid Lindholmens varv i Göteborg sätta igång ändringsarbeten på de från Norge inköpta fartygen Krutt, Harpun och Granat. Den 17 augusti 1940 var Krutt färdig för avhämtning. På Harpun och Granat skulle det utföras en del ytterligare arbeten, anordnande av mindurk mm. Harpun var färdigutrustad i maj 1941 och överfördes till Fårösund för tjänstgöring.

25 oktober. I en skrivelse till chefen för marinen den 25 oktober angående att marinläkaren vid KA 3 anmärkt på de dåliga sanitära förhållanden i ytterförläggningarna. Chefen KA 3 framhöll därför behovet av 19 stycken fältbaracker för provisorisk förläggning under förstärkt försvarsberedskap och ytterligare 16 stycken under en mobilisering. Tillsammans 35 stycken utöver tidigare 40 monteringsfärdiga mindre baracker som ännu var under uppförande. Marinförvaltningen gick emellertid endast med på 12 stycken som upphandlades från AB Borohus. För inredning, transport och montering av dessa baracker anslogs 17.040 kronor.

De för mineringarna i farleden öster och väster om Enholmen avsedda tändstationerna ansågs vara av sådan provisorisk art och var ur beredskapssynpunkt otillfredsställande på grund av otillräckliga observationsvinklar och bristfälligt skydd. För att avhjälpa problemet ville chefen KA 3 att nya tändstationer uppfördes och för detta begärde han ett anslag på 38.000 kronor.

Under oktober ägde stridsövning och skarpskjutning rum vid samtliga förband.

Under början av november månad rekognoscerades komm kommandoplatser för spärrcheferna (tillika signalstationer), ävensom minstationer och mätstationer.

18 november var en större bensinanläggning färdigbyggd.

24 november hemställde chefen för KA 3 att antingen ett arbetskompani om ca 200 man borde genom marinförvaltningen försorg ställas till förfogande under en månads tid för utförande arbeten med bl a bättre skydd för spärrbatterierna vid Fårösunds norra och södra gatt samt skydds- och maskeringsanordningar för det fast uppställda luftvärnsbatteriet. Om inte något arbetskompani kunde ställas till förfogande kunde anslås 35.000 kronor för civil arbetskraft.

26 november bröts det sista tältet och efter denna dag var samtlig personal förlagd i kaserner, baracker eller därmed jämförbar förläggning.

Mängden av anskaffad sjukvårdsmateriel nödvändiggjorde att ett särskilt sjukvårdsförråd uppfördes av anslagna medel från marinförvaltningen på 24.000 kronor.

För förvaring av bränsle skulle en anläggning uppföras i Fårösund. För detta ändamål beställde marinförvaltningen hos Tekniska Byggnadsbyrån Delin & Perslow sprängning och schaktning av gravar för 16 stycken cylindriska oljebehållare och för rör mm, samt hos Hedemora Verkstäder 12 stycken oljecisterner om 50 kubikmeters rymd. Fyra cisterner beställdes hos statens Reservförrådsnämnd den 18 oktober 1939.

Eftersom det fanns ett stort behov av sandsäckar av jute vid vissa befästningsanläggningar såsom för luftvärnet, närstridsvärn och vid strandförsvaret träffade marinförvaltningen i december 1939 ett avtal med Handelsaktiebolaget Ultramare i Stockholm angående leverans från Nordamerika av 1000.000 stycken jutevävsäckar (51 x 91.5 cm) för en kostnad av 41 kronor per 100 stycken säckar. GK/KA 3 blev tilldelade 10.000 stycken säckar. Den 28 december meddelade marinförvaltningen att jutesäckarna väntades anlända inom en kort tid.

720.000 kronor avsattes för GK/KA 3 för att bygga fullträffsäkra lokaler i anslutning till de fasta batterierna och uppställningsplatser för de rörliga artilleriet samt för att ordna skyddet för personalen vid depån 60.000 kronor. För fullträffsäkra kulsprutevärn med beredskapsrum för servisen erhöll GK/KA 3 250.000 kronor. För uppförande av nya förrådsbyggnader anslogs 80.000 kronor (Intendenturförråd 30.000 kronor, Artilleriförråd 30.000 kronor, Radioinventarieförråd 10.000 kronor samt en tillbyggnad vid sjukvårdsförrådet 10.000 kronor).

Med anledning av dessa framställningar anvisade marinförvaltningen genom en skrivelse den 20 december tillsammans 238.000 kronor till följande arbeten:

Anvisade medel enligt skrivelse den 20 december
Kasematter för 3 stycken 57 mm batterier och 3 stycken pjäser (Bungenäs brygga och vid Ar)	143.000 kronor
2 stycken fundament till 75 mm luftvärnskanon vid Hälludden	8.000 kronor
2 stycken fullträffsäkra skyddsvärn för inbasmätare vid batteri BN och TG	66.000 kronor
Splittersäkra skyddsrum för 7 stycken strålkastare	21.000 kronor
Summa:	238.000 kronor

 

"Ödegården" vid Vialms

Marinförvaltningen meddelade också att frågan om kommandoplatser för spärrchefer samt tänd(min-) stationer på Enholmen underställts chefen för marinen för prövning. Man anmodade chefen GK/KA 3 att inkomma med närmare uppgifter med förslag, platser och kostnadsberäkningar till övriga föreslagna arbeten.

 

14 december meddelade marinförvaltningen att ämbetsverket antagit AB Tekniska Byggnadsbyrån i Stockholm som entreprenör för byggnadsarbeten i samband med blivande reservkraftstation i Fårösund och anmodade chefen GK/KA 3 att teckna avtal med firman samt anvisade för ändamålet 50.000 kronor.

Den 23 december ställdes 35.000 kronor till förfogande för rustningsarbeten som skulle utföras av civil arbetskraft enligt framställning den 6 december och den 15 januari 1940 anvisade marinförvaltningen dels 30.000 kronor till tändstationerna på Enholmen, dels 10.000 kronor till merkostnader för kommandoplatser.

Den 30 januari begärde chefen GK/KA 3 att 15.000 kronor behövdes till splittersäkra fönsterluckor av 15 mm järnplåt för kanslihuset och vissa andra lokaler vid KA 3. Den 14 februari anvisade marinförvaltningen det begärda beloppet.

 

I slutet av 1939 kunde I. Sektionens stab förläggas till Vialms ödegård som iordningsställdes.

1940

I början av år 1940 var eldledningstelefonanläggningarna i batteri TG, BN och HG färdiga, liksom också det för batteri SE erfordeliga trådnätet.

Bensinanläggningen i Fårösund färdigställdes under första veckan i januari liksom betongarbetena vid samtliga måtstationer för vågbasinstrumentering.

Två hjälpvedettbåtar mottogs på varv på fastlandet och överfördes till Fårösund dit de anlände i början på januari.

Under våren överlämnades från Gotlands artillerikår (A 7) ett 75 mm luftvärnskanonbatteri, ett äldre 8 cm luftvärnskanonbatteri samt tre 40 mm luftvärnsautomatkanontroppar (lvakantropp).

Vid årsskiftet 1939-40 pågick följande större arbeten:

a) Anläggning av bombsäker reservkraftstation inom KA 3 kasernområde.

b) Anläggning av kommandoplats för spärrcheferna, tillika signalstation vid Bungenäs och Trelge.

c) Anläggning av minstationer vid Fårösunds norra och södra inlopp, samt kasematter för batteri VA, ÖK och HR.

d) Anläggning av pjäsvärn och ammunitionsdurkar i 1. 75 mm lvkanbatt.

e) Elektrifiering av anläggningarna på Vialms udd, Bungenäs, batteri TG och HG.

f) Utbyggnad av hinder på Fårö samt vid Ars och Bungenäs lastageplatser.

g) Inredning av krigssjukhus (huvudförbandsplats) vid Bräntings.

Den 18 januari hemställde chefen GK/KA 3 om 15 stycken monteringsfärdiga Borohus á 30 man och 15 stycken á 15 man och angav den 1 februari en detaljerad redogörelse över barackbehovet. Där ingick baracker för evakueringsförläggning av officerare och underofficerare samt förläggning av bemanning vid batterier, mätstationer och utposter mm. För detta ändamål behövdes ett flertal större och mindre baracker.

Under februari färdigställdes minstationerna vid Fårösunds norra och södra gatt.

Under mars försvårades rustningsarbetena i hög grad genom den stränga vintern. I främsta hand att från fastlandet erhålla materiel av olika slag. En stor del av personalen måste till följd av bränsleförsörjningsläget insättas på vedavverkningsarbeten.

De första gengasbilarna monterades vilket arbete praktiskt taget pågick under såväl 1940 som 1941.

Anläggandet av ett stort antal skyddsrum vid försvarsanstalterna påbörjades.

Denna månad tillfördes även 3. 75 mm luftvärnskanonbatteriet samt två 40 mm luftvärnsautomatkanontroppar. Batteriet grupperades, sedan det efter mottagandet blivit färdigorganiserat, för försvar av Visby i stället för det där stående 1. 8 cm luftvärnskanonbatteriet, vilket samtidigt omgrupperades för försvar av Slite.

