Krigspolisen på Gotland 1939 - 1945

"Krigspoliserna hade bland annat till uppgift att biträda vid ordningens upprätthållande, att lämna trafikförband hjälp och att lämna upplysningar för vägledning.

Med personal ur krigspolisen upprättade fördelningschefen en fördelningsupplysningsplats, placerad i regel vid den etappgrupp som betjänar fördelningen. Vid dessa platser sker vägledning av kontingenter och enskilda. De var också samlingsplats för vilsekommen personal. Läget av dessa platser meddelades på order.

Varje person var skyldig att undrstödja krigspolisen i deras arbete. Begärde krigspolisen bistånd och handräckning för ordningens upprätthållande skall en sådan begäran i möjligaste mån efterkommas.

Krigspolisens föreskrift skulle åtlydas i avseende på allt, vad denne under sin tjänsteutövning hade att verkställa eller förhindra. På krigspolisens begäran var varje person skyldig att uppge namn och nummer och det förband han tillhörde." (Soldatinstruktioner för armén 1944)

Den i VII. militärbefälsstaben ingående polispersonalen (krigspolisen) har varit av mycket stort värde. Tillgången på såväl kriminal- som ordningspolis under ledning av en polisiära frågor väl insatt polisofficer, som dessutom innehade militär utbildning, var av särskild betydelse på Gotland, där den civila polisen inte var av den storleksordning att den inom rimlig tid kunde verkställa erforderliga utredningar.

Omfattningen av begågna brott och förseelser har inte varit särskilt stort. Huvuddelen torde falla på trafikförseelser men vissa svårlösta och tilltrasslade brott såsom förskingringar, stölder av bildäck och annan kronan tillhörig materiel samt vanliga småstölder inom förläggningarna har även förekommit. Genom krigspolisens försorg har emellertid de flesta frågorna kunnat utredas mycket snabbt tack vare möjligheten att utan tidsförlust sätta fackpersonal på de färska spåren. Härigenom har också dyrbara och tidsödande återinkallelser av de felande jämte vittnen kunnat undvikas, vilket för VII. milo eljest med största sannolikhet skulle ha blivit förenat med avsevärda kostnader, enär en stor del av de värnpliktiga är bosatt på fastlandet.

De sakliga och uttömmande rapporterna har även i hög grad underlättat krigsrätternas verksamhet.

I detta sammanhang måste även nämnas att den i 7. fältpoliskompaniet ingående personalen i samband med beredskapstjänstgöring var krigspolisen till stor nytta, framför allt beträffande ordningshållning på tåg och båtar.

Det torde knappast vara någon överdrift att påstå att tillvaron av krigspolisen genom den snabbhet med vilken den handlade även verkat hämmande på brotsligheten och detta särskilt ifråga om försyndelser mot vägtrafikstadgan. (Källa: A-101)

Marinpolisen

Marinpolisen (Krigspolisen) på Gotland under beredskapen 1939-45 organiserades av Gotlands Marindistrikt. Marinpolisen uppsattes i sin helhet med personal ur tullverkets kustbevakning med huvudsaklig uppgift att bedriva sjöfartskontroll, men även för uppgifter till upprätthållande av ordning och förhindrande eller uppdagande av brott.

Organisationen blev organiserad på en enda marinpolisgrupp under kustöveruppsyningsmannen i Visby såsom tjänstgörande marinpolisöverkonstapel. Till en början innan man hade hunnit tillsätta en krigspolischef skulle Marindistriktets krigspolis vara underställ en officer i Marindistriktsstaben.

En mindre del av marinpolisgruppen kom att tillställas chefen för Gotlands kustartilleriförsvars förfogande, främst för tjänstgöring vid sjöfartskontroller. Vad gällde upprätthållandet av ordning och uppdagande av brott så skulle marindistriktets krigspolis begränsas till marindistriktschefen underställd personal.

För att förhindra åtgärder mot rikets säkerhet skulle åtgärderna bl a inriktas på sjöfarten på gotländska hamnar samt fiske och sjötrafik i de gotländska farvattnen.

Den i Visby förlagda delen av marinpolisgruppen undersälldes till en början stadsfiskalen i Visby för biträde med bevakning av utländska medborgare ombord på fartyg i Visby hamn. Den till Fårösund förlagda delen av marinpolisgruppen skulle i huvudsak tjänstgöra med bevakning av utlänningar ombord på fartyg inom kustartilleriets skyddsområde. De i Fårösund förlagda skulle vara underställda chefen för kustartilleriförsvaret.

Bestämmelser för krigspolistjänsten vid marinen 1941

Extra polispersonal och hamnpolis

Den extra polispersonalen var avsedd att vid krig eller krigsfara anställas som en rörlig polisreserv.