Av de båda 40 mm luftvärnsautomatkanontropparna grupperades ett i Tingstäde och ett på Bunge flygfält. Inga av dessa hade ännu motoriserats.

Den 8 mars meddelade marinförvaltningen att 10 respektive 12 baracker av vardera typen jämte viss inredning beställts hos AB Borohus och AB Svenska Trähus. För detta hade anslagits 73.180 kronor för barackerna samt 26.820 kronor för inredning, transport och montering.

För ordnandet av belysningen vid förläggningar och försvarsanstalter inom de norra delarna av försvarsområdet (Vialms mm) pågick framdragandet av elektriska ledningar och det hade även anskaffats ett generatoraggregat som avsågs att uppställas invid spärrchefens kommandoplats vid Vialms. För detta ändamål även ett maskinhus samt till pann- och bränslerum för uppvärmning av kommandoplatsen vid Vialms samt till värmecentral för kommandoplatsen vid Bungenäs anslogs av marinförvaltningen 15.000 kronor.

Den 9 april godkändes chefen GK/KA 3:s uppgjorda ritningar till splittersäkra skyddsvärn och inbasmätare för batterierna Bungenäs och Trelge.

Den 23 april insände chefen GK/KA 3 en förteckning över fortifikatoriska arbeten "erforderliga för att sätta kustartilleriförsvaret i krigsdugligt skick":

Förteckning över fortifikatoriska arbeten

Batteri Vialms: Kasematter för ytterligare en 57 mm pjäs

Batteri norr Bläse kalkbruk vid Kappelshamnsviken: Splittersäkra kasematter för 4 stycken 57 mm pjäser, kommandoplats, ammunitionsrum, hinder och marklösen

Batteri Slite: Utbyggnad av kommandoplatsen med en observationskur

Batteri Hultungs: Kommandoplats för batterichefen

Batteri Biskops: Bombsäkert ammunitionsförråd, värn för mätare och centralinstrument

Skyddsvärn med skyddsrum för mätare vid Svarvar Huk, Långhammars Hammar, Ryssnäs udde och S:t Olofsholm

Värn för observationsplatser vid Lutterhorn och Svarvare Huk

Värn för lodbasmätare på fyra platser

Ammunitionsrum, bombsäkert, för minor och sjunkbomber

Förråd för bensin och brännoljor i stenbrottet vid Stux

Apteringsverkstad

Två kulsprutevärn vid Ar

Bombsäkra skyddsrum

Bryggor och lastkajer

Ordnandet av brunnar vid försvarsanstalter och förläggningar

Krigssjukhus vid Bunge skola och vid Bräntings

Förrådsskjul för kol, koks, olja, proviant mm samt en verkstadsbarack

Maskerings- och camoufleringsarbeten

Evakueringsbaracker vid depån

Förläggningsbaracker för mätstationer och utposter

Vägspärrar, strandhinder och bomstängsel

Angående chefen GK/KA 3:s förteckning anvisade marinförvaltningen enligt en skrivelse den 29 april en summa av 240.000 kronor för ett omedelbart igångsättande av de viktigaste arbetena. Den 26 april hade marinförvaltningen anvisat 2.587:50 kronor för kompletteringsarbeten vid batteri Slite.

Tidigare igångsatta arbeten fortsatte. Kontrakterade entreprenadarbeten för kommandoplatser för spärrchefer avslutades under april månad. Återfyllnings- och maskeringsarbeten återstod. Samma gällde vid Vialms och på Bungenäs samt för mätstationer. Väg till ammunitionsförrådet i Romdals färdigställdes.

Under maj månad färdigställdes vid Bläse kasematter för fyra 57 mm kanoner, vilka ställts till förfogande för försvar av Kappelshamnsviken. Samtidigt utökades batteri VA med en pjäs, för vilken likaledes kasematt iordningsställdes.

Den 11 maj beordrades chefen GK/KA 3 att omedelbart ordna med entreprenadanbud på uppförande av två tändstationer på Enholmen i samband med mineringarna till skydd för Slite hamn.

För att bereda skyddad plats för luftvärnsammunition för Gotlands marindistrikts räkning anmodade marinförvaltningen att centralförrådet på Romdalshöjden skulle utöka sin golvyta. För detta anvisades 40.000 kronor.

För påbörjande av fortifikatoriska krigsförråd anvisades den 16 maj 20.000 kronor.

Den 31 maj överlämnade marinförvaltningen ett antal typritningar avsedda att tjäna till ledning vid anordnandet av värn för mät- och observationsinstrument. För detta beställes observationshuvar och gallergrindar till sex värn från AB Bröderna Hedlund i Stockholm och Metallindustribolaget i Alvesta.

Eftersom medel ställts till ämbetsverkets förfogande (12.330.000 kronor) för fortifikatoriska arbeten för försvarsberedskapens höjande anmodades chefen GK/KA 3 den 12 juni att utföra nedanstående anläggningar vartill anvisades tillsammans 965.000 kronor:

På grund av arbetenas omfattning anmodade marinförvaltningen chefen GK/KA 3 att i största möjliga utsträckning låta utföra arbetena på entreprenad. Den 17 juni överlämnade marinförvaltningen ritningar till de ovan nämnda förrådsbyggnader vartill 80.000 kronor anvisades i skrivelse den 12 juni.

Som förstärkning av vissa kustbatterier beordras chefen GK/KA 3 att infordra anbud från tre lämpliga firmor gällande utförande av ytterligare en pjäsplats för 21 cm kanon vid batteri Hultungs, för 15 cm kanon vid batteri Bungenäs och för 12 cm kanon vid batteri Trelge. Anbuden skulle därefter insändas till marinförvaltningen för prövning.

Under juni färdigställdes kommandoplatserna (signalstationerna) vid Trelge och Bungenäs även minstationerna på Enholmen (Slite) för mineringarna 532a och 532b. Även färdigställdes ett materielammunitionsförråd vid Romdals. I Slite utlades nya mineringar, de gamla mineringarna upptogs.

Den 1 juni uppsattes planenligt det återstående fredskompaniet (6. kompaniet).

Den 18 juni inspekterade HKH Kronprinsen åtföljd av DKH Kronprinsessan, Hertigen och Hertiginnan av Västerbotten kustartillerietförsvaret, varvid bl a en divisionsskjutning utfördes med batteri HG, TG och 1. 10.5 cm kanonbatteriet.

Den 15 augusti erhöll chefen GK/KA 3 15.000 kronor för att uppföra bastubadhus vid Trelge, Hultungs och Bungenäs.

Den av chefen GK/KA 3 den 23 april upprättade förteckning över arbeten som borde utföras och han till det tidigare erhållit 240.000 kronor anvisades den 10 maj ytterligare 520.000 kronor. I huvudsak skulle pengarna användas till arbeten som förhöjde beredskapen gentemot överraskande angrepp och direkt tjänade stridsberedskapen.

Den 17 september anvisade marinförvaltningen med anledning av förslag från chefen GK/KA 3 den 26 augusti 8.000 kronor till ett råoljeaggregat för det elektriska effektbehovet för krigscentralen i Fårösund.

Den 19 september översände marinförvaltningen en situationsplan till byggnadsplatsen för två minförråd och ett tändkolvsförråd med anmodan till chefen GK/KA 3 att inkomma med förslag till markfrågans lösande.

För anordnande av en idrottsplats i Fårösund ställde marinförvaltningen den 20 september 12.000 kronor till förfogande.

Den 27 september hempermitterades ett större antal värnpliktiga, varjämte inkallelse för ett mindre antal officerare och underofficerare i reserven upphävdes. I anledning härtill bemannades följande enheter endast i den utsträckning som erfordrades för vakthållning, materielvård mm, nämligen batteri HG, VA, HR och ÖK, 1. 10.5 cm kanonbatteriet, 2. 75 mm luftvärnskanonbatteriet, 1. 8 cm luftvärnskanonbatteriet, 1., 2. och 5. 40 mm luftvärnsautomatkanonbatteriet, batteri SE och BL samt mulavdelningen.

Den 29 september ansökte chefen GK/KA 3 om ett anslag för anlägga en signalbrunn med plats för växelbord i och för sammandragning av signalledningar från försvarsanstalterna. Marinförvaltningen svarade den 26 oktober med bifall till framställningen under förutsättning att signalbrunnen var av sådan art att den borde gå före andra fortifikatoriska anläggningar.

Under denna tidsperiod färdigställdes och slutfördes följande:

Bastubyggnader vid Trelge, Hultungs och Bungenäs

Artilleriammunitionsförråd på Romdalshöjden

Två stycken tändstationer på Enholmen utanför Slite

Kasematter för 4 stycken 57 mm kanoner vid batteri Bläse för försvaret av Kappelshamnsviken

Kasematt för ytterligare en pjäs i batteri Vialms

Kommandoplatser vid Trelge och Bungenäs

Batterivärn för 1. 10.5 cm kanonbatteriet och 2. 75 mm luftvärnskanonbatteriet

Stridscentral för chefen GK/KA 3 vid Strå kalkbrott

Mätstationsvärn, dels splittersäkra på fem platser på tre värn, dels fullträffsäkra på fyra platser

Fullträffsäkert centralförråd för luftvärnsammunition på Romdalshöjden

Brandvattenledningssystem vid KA 3:s kasernområde

Apteringsverkstad norr Bunge kyrka

Kasematt för ytterligare en pjäs i batteri Slite

Första omgången av befälsbostäder vid KA 3 togs i bruk den 1 oktober 1940. Enligt order av den 14 februari 1941 fick civil arbetskraft anlitas för vissa befästningsarbeten för att möjliggöra hemförlovning av värnpliktiga. Vid GK/KA 3 krävdes detta anskaffande av bostäder för sådan personal varför 2 stycken 24-mannabaracker uppfördes. En radiostationsbyggnad med ca 1 meters betongtäckning uppfördes i Tingstäde för 46.500 kronor. För täckande av merkostnaderna för den under byggnad varande reservkraftstationen i Fårösund anvisades 19.000 kronor. Arbetena med stridsledningscentral liksom även centralt ammunitionsförråd pågick.

Ny sjukhusbyggnad i Fårösund. Åt 1940 års militära byggnadsutredning hade uppdragits att i samråd med försvarsgrenscheferna utarbeta förslag till sjukhuslokaler utöver befintliga för Gotland förlagda trupper. För marinens vidkommande föreslogs ett truppförbandssjukhus med 30 vårdplatser och därjämte reservplatsbarack med 35 vårdplatser i Fårösund för en beräknad kostnad av 290.000 kronor. Marinöverläkaren ansåg att den föreslagna isoleringsavdelningen inte fått en godtagbar lösning, varjämte byggnadskostnaderna var lågt beräknade. Marinförvaltningen äskade därför 350.000 kronor till en ny sjukhusbyggnad i Fårösund på tilläggsstat för budgetåret 1941/42.

Förbättring av apteringsverkstad. Den vid Gotlands kustartilleriförsvar befintliga apteringsverkstaden var endast avsedd för smärre apteringsarbeten. Avsikten var ursprungligen att för övriga sådana arbeten utnyttja en planerad för armén och marinen gemensam verkstad på Gotland. Sedan Överbefälhavaren bestämt att armén engångsammunition för Gotland i sin helhet skulle ligga apterad fick planen förfalla. På grund härav erfordrades förbättring av den befintliga verkstaden vid KA 3 för att tillgodose marinens på Gotland behov av aptering av övningsammunition. För ändamålet äskades 70.000 kronor.

Brandskyddsanordningar. Till KA 3 hörande anläggningar och materiel kunde särskilt vid krigsfall utsättas för allvarliga risker genom brand, vilken risk ökades genom terrängens barrskogsbeklädnad. Komplettering av brandpostledningar för 100.000 kronor vore önskvärd. Brandgator borde vidare upptas intill förråd och andra lättantändliga byggnader för 15.000 kronor. KA 3 centrala förrådsinnehav av bensin omfattade 320.000 liter som var fritt upplagt i terrängen borde slutligen beredas utrymme i förråd för 100.000 kronor. Sammanlagda kostnader uppgick till 215.000 kronor som äskades på tilläggsstat för budgetåret 1941-42.

Under senare halvåret slutfördes följande arbeten:

a) Uppläggning och genomgång av 1. 10.5 ca kanonbatteriet och 2. 75 mm luftvärnskanonbatteriet.

b) Stridscentralen vid Strå.

c) Ett antal mätarvärn.

d) Ett förråd för luftvärnsammunition.

e) Brandvattenledningssystem inom KA 3 kasernområde.

f) Ett stort antal (29) stycken skyddsrum vid försvarsanstalterna samt för sjukvårdsändamål vid Bräntings, Bunge skola och Bungenäs.

g) Montering av förlängningssköldar på pjäserna i batteri TG, BN och HG-

h) Ett stort antal förråd inom kasernområdet, även en apteringsverkstad norr Bunge kyrka.

Sedan ytterligare en 12 cm pjäs ställts till förfogande för batteri SE färdigställdes en kasematt och pjäsen monterades, vilken var klar för anskjutning den 21 mars 1941.

1941

Monteringen av gengasaggregat på kustartilleriförsvarets tillhörande motorfordon fortsatte. Av inalles 163 motorfordon försågs sålunda under år 1941 96 med gengasaggregat.

Bogserbåtarna Granat och Harpun samt motorsluparna Höken, Alkan, Anden, Ejdern och Måsen tillfördes KA 3.

Ett tredje pjäsvärn utfördes vid vardera 21 cm batteriet vid Hultungs, 15 cm batterierna vid Bungenäs och Trelge samt vid 12 cm batteriet vid Slite. I samband härmed iordningsställdes durkar och skyddsrum för en kostnad av 204.000 kronor.

Vid Klintsbroviken på Fårö anordnades ett fullträffsäkert min- och tändkolvsförråd av betong för 232.000 kronor + 17.000 kronor.

En radiopejlingsstationsbyggnad uppfördes på Fårö för 31.000 kronor och vid fyren på Fårö samt på Gotska Sandön byggdes vakttorn med vibrationsfria underlag för fjärrspaningsoptik för 10.000 kronor + 23.000 kronor.

I Galgberget i Visby utfördes ett skyddsrum för en bilradiostation för 16.500 kronor + 7.850 kronor.

Under år 1940 hade till maskeringsarbeten vid GK/KA 3 utanordnats 965.000 kronor + 760.000 kronor. Den 8 maj 1941 anvisades för ändamålet ytterligare 275.000 kronor.

I skrivelse den 9 januari hemställde marinförvaltningen att för byggande av docka, kajer, verkstäder mm i Fårösund ett belopp av 2.800.000 kronor måste ställas till marinförvaltningens förfogande. Hemställan föranledde emellertid inte någon åtgärd. I skrivelse den 17 juni framhöll chefen GK/KA 3 det stora behovet av förtöjningsplatser mm för båtmaterielen och att snabba åtgärder var nödvändiga. Den 18 juli hemställde marinförvaltningen om 1.500.000 kronor för utförande av i stort sett ifrågavarande hamnanläggningar och delvis dockanläggningar. Denna hemställan hade dittills inte föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Senare hade ytterligare grundundersökningar verkställts och alternativa förslag uppgjorts i samråd med försvarets verkstadsnämnd. För förbilligande av anläggningarna skulle dockanläggningen möjligen kunna anstå någon tid, under det att anordnande av verkstäder och därmed sammanhängande arbeten såsom transformatoranläggning, ledningar för elektrisk kraft, olja, vatten, avlopp mm borde komma till utförande snarast. Under förutsättning att de av marinförvaltningen tidigare äskade 1.500.000 kronorna beviljades, skulle det återstående erforderliga beloppet tills vidare kunna begränsas till 700.000 kronor, vilka äskades av marinförvaltningen för budgetåret 1942-43 till dock- och verkstadsanläggningar mm i Fårösund.

Hamnanläggningen i Fårösund som var avsedd för KA 3 båtar och var eventuellt även avsedd för flottans behov med ett kajdjup av 5 meter samt verkstadsresurser för reparation av lätta fartg. På grund av de stora kostnaderna var enligt försvarsutredningens mening en viss minskning i anläggningarnas omfattning önskvärd. Sålunda borde slipen (dockan) inte komma till utförande och hamnanläggningen få ett enklare utförande.

Marinförvaltningen framhöll att den utredning föreslagna hamn- och verkstadsanläggningen skulle bli av så ringa omfattning att ett kännbart behov av fullgod sådan alltjämt kom att föreligga. Om av ekonomiska skäl docka eller slip för fartyg upp till jagares storlek inte kunde ifrågakomma syntes ett alternativ med en mindre torrsättningsanläggning (slip) för 20 á 30 meters fartyg (motortorpedbåtar, motorslupar mm) bör anordnas.

Emellertid ansåg det berörda statsrådet inte kunna fatta ståndpunkt utan ytterligare utredning. Därvid borde även undersökas om inte marinens anläggning skulle kunna kombineras med viss hamnbyggnader för civila ändamål. I avvaktan på den vidare utredningen ansåg sig statsrådet för femårsperioden bör för ifrågavarande ändamål uppta ett belopp av 1.000.000 kronor.

I en skrivelse upptog marinförvaltningen frågan om anordnande genom statens försorg av ytterligare tjänstebostäder för KA 3, eftersom det i Fårösunds hyresmarknad visat sig omöjligt att erhålla lägenheter av tillfredsställande standard. Ett omedelbart behov av bostäder förelåg för 3 kaptener, 4 löjtnanter, 6 ogifta officerare, 2 flaggunderofficerare, 8 underofficerare av 2. gr. samt 6 gifta underbefäl. Kostnaden inklusive markförvärv, stängsel och planering beräknades till 520.000 kronor. Summan upptogs i Kungl. Maj:ts proposition och anvisades senare till riksdagen.

Den 26 juni vådasprängdes genom åsknedslag 18 minor i mineringen nr: 532a. I linje 1 sprängdes sålunda 1. och 2. grupperna och i linje 2 3. gruppen. De sprängda minorna ersattes med minor M/K:1. Vissa skador konstaterades dessutom på kvarvarande inte vådasprängda minor.

Mineringen 536 utlades under sommaren liksom också avståndsminorna i minering 531. Förberedelser vidtogs dessutom för utläggning jämväl av stötmingrupperna i sistnämnda minering.

Intill den 1 juli utövade CGK såsom försvarsområdesbefälhavare befälet över Fårösunds försvarsområde. Från och med nämnda datum genomfördes en omorganisation av försvarsområdena på Gotland, varvid CGK tilldelades befälet över Norra försvarsområdet omfattande Fårö och Storön intill linjen sockengränsen mellan Gothem och Norrlanda - sockengränsen hörnet 2.2 km söder Aspmyr - nordöstspetsen av Råby träsk - Söjdbro - Häftings klint.

Den 4 juli 1941 fastställdes Kungl. Maj:ts av marinförvaltningen den 21 juni samma år insända situationsplan och huvudritningar till ifrågavarande befälsbostäder samt anvisande för ändamålet 520.000 kronor. På grund av bostadskomplexets utsatta läge hade det varit önskvärt att som byggnadsmaterial använda "siporex" (porös betongsten, tillverkad på Gotland), men visade sig detta bli 82.000 kronor dyrare än att utförande i trä, varför det senare materialet måste väljas. Inte desto mindre visade det sig, att de anvisade medlen inte skulle räcka, varför en ny framställning den 6 februari 1942 gjordes angående 128.000 kronor till täckande av de ökade kostnaderna. Riksdagen anvisade för ändamålet 104.000 kronor.

Vid utförande av första omgången befälsbostäder i Fårösund hösten 1939 hade entreprenören HSB:s riksförbund, gjort en avsevärd förlust. I ett utlåtande den 3 september 1941 framhöll marinförvaltningen att, även om statsverket inte hade någon kontraktsenlig skyldighet att ersätta de uppkomna merkostnaderna, en ersättning borde lämnas med 102.000 kronor. Frågan togs upp i en proposition 1941 i vilken föreslogs en ersättning av 50.000 kronor, vilket var mindre än 1/3 av delbelopp entreprenören begärt.

I inloppet till Visby utlades under sommaren 1941 en kontrollbar minering för vilken en syftstation byggdes vid stranden. Mineringen utgjorde ett välbehövligt tillskott till hamnens försvar mot överraskande anfall.

Förslag uppkom om att vid Fårösund skulle en tunnel, emellertid inte insprängd i berg, för 10 torpedbåtar anordnas till en kostnad av 1.700.000 kronor. Förslaget förkastades dock.

Försvarsutredningen hade till prövning upptagit frågan om kustartilleriets ställning inom försvarsorganisationen och där funnit att kustartilleriet alltjämt borde som ett särskilt vapenslag ingå i marinen, dock med vissa förändringar beträffande vapnets struktur. Militärbefälhavaren på Gotland hade dock tidigare föreslagit att kustartilleriet borde överföras till armén.

Sedan viss omorganisation under augusti och september månader genomförts även i fråga om sammansättning av de arméförband, som grupperats inom försvarsområdet, underställdes följande dylika förband CGK.

3. Försvarsområdesstaben med försvarsområdesstabkompani och tygverkstadspluton.

IV. bataljonen I 18, omfattande stab och 4 skyttekompanier.

1, - 4. Värnkompaniet

7. batteriet A 7

14. batteriet A 7, omfattande 26 pjäsavdelningar.

1. pluton ur 41. arbetskompaniet.

Man föreslog att i Fårösund det skulle finnas en tandvårdspoliklinik med 3 stolar.

Under en nattlig strålkastarövning under augusti grundstötte hjälpvedettbåten nr: 824 utanför Bungenäs, den iståndsattes åter inom kort.

Under år 1941 slutfördes följande arbeten:

a) Den under 1940 år färdiggjutna stridsledningscentralen inreddes och försågs med telefonväxel, reservkraftverk och uppvärmningsanläggning.

b) Minförrådet Klintebrovik på Fårö (I det närmaste).

c) Reservkraftstation för KA 3 kasernområde. Anläggningen togs i bruk i juli månad.

d) Följande trådlinjer:

                    Batteri HG - Mätstation Svarfvarehuk, Kyrkudd och batteri BL

                    Batteri HG - Observationsplats Holmudden

                    Batteri BN - Observationsplats Karthaken (Furillen).

e) En automatväxel inom KA 3 kanslihus inmonterades.

f) Kablar nedlades inom de fem stationerna för kortvågbas. Fullständiga elektriska installationer utfördes.

g) Pjäsvärn vid HG, TG och BN för ytterligare en pjäs jämte durkar, skyddsrum för personalen mm.

h) Ytterligare ett antal normalskyddsrum. Samanlagt fanns vid årets slut 18 större och 3 mindre skyddsrum. Därutöver hade skyddsrum av särskild typ uppförts och iordningsställts vid sektionssjukkvarteret på Bungenäs, vid hållplatsen Bunge samt krigssjukhuset Bräntings.

i) Fullträffsäkra värn för mätstation vid Langhammars hammar samt för observationsplatserna Lutterhorn och Karthaken (Furillen).

j) Fullträffsäker minstation på Bungenäs för minringen 531.

k) Ett fast rörnät för brandvatten dels inom kasernområdet, dels vid I. Sektionen. Till anläggningen har uppställningsplatser och vattenintag för brandsprutor anordnats. Vid kasernområdet har uppställningsplatsen gjorts fullträffbar.

l) Sedan kustartilleriförsvaret förvärvat åganderätten till Bräntings forcerades arbetet med gårdens iordningsställande till krigssjukhus. Byggnaden renoverades grundligt, varvid värme, vatten och elektrisk belysning installerades.

m) På Gotska Sandön och Holmudden (Fårö) uppfördes spaningstorn mm för Gotlands marindistrikt, varjämte även förläggningslokaler färdigställdes för på platserna tjänstgörande personal.

n) Ytterligare ett antal förläggningsbaracker uppbyggdes. Därvid användes standardtypen för 48, 24 och 12 man. Vid spärrarna Trelge och Bungenäs samt vid batteri HG iordningsställdes officers- och underofficersmässar liksom också badstugor, förrådsutrymmen, vedbodar mm. Parallellt med nybyggandet av baracker utfördes renovering och underhåll av de äldre barackerna. Härvid beaktades särskilt köks- och matinrättningar. Bl a ordnades avloppsfrågorna.

o) Inom kasernområdet uppfördes sex förrådsbyggnader för artilleriinventarier, luftvärnsmateriel och radiomateriel, ävensom en förråds- och verkstadsbyggnad för beklädnadsförrådet och ett fortifikationsförråd.

p) I anslutning till marketenteriet uppfördes en mindre byggnad med särskilda mässlokaler för underbefälet, varigenom en välbehövlig utökning av marketenterilokalerna erhölls.

q) Kapaciteten vid kårens matinrättning utökades genom tillkommelse av ytterligare två elektriska grytor.

r) Inom kasernområdet anordnades avlopp för de nytillkomna byggnaderna.

Sedan arbeten pågått under hela 1941 kunde en tredje pjäs i vart och ett av batteri TG, BN och HG färdigställas för anskjutning vid nyårsskiftet 1941-42. Samtidigt kunde också de korta vågbasinstrumenteringarnas slutliga installation anses avslutade.

I slutet av 1941 utlades en telefonkabel tvär över Kappelshamnsviken, varigenom förbindelserna till Visby avsevärt förbättrades.

1942

Den 10 september anvisade marinförvaltningen 44.120 kronor för anläggande av bomstängsel i Fårösund. Arbetet skulle anordnas av chefen GK/KA 3 i egen regi med nödvändig civil arbetskraft och med värnpliktig handräckning.

På grund av kraftiga beskärningar av marinförvaltningens anslagsäskanden måste en betydande sovring ske av rustningsarbetena, reglerade genom skriftväxling mellan marinförvaltningen och chefen GK/KA 3.

I en skrivelse den 28 maj och sedan chefen GK/KA 3 framhållit nödvändigheten att observationsplatserna nr: 1 HG, nr: 3 HG, nr: 6 HG och nr: 3 BN omedelbart kom till utförande, anmodade marinförvaltningen chefen GK/KA 3att utföra dessa arbeten som fältarbeten. Kostnaden fick inte överstiga 6.000 kronor. Minstationen vid Ryssnäs skulle likaledes skyndsamt igångsättas, ävensom fästanordningarna för bomstängslet. Alla dessa arbeten skulle ofördröjligen påbörjas och så bedrivas att de kunde slutföras på kortast möjliga tid. För minstationen och fästanordningarna anvisade marinförvaltningen tillsvidare 13.000 kronor och anmodade chefen GK/KA 3 att till den 15 augusti inkomma med förslag till avtal om markuppgörelser för ovanberörda arbeten. Den 2 oktober anvisade marinförvaltningen 6.000 kronor till de angelägnaste observationsplatserna.

Den 31 augusti inkom chefen GK/KA 3 med fullständig kostnadsberäkning till samtliga enligt marinförvaltningens skrivelse den 6 augusti för avsedda arbeten samt med vissa förslag till markavtal, vilka senare kompletterades i skrivelse den 11 september. För utförande av observationsplatserna, som enligt marinförvaltningens bestämmelser skulle få ett ganska skiftande utförande, anvisade marinförvaltningen sammanlagt 54.900 kronor, inklusive förläggningshyra för observationspersonalen.

För anordnande av brunnar vid mätstationer och observationsplatser anvisade marinförvaltningen 7.000 kronor, varjämte för viss uppvärmningsanordning av förläggningsbarack för läkare och sjuksköterskor anvisades 2.500 kronor.

Beträffande föreslagna markupplåtelseavtal skulle marinförvaltningen ta ställning till senare, likaså beträffande skyddsrum för matinrättningen vid KA 3.

Genom skrivelse den 10 mars 1941 hade marinförvaltningen infordrat förslag till förrådslokaler för artilleriammunition för flottan och kustartilleriet. Chefen GK/KA 3 angav den 15 mars 1941 förslag som bl a omfattade:

Ett fullträffsäkert betongförråd för flottan med effektiv stuvningsyta 480 kvm. Ett fullträffsäkert betongförråd för kustartilleriet med effektiv stuvningsyta 240 kvm. Byggnadskostnaden beräknades till 170.000 kronor respektive 90.000 kronor, tillkom kostnader för vägar, inhägnad, avlopp mm beräknade till 25.000 kronor.

Ett förråd för ytterligare 100 minor för kustartilleriet att utföras vid Klintsbrovik på Fårö, antingen som utökning med ändring av det under utförande varande förrådet (kostnad 87.500 kronor), eller alternativt som tillbyggnad utan ändring (kostnad 90.000 kronor).

En förrådsbyggnad för strålkastare och maskinvagnar, effektiv yta 1.000 kvm, byggnadskostnad 75.000 kronor + 15.000 kronor för stängsel, vägar, dränering mm. Plats skogsområdet väster KA 3 kasernområde, markkostnad 10.000 kronor.

Sedan förslaget ventilerats inom marinförvaltningen tillsändes den 12 mars 1942 chefen GK/KA 3 en skrivelse med anmodan att snarast möjligt utföra avvägning samt grundundersökning för artilleriammunitionsförråd samt upprätta situationsplan. Enligt till skrivelsen hörande ritning skulle förrådet omfatta två skilda förrådskasematter, varav en mindre för mera explosiva varor (tändmedel). Vardera kasematten skulle ha skilda utrymmen för flottans ammunition och kustartilleriets ammunition. Marinförvaltningen infordrade samtidigt uppgifter på kostnaden för mark, vägar, inhägnad, elektrisk kabelledning mm, Sistnämnda kostnad angavs av chefen GK/KA 3 den 16 maj till 25.000 kronor. Den 16 juni infordrade marinförvaltningen yttranden över ett ändrat förslag till förråd, enligt vilket utrymmesbehoven av kostnadsskäl sammanfördes till en betongkasematt.

Chefen GK/KA 3 insände avvägningskarta mm den 28 maj och den 16 juni yttrade han sig över det eventuella ändringsförslaget och föreslog att förrådet borde flyttas 100 meter längre åt sydväst för vinnande av bättre skydd mot insyn enligt sprängämnesinspektionens bestämmelse. Därmed följde dock, att ett område om minst 4 har, tryggande 200 meter runt om förrådet, måsten förvärkas. Avvägnings- och borrkarta för det nya läget insändes den 1 augusti.

Den 17 september insände chefen GK/KA 3 anbud på artilleriammunitionsförrådet vid Fårösund. Den 19 september beslöt marinförvaltningen att anta ett av byggnadsfirman Bror Eriksson i Visby angivet anbud på 253.000 kronor och att uppdraga åt ämbetsverkets fortifikationsavdelning att administrera entreprenaden, för vilket ändamål 258.000 kronor disponerades.

Beträffande det föreslagna förrådet för strålkastarmateriel skrev marinförvaltningen den 21 mars med anvisning av 54.000 kronor för förrådets uppförande.

Vad gällde det föreslagna utökningen av minförrådet i Klintsbroviken på Fårö verkar själva utökningen inte ha föranlett någon åtgärd, varemot vissa senare föreslagna kompletteringsarbeten som anskaffning av 4 stycken blockvagnar samt uppförande av en föreslagen verkstadsbyggnad föranledde medelsanvisning 12.850 kronor, genom skrivelse den 21 april 1942, varjämte den 11 november anvisades 4.000 kronor till utförande av ett stickspår på bryggan och den 17 november 12.000 kronor till stängsel omkring förrådsområdet. Till förstärkning av bryggan hade den 11 mars anvisats 960 kronor.

Sedan det den 24 april ställts medel till förfogande för anordnande av gasskyddsförråd och gasskyddslaboratorium uppdrog marinförvaltningen den 19 maj chefen GK/KA 3 att ombesörja ifrågavarande arbetens utförande: Centralt gasskyddsförråd sammanbyggt med gasskyddslaboratorium 31.000 kronor, 4 stycken sektionsförråd mm 20.000 kronor, arbetsplats 700 kronor, tillsammans 52.200 kronor. Detta belopp ställdes till förfogande genom skrivelse den 19 maj 1942 jämte utlovade närmare direktiv för anskaffning av viss monteringsfärdig materiel.

Den 22 juni meddelade marinförvaltningen att ämbetsverket antagit anbud på leverans av 4 stycken förrådsbodar (sektionsförråd) á 2.800 kronor styck samt ett skåp för gasskyddstekniker (arbetsplatsen) á 100 kronor, vilken materiel kom att levereras av Åmols sågverksaktiebolag fritt lastkajen Fårösund. Den 25 juli översände marinförvaltningen programhandlingar för förrådets elektrifiering. Kostnaden beräknades till 1.000 kronor. Den 15 augusti överlämnade marinförvaltningen programhandling för ventilations- och sanitetstekniska installationer. Den 15 oktober anvisades ytterligare 2.500 kronor för färdigställande av gasskyddsförråd och laboratorium.

I en skrivelse den 1 junianmälde chefen GK/KA 3 sin avsikt att utföra ett pjäsvärn för 57 mm kanon vid Ar (i samband med utbyggande av en infanteriförsvarsställning) och en ammunitionsdurk vid ett 40 mm automatkanonbatteri permanent uppställt inom KA 3 kasernområde. Den 11 juni meddelade marinförvaltningen att inga arbeten fick påbörjas innan medel i vanlig ordning ställts till förfogande. Chefen för marinen menade att något sådant pjäsvärn inte borde komma till utförande, åtminstone inte med marina anslag. Marinförvaltningen meddelade chefen GK/KA 3 om beslutet och anvisade den 15 augusti 7.250 kronor enbart till ammunitionsdurk för 40 mm automatkanonbatteriet vid KA 3 (1. akanbatt).

Med skrivelse den 8 juni angav chefen GK/KA 3 "Förslag till mindre nybyggnads- och förändringsarbeten vid Gotlands kustartilleriförsvar budgetåret 1942/43".

Den 25 juni infordrade marinförvaltningen förslag till plan för maskering av batterierna Trelge, Bungenäs, Hultungs, Slite och 1. luftvärnskanonbatteriet. Den 20 juli angav chefen GK/KA 3 en detaljerad plan för vars genomförande beräknades en kostnad av 70.000 kronor. I skrivelse den 19 september anvisade marinförvaltningen för ändamålet 70.000 kronor och gav vissa direktiv.

Vidare framhöll chefen GK/KA 3 önskvärdheten av att det av riksdagen fastställda 57 mm batteriet i Slite (SE) snarast blev färdigställt med fyra pjäsplatser, kommandoplats, ammunitionsdurk, skyddsrum och fältbarack.

I skrivelse till chefen GK/KA 3 den 16 maj angav marinförvaltningen att kustartilleriet organiserades i enlighet med prop nr;210/42, för GK/KA 3 skulle under fredsförhållanden erfordras plats i garage för 2 stycken personbilar, 59 stycken lastbilar, 9 stycken traktorer, 1 stycken brandbil, 1 stycken ambulansbil, 2 stycken bussar och 4 stycken motorcyklar (= 78 fordon). Marinförvaltningen infordrade uppgifter på vilka av dessa bilar plats kunde beredas i kronans garage under fredsförhållanden. Den 22 maj svarade chefen GK/KA 3 att garageplats inte kunde beredas för 41 stycken lastbilar och 3 stycken traktorer. Och den 28 maj framhåller han att för huvuddelen av kustartilleriförsvarets motorfordon garageutrymme fortfarande saknades, trots att marinförvaltningens utredning i augusti 1940 konstaterat ett behov av 2.160 kvm kallgarage och 1.775 kvm varmgarage motsvarande plats för 155 bilar (krigsförhållanden). Dessa fordon hade under tre vintrar och under speciella väderlekssvårigheter måst förvaras utomhus, vilket förhållande var enastående vad beträffar truppförbanden på Gotland. Intet annat förband på Gotland än kustartilleriförsvaret saknade garageplatser för motorfordonsmaterielen.

Med hänsyn till den allvarliga risken för förstörelse, där materielen under ytterligare en vinter skulle nödgas förvaras utomhus, ansåg chefen GK/KA 3 det inte försvarligt att låta saken bero vid nuvarande förhållanden och hade därför infordrat anbud på garageutrymmen för 40 stycken bilar, varigenom det mest överhängande behovet skulle tillgodoses. Chefen GK/KA 3 förklarade sin avsikt vara att låta utföra nämnda garage enligt det lägsta anbudet 38.600 kronor. Den i kategorisk form avfattade skrivelse föranledde en förnyad utredning av garagefrågan för kustartilleriförsvaret, som framlades i plenum den 8 juni, varvid bl a beslöts att tilldela chefen GK/KA 3 medel, 20.000 kronor till ett kallgarage för 20 bilar och 5.000 kronor till s k fordonsskydd för 20 bilar. Beträffande ytterligare behov av varmgarage för 24 bilar, beräknat till 130.000 kronor, skulle snart utredas. Den 28 oktober anvisades ytterligare 500 kronor för extra kostnader i samband med fordonsskyddet.

Med skrivelse den 29 oktober överlämnade statens krisrevision ett av revisionen inhämtat yttrande från chefen GK/KA 3 vari bl a framgick att vid KA3 fanns 216 motorfordon, att kallgarage fanns för 25 fordon även ett varmgarage för 4 fordon, att ett kallgarage för 20 fordon var under uppförande varjämte medel anvisats för fordonsskydd för 20 fordon. Marinförvaltningen meddelade i augusti 1942 att några pengar inte kunde ställas till förfogande. Minst 150 fordon måste således parkera i det fria även under en fjärde vinter.

Med anledning av försvarsutredningens plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet och i samband med därmed uppstående behov av mark. Därför ombads chefen GK/KA 3 den 2 april att lämna in ett förslag till åtgärder. I en skrivelse den 22 april föreslog chefen GK/KA 3 förvärv av följande markområden:

a) Del av Hägur 1:27 och 1:28, ca 14 har, erforderlig för skjutbana på betryggande avstånd från kasernområdet

b) Hägur gård 1:26, ca 57.75 har, erforderlig i första hand för det planerade sjukhuset för GK samt för framtida behov

c) Broungs 1:20, 5.26 har, erforderlig till plats för strålkastareförråd och luftvärnsmaterielförråd

d) Broungs 1:22, 4.98 har, erforderlig för redan beslutade och planerade byggnader

e) Biskops 1:4, 17.7 har, erforderlig för varmgarage, förläggningsbaracker m fl byggnader, av vilka en del är under uppförande på områdets norra del

Chefen GK/KA 3 framhöll att de pris som av markägarna begärde inte var godtagbara. Det förhållande att liknande priser tidigare i vissa fall utbetalades av kronan på grund av de brådskande förhållanden som rådde för rustningarnas snabba genomförande, syntes inte motivera att priserna fastlåstes vid den höga nivå, som nu av markägarna vidhölls. Chefen GK/KA 3 hemställde därför att marinförvaltningen utverkade expropriationsrätt. I en skrivelse den 29 april begärde marinförvaltningen att förvärv av mark måste få ske samt medel för ändamålet beräknas för expropriation av vissa markområden i Fårösund, förslagsvis 165.000 kronor, samtidigt expropriation av ytterligare mark avsedd för bostadslägenheter och egna hem, förslagsvis 35.000 kronor.

Chefen GK/KA 3:s förslag tillstyrktes a), c), d) och e) betecknade markområden samt viss del av b), för vilka områden marinförvaltningen angivit en kostnad av 109.000 kronor, vilket departementschefen ansåg sig kunna nedskära till 100.000 kronor. När till marinförvaltningens förfogande stod ett belopp av 23.000 kronor till markförvärv för vissa förrådsbyggnader kunde anslagskraven sänkas till 77.000 kronor, vilket belopp som kunde tänkas beviljas. Övriga för chefen GK/KA 3 föreslagna markförvärv tyckte departementschefen kunde anstå tills närmare utredning rörande markförvärv för blivande bostadslägenheter förelåg.

Angående utredningen om marina hinderanordningar insände chefen GK/KA 3 den 19 juni anbud på bomstängsel i Norra Gattet i Fårösund.

Alternativ 1. Utförande och samtliga materielleveranser av en entreprenör.

a) Med stålwire 62.600 kronor

b) Med gruvlina 61.000 kronor.

Alternativ 2 a. Utförande exklusive vissa leveranser av materiel enligt specifikation. Enligt lägsta anbud 34.080 kronor. Exkluderad materiel enligt specialanbud ca 20.000 kronor = 54.000 kronor.

Alternativ 2 b. Lika med 2 a men med gruvlina i stället för stålwire ca 51.600 kronor.

Härtill vissa kostnader för administration, frakter, oförutsett mm.

I skrivelsen den 20 juli meddelade marinförvaltningen att disponibla medel inte förslog för något av alternativen varför anbuden borde förkastas. Erfarenheter från på andra håll utlagda hinder hade visat att vissa ändringar och förenklingar kunde vidtas som underlättade anskaffningen och utläggning och medförde minskade kostnader. Av kostnadsskäl borde anskaffningen av materiel ske genom chefen GK/KA 3 försorg och sammansättningen av hinderelementen borde ske med utnyttjande av trupp eller civila arbetare.

Efter inkomna nya materielanbud och kostnadsberäkning beordrades chefen GK/KA 3 att upphandla materiel och att utföra arbetet i egen regi med nödig civil arbetskraft och värnpliktig handräckning. För ändamålet anvisade marinförvaltningen 44.120 kronor.

Den 11 februari hade chefen GK/KA 3 hemställt om ytterligare 5.000 kronor för uppförande av två 24-mansbaracker för civil personal utöver det belopp som den 5 mars 1941 ställts till förfogande. Marinförvaltningen svarade den 8 april att framställningen inte kunde bifallas.

Med anledning av en av chefen för marinen fastställd ny mineringsplan för Fårösunds Norra Gatt skrev chefen GK/KA 3 den 7 augusti med framhållande av behovet av en ny mintändningsstation vartill han begärde 27.500 kronor. Sedan marinförvaltningen dryftat ärendet och uppgjort en särskild ritning anvisades, dock först den 10 februari 1943, 17.000 kronor för ändamålet.

Den 17 augusti anvisade marinförvaltningen, på framställning från chefen GK/KA 3, 8.000 kronor till en förläggningsbarack (1 + 24 man) för lvakantroppen vid Trelge.

På framställning av chefen GK/KA 3 den 14 april anvisade marinförvaltningen den 25 juli ytterligare 9.479:49 kronor till täckande av kostnader för nödvändiga tilläggsarbeten för de under 1941 påbörjade spaningstornen vid Fårö fyr och på Gotska Sandön.

När byggnadsmateriel i stor utsträckning måste införas från fastlandet, har betydande kvantiteter måst hållas upplagda i förråd, vilket vid tillfälliga avspärrningar visat sig vara nödvändigt för arbetenas ostörda bedrivande. En stor del av den sten, som använts i skyddstäckning för befästningsanläggningar på Gotland, ställt sig ganska dyrbar när den utgöres av moränsten som måste insamlas på milsvida områden. En viss knapphet på detta enda på ön befintliga granitmaterial började så småningom göra sig gällande.

Batteri Asunden (AN). De fortifikatoriska anordningarna skall så vitt möjligt omfatta:

a) Fyra öppna pjäsvärn, med möjlighet att i framtiden utbyta 57 mm kanonerna mot 7.5 cm kanoner. Vid varje värn splittersäkra förvaringsplats för minst 60 skott samt splittersäkert skyddsrum för pjäsbetjäningen (sittande)

b) En splittersäker kommandoplats

c) Erforderliga kabelgravar för eldledningsförbindelser inom batteriet

d) En fullträffsäker ammunitionsdurk för batteriets hela utrustningsbehov av ammunition

e) Ett fullträffsäkert skyddsrum för batteribemanningen (44 man) i sittande ställning

f) Erforderliga baracker för förläggning av batteribemanningen (44 man)

Erforderliga eldledningsförbindelser inom batteriet skall anordnas. Kommandoplats och pjäsplats skall anordnas.

Sedan förslag och kostnadsberäkningar angivits av chefen GK/KA 3 anvisade marinförvaltningen den 29 juli 1943 135.000 kronor till batteri AN enligt ett reducerat program jämte ammunitionsdurk, två stycken baracker och en matsalsbarack. Den 18 januari 1944 anvisade marinförvaltningen på framställning från chefen GK/KA 3 ytterligare 35.000 kronor sedan det visat sig att kostnaderna enligt anbud mm väsentligt översteg tidigare beräkningar. En framställning från chefen GK/KA 3 angående medel till brygga vid Asunden kunde marinförvaltningen inte bifalla.

Marinförvaltningen tilldelade chefen GK/KA 3 medel, 2.400 kronor för att uppföra två pjäsplatser för 57 mm batteri i Visby.

Den 6 mars 1943 angav chefen GK/KA 3 infordrad plan över förberedelser för förstöring av oljecisternanläggningen i Fårösund.

Uppställningsplats för 40 mm lvakan vid HG. Sedan marinförvaltningen ställt en 40 lvakanpjäs i dubbellavettage till chefen GK/KA 3 förfogande för batteri Hultungs (HG) anmodades chefen GK/KA 3 snarast inkomma med förslag till uppställningsplats för nämnda pjäs. Förslaget skulle omfatta situationsplan, ritning över pjäsplatser och specificerad kostnadsberäkning inklusive markkostnader. I skrivelse den 30 juli 1943 angav chefen GK/KA 3 sitt förslag och angav kostnaden för värnet till 7.990 kronor vartill kom 17.000 kronor till en ammunitionsdurk. Värnet skulle ligga inom batteri Hultungs markområde, och uteslöt således markkostnader. Uppställningsplatsen var emellertid beroende av utredningen angående lämplig plats för ett eldledningstorn, varför chefen GK/KA 3 hade uttalat sig i skrivelse den 18 september 1942 och 27 maj 1943. Sedan tornets placering fastställts till plats utanför batteriområdet ställde marinförvaltningen i skrivelse den 17 januari 1944 7.990 kronor till uppförandet av pjäsvärnet för 40 mm lvakan vid batteri HG. Beträffande ammunitionsdurkar infordrade marinförvaltningen utredning huruvida ammunition till 40 mm lvakan kunde uppläggas i befintliga utrymmen.

I skrivelse den 20 juni 1944 angående eldledningstorn och uppställning av lvakan föreslog chefen GK/KA 3 en ändring av sitt tidigare förslag, när lvakanvärnets placering sammanhängde med placeringen av eldledningstornet, vars plats inom batteri HG nu definitivt föreslogs i stället för utanför detta. Förutom nämnda 40 mm lvakan i dubbellavettage disponerade batteri HG en 40 mm lvakan enkelpjäs, varjämte ytterligare en enkelpjäs tilldelats batteriet. För dessa lvpjäser föreslog chefen GK/KA 3 nu slutgiltig uppställning: Dubbelpjäsen och den ena enkelpjäsen i markvärn och den andra enkelpjäsen i ett 4 meter högt torn för att utom sin luftvärnsuppgift även kunna lösa beskjutningsuppgifter mot pansarfordon som eventuellt skulle komma att uppträda mot batteri HG.

Sammanlagda kostnaden för lvakantroppens uppställning i batteri HG beräknades till 20.896 kronor. Chefen GK/KA 3 hemställde att utöver tidigare anvisade 7.990 kronor ytterligare 12.996 kronor borde ställas till förfogande. Beträffande den tidigare föreslagna ammunitionsdurken meddelade chefen GK/KA 3 att någon möjlighet inte fanns att inhysa lvammunitionen i befintliga batteriutrymmen och det hade vid ett flertal tillfällen påpekats det otillräckliga durkutrymmet i alla fasta batterier.

I skrivelse den 8 september 1944 anvisade marinförvaltningen dels 5.608 kronor till eldledningstorn för batteri HG, dels 12.996 kronor till värn för 40 mm lvakan. Angående ammunitionsdurk nämnde marinförvaltningen i skrivelsen inget om.

I tidigare skriftväxling angående observationstorn för batteri HG angav chefen GK/KA 3 genom chefen för Marindistrikt Gotland utredning och förslag till sådant torn placerat 700 meter nordväst om batteri HG,  vilken plats tillstyrktes av chefen Marindistrikt Gotland. Efter ytterligare skriftväxling i ärendet anvisade marinförvaltningen den 8 september 1944 5.608 kronor till eldledningstorn för batteri HG.

Mätstationer och observationsplatser. Chefen marinen hade fastställt mät- och observationsplatser för Gotlands kustartilleri. Av dessa var många ännu inte utbyggda. Utöver de värn för (mst) och (opl), vilka förut utförts och som ingick i tidigare fastställda planer medgav marinförvaltningen genom skrivelse den 28 maj 1942 angående fortifikatoriska rustningsarbeten, att värn för vissa av de nya (mst) och (opl) fick påbörjas. I skrivelse den 29 augusti 1942 anmälde chefen GK/KA 3 att dessa (mst) och (opl) i stort sätt färdigställts till en total kostnad av 6.000 kronor.

I skrivelse den 8 december 1942 framhöll chefen GK/KA 3 att följande (mst) och (opl) inte var utbyggda (medel inte anvisade):

Batteri TG: Opl nr: 2 Kyrkudd, nr: 6 Lutterhorn, nr: 8 Hoburga, nr: 10 Ryssnäs, nr: 11 Bungenäs samt mst nr: 11 Bungenäs.

Batteri BN: Opl nr: 2 Landsnäs, mst nr: 4 Afva, opl nr: 5 Hoburga, mst nr: 9 S:t Olofsholm och opl nr: 9 S:t Olofsholm.

Batteri HG: Opl nr: 2 Kyrkudd, opl nr: 7 Hoburga, opl nr: 10 Bungenäs, opl nr:13 Slite.

Då det måste anses synnerligen angeläget att dessa anläggningar snarast färdigställdes, i synnerhet som den för ifrågavarande (mst) och (opl) erforderliga eldlednings- och signalmaterielen redan fanns tillgänglig, hemställde chefen GK/KA 3 att i första hand följande 9 stycken (mst) och (opl), nämligen: opl 2 TG, mst 11 TG, opl 6 TG, opl 5 BN, mst 9 BN, opl 9 BN, opl 7 HG, opl 10 HG och opl 13 HG måtte få utföras som trupparbete och att härför tills vidare 24.400 kronor måtte få disponeras.

I skrivelse den 22 mars 1943 angående fortifikatoriska rustningsarbeten anvisade marinförvaltningen sammanlagt 121.400 kronor, varav 54.900 kronor till vissa (mst) och (opl) med anledning av chefen GK/KA 3 rustningsförslag den 31 augusti 1942. Marinförvaltningen föreskrev att värn, som utfördes som fältbefästningar, skulle i möjligaste mån utföras enligt befintliga standardritningar och att maskering skulle utföras i samband med byggnadsarbetet.

I skrivelse den 14 juli 1943 påpekade chefen GK/KA 3 att för oplatserna 1 HG, 1 TG och 6 HG inte anvisats medel till förläggningshyddor. Kostnaden för erforderliga sådana uppgick till 5.850 kronor. För en vid Karthaken på Furillen befintlig (opl) (12 HG) med 150 cm strålkastare saknades förläggningsmöjligheter för servisen varför en förläggningsbarack med kök erfordrades för en kostnad av 3.800 kronor. En särskild splittersäker byggnad för (mst) 1 BN (nu inrymd i batteri TG:s kommandoplats tillsammans med mst 4 TG och 5 TG) erfordrades och beräknades kostnaden till 4.000 kronor inklusive kabelgrav och maskering. Chefen GK/KA 3 hemställde om sammanlagt 13.650 kronor för sålunda angivna ändamål. I skrivelse den 5 augusti 1943 anvisade marinförvaltningen 13.650 kronor.

1943

57 mm batteriet i trakten av Visby. I skrivelse till chefen marinen den 8 januari 1943 hemställde chefen Marindistrikt Gotland att det borde anordnas ett 57 mm batteri vid Visby vilka skulle ställas till hans förfogande, dels två 57 mm eldrör dels 2.400 kronor till betongfundament för pjäserna. I en skrivelse meddelade chefen marinen att anordnandet av ett 57 mm batteri vid Visby för att förhindra ett inträngande i hamnen av lättare sjöstridskrafter, invasionsfartyg mm syntes önskvärt, men borde grupperingsplatsen för batteriet väljas närmare hamnen än vad som framgick av chefen Marindistrikt Gotlands förslag.

Chefen marinen hade anmodat marinförvaltningen att till chefen GK/KA 3 förfogande ställa dels två mm lvakan M/92 eller 89 B iordningsställda som flackbanepjäser, dels 2.400 kronor för anordnande av betongfundament. Trupparbetena vid batteriet borde avse anordnande förutom bröstvärn även av erforderliga skyddsrum och ammunitionsdurkar. I skrivelse till chefen GK/KA 3 den 3 april 1943 anvisade marinförvaltningen med anledning av detta 2.400 kronor.

Maskering av baracker och vägar. Den 27 februari 1943 angav chefen GK/KA 3 ett infordrat förslag med kostnadsberäkningar till maskering av baracker och vägar. Kostnaden beräknades till: För batteri TG 76.500 kronor, för batteri BN 31.200 kronor, för batteri HG 16.600 kronor, för batteri SE 9.450 kronor, för 1. 75 mm luftvärnsbatteriet 16.800 kronor, och för mätstationer vid batteri BN och HG 10.650 kronor, eller tillsammans 161.200 kronor, varjämte för förrådsuppläggning av maskeringsmateriel beräknades 33.800 kronor.

Enär marinförvaltningen ansåg detta förslag alltför omfattande och kostsamt för att kunna läggas till grund för medelsanvisning, infordrade marinförvaltningen genom skrivelse den 19 april nytt väsentligen  förenklat förslag (inom ramen för 50.000 kronor) och skulle förrådsuppläggning av maskeringsmateriel inte ingå. Chefen GK/KA 3 angav nytt förslag den 31 maj 1943 och den 17 juni anvisade marinförvaltningen för ändamålet 50.000 kronor. Den 27 juli anvisade marinförvaltningen slutligen 33.800 kronor till förrådsuppläggning av maskeringsmateriel.

Maskeringsarbetet utfördes av en maskeringsavdelning under ledning av en specialutbildad officer. Arbetskraften bestod av inkallade yrkesarbetare.

Frontreperationsverkstäder. I en skrivelse den 18 februari 1943 angav chefen GK/KA 3 infordrat förslag till placering av erforderliga frontreperationsverkstäder och föreslog en verkstad i trakten av Vialms och en på Bungenäshalvön samt angav kostnaden för platsernas anslutning till elkraftsnätet.

Fritidsbaracker. Till uppförande av en fritidsbarack, typ C, vid batteri TG anvisade marinförvaltningen den 26 november 1942 6.650 kronor inklusive uppvärmningsanordning mm. Själva barackmaterialet beställdes av marinförvaltningen från AB Standardhus i Hultsfred. Baracken anmäldes färdig i skrivelse den 3 mars 1943.

Vattenförsörjningen. Den 5 december 1942 anvisade marinförvaltningen 12.200 kronor till förbättring av vattenförsörjningen vid vissa kustsignalstationer (kss), batterier och mätstationer. Beloppet skulle ersätta tidigare för ändamålet anvisade 2.300 kronor och 9.900 kronor.

Marketenteribarack vid batteri TG. I skrivelse den 18 januari 1943 påtalar chefen GK/KA 3 den dåliga beskaffenheten av marketenteribaracken vid batteri TG, vilken barack bestod av en av batteriets manskap timrad koja 4 x 12 meter. Byggnaden var för liten i förhållande till batteriets personalstyrka ca 200 man och var inte vinterbonad. Med anledning härav hemställer chefen GK/KA 3 om 14.000 kronor till uppförande av en ny marketenteribarack för batteri TG, vars förläggning borde vara en av de ensligaste belägna på Gotland.

Marinförvaltningen hemställde hos chefen marinen om direktiv under framhållande av att chefen GK/KA 3 inte tidigare berört bristfälligheten, varför anslagsäskande inte kunnat ske varken i marinförvaltningens förslag till statsreglering eller i förslag till fortifikatoriska rustningsarbeten. Marinförvaltningen saknade alltså medel till en ny barack varför antingen framställningen måste göras eller kostnaderna bestridas av anslag till fortifikatoriska rustningsarbeten. Något i rustningsplanen ingående arbete måste i så fall uteslutas. Chefen marinen meddelade att lämpliga medel borde ställas till chefen GK/KA 3 förfogande för anskaffning av materiel till reparation av marketenteribaracken. Marinförvaltningen infordrade därför den 12 maj kostnadsberäkning på reparation under förutsättning att arbetet utfördes av trupp.

Splittersäkert kabelförråd vid Gotlands kustartilleriförsvar. För befintliga lager av kablar, 7 rullar guttaperkakabel (minkabel), 198 rullar gummikabel och 220.000 meter fälttelefonkabel, saknades betryggande förrådsutrymmen, varför marinförvaltningen ansåg det vara högst angeläget att erhålla ett tillfredsställande och åtminstone splittersäkert förråd för nämnda svårersättliga materiel. Förrådet borde utföras så att det framdeles kunde av trupp förstärkas till fullträffsäkert. Förrådet borde komma till utförande budgetåret 1944/45 och beräknas till 103.000 kronor.

Byggnader för tillsyningsmän vid artilleriammunitions- och minförråd. Under åren 1940-43 hade uppförts artilleriammunitionsförråd vid Romdals och ett minförråd vid Klintsbrovik. Under beredskapen bevakades förråden av trupp. Efter beredskapens upphörande var det nödvändigt att ständigt ha en tillsynsman vid varje förråd. Härför erfordrades bostäder vid förråden. Kostnaden för två tillsyningsmannabostäder beräknades till 60.500 kronor.

Fårösunds förrådsdepå. Förrådsbehovet för artilleriammunition och minor för Gotlands kustartilleriförsvar var tillgodosett genom fullträffsäkra förråd vid Romdals och Klintsbrovik. Däremot saknades fullträffsäkra förråd för torpeder samt förrådsbyggnader för vissa materialier. Vad som behövdes var ett fullträffsäkert förråd för 48 torpeder och för torpedbränsle samt en förrådsbyggnad för torpedammunitionsutredning. Kostnaden beräknades till 250.000 kronor.

För fasta batterier, minstationer samt lv-ställningar har försvaret uppbyggts med ytterligare stridsvärn, skyddsrum och förbindelsevärn. Byggnader för ER-anläggningar har uppförts vid Trelge och Bungenäs. Centralt stridsledningstorn har uppförts vid Romdals.

Den 15 april 1943 ställde marinförvaltningen 4.000 kronor till förfogande för kompletteringsarbeten vid mintändstationen vid Fårösunds Norra gatt.

Till vaktlokal vid minförrådet vid Klintsbroviken anvisade marinförvaltningen den 20 juli 1943 5.200 kronor och till vaktlokal vid ammunitionsförrådet vid Romdals 500 kronor den 28 juli 1943.

I skrivelse den 15 januari 1943 hemställde chefen GK/KA 3 om 35.000 kronor till en ny köks- och matsalsbarack vid 1. 75 mm luftvärnskanonbatteriet. Den 1 november 1943 anvisade marinförvaltningen för ändamålet 35.000 kronor och dessutom 932:39 kronor till täckande av kostnad för tillfälliga reparationsarbeten i det provisoriska köket.

I skrivelse den 9 juni 1943 föreslog chefen GK/KA 3 följande arbeten:

1944 - 1945

Ekoradioanläggningar vid Bungenäs och Trelge. I skrivelse den 18 november 1944 överlämnade marinförvaltningen ritningar till ER-anläggningar vid TG och BN samt gav direktiv för arbetarnas utförande och administration. Den maskinella utrustningen och apparaturen skulle anskaffas och monteras genom marinförvaltningens försorg. För byggnadskostnaderna ställdes till chefen GK/KA 3 förfogande 29.700 kronor. För transporter, markförvärv mm skulle ytterligare medel ställas till förfogande i mån av behov. Den 26 mars 1945 anvisade marinförvaltningen ytterligare 3.100 kronor på begäran av chefen GK/KA 3.

Avfuktningsanläggning. Till avfuktningsanläggning vid minförrådet i Klintsbrovik anvisade marinförvaltningen den 29 augusti 1944, sedan chefen GK/KA 3 införskaffat och insänt anbud, 22.300 kronor. Marinförvaltningen infordrade samtidigt uppgift på kostnader för byggnadsarbeten i samband med montering av avfuktningsanläggningen.

Batteriställningar för 7. 15 cm kanonbatteriet. I skrivelse till marinförvaltningen den 25 augusti 1944 erinrade chefen GK/KA 3 om tidigare framställning om medel, 292.000 kronor, till utförande av batteriställningar för rubricerade rörliga batteri, vars materiel redan till stora delar kommit till Gotland och batteriet skulle bemannas under september månad 1944. Batteriställningarnas utförande borde därför påskyndas. Chefen GK/KA 3 hemställde att marinförvaltningen ville skyndsamt behandla frågan om batteriställningar och medel till dessas utförande. I skrivelse den 15 september meddelade marinförvaltningen att enligt ÖB:s beslut uppställningsplats för 15 cm kanonbatteriet inte skulle anordnas på Gotland. (Batteriet kom till Gotland i alla fall).

Förläggning av signalpersonal. Deras förläggning i tornet till kommandoplatsen vid III. Sektionen hemställde chefen GK/KA 3 den 30 september 1944 om 3.500 kronor vilket belopp marinförvaltningen anvisade den 9 november.

Förläggning av strålkastarmanskap. Vid batteri BN, III. Sektionen, anvisade marinförvaltningen den 15 november 600 kronor till elektrifiering av under uppförande varande barack.

För utförande av en kopplingsstation för minstationen på Bungeör anvisade marinförvaltningen den 31 oktober 1944 3.200 kronor.