Anvisningar för tjänstgöring

1. Ifrågavarande polispersonal skall vid försvarsberedskap och mobilisering omedelbart anmäla sig hos stadsfiskalen i Visby för erhållande av i punkt 3 nedan oförmäld utrustning och närmare föreskrifter för tjänstgöring. Vid försvarsberedskap sker inställelsen efter meddelande från nämnde polischef eller genom rundradio. Personalen är avsedd att såsom rörlig reserv möta oförutsedda krav inom länets olika polisdistrikt. Då sådana särskilda krav icke äro förhanden, är stationsorten Visby.

2. Personalen skall vid inställelse vara iklädd för årstiden lämpad klädsel för vistelse utomhus.

3. Personalen skall under tjänstgöringen bära vid inställelsen tillhandahållna igenkänningstecken och beväpning enligt meddelad föreskrift.

4. Personalen åtnjuter under tjänstgöring den befogenhet och det skydd, som tillkommer polisman.

5. Ersättning för tjänstgöringen utgår för befäl med 10 kronor och för manskap med 8 kronor per dygn, varjämte ersättning utgår för resor till och från tjänstgöringsorten enligt rese- och traktamentsklass IIIE i allmänna resereglementet. Inkvartering och utspisning ordnas genom vederbörande polischefs försorg på statens bekostnad.

På våren 1940 tjänstgjorde bland annat en del av Gotlands extrapoliser i Visby hamn för att hålla vakt vid de utländska fartyg som tillfälligt fanns där. För detta ändamål utfärdades en order och anvisning den14 april 1940 beträffande vakthållningen.

Vid spärren till yttre hamnen i Visby avfordras en hamnarbetare passersedel		Närmare kontroll

Order angående bevakning av Visby hamnområde.

A. Beträffande svenska undersåtar.

Hamndirektionen har på begäran genom stängsel avspärrat dels yttre vågbrytaren och dels, därest så skulle visa sig erforderligt, den s. k. Holmen.

På grund härav få tillsvidare endast nedannämnda svenska undersåtar beträda de avspärrade områdena.

1. I uniform klädda militärpersoner, såväl officerare, underofficerare, som manskap, vilka uppgiva sig hava tjänsteärenden till ifrågavarande områden samt i uniform klädda polismän.

2. Civilklädda polismän vilka styrka sin identitet genom företeende av polisbricka.

3. De personer vilka enligt av polischefen eller hamnkaptenen utfärdade passersedlar äga rättighet att beträda de avspärrade områdena, och skall därvid sådan person på anfordran av vaktpersonal uppvisa sådan passersedel, varvid skall beaktas att passersedeln kan vara försedd med tidsbegränsning. Därest någon framställer förfrågan om varest ifrågavarande passersedel kunna erhållas skola de hänvisas: till hamnkaptenen därest passersedel begäres för personal som tjänstgör vid eller å båtarna med lossning, lastning, reperation eller annat arbete eller vid leverans till båtarna, och till polischefen därest passersedel begäres för annan person.

Sålunda för svensk undersåte utfärdad passersedel är av vit (gul) färg.

B. Beträffande utlänningar

1. Besättningsmän å fartyg, vilka tillhöra annan nation än Finland, Norge eller Island, få icke gå i land, oavsett vilken nation besättningsmannen tillhör. Därest besättningsmannen å sådana fartyg hos vaktpersonalen framställer begäran om, att av särskild anledning t. ex. sjukdomsfall få gå i land, skall denna framställning per telefon vidarebefordras till polischefen. Om begäran bifalles av polischefen, skall besättningsmannen under vistelsen i land ständigt åtföljas av vakt, som polischefen anordnar, och först sedan sådan vakt anlänt till båten får besättningsmannen under dennes ilandgående och tillse att besättningsmannen återkommer ombord.

2. Besättningsmän å fartyg, vilka tillhöra Finland, Norge eller Island, få gå i land mot uppvisande av passersedel för utlänning därest sådant för besättningsmannen av polischefen utfärdats.

3. Därest befälhavare eller vid förfall för denne hans närmaste man å fartyg, vilka icke tillhöra Finland, Norge eller Island, gör framställning om att få gå i land skall meddelande därom med angivande av önskad tidpunkt för ilandgåendet och ändamålet därmed genast per telefon lämnas polischefen, som därest tillstånd till ilandgåendet beviljas, efter omständigheterna vidtager de åtgärder, som han anser nödiga.

4. Så snart utländskt fartyg anlänt till Visby hamn skall vaktpersonalen genast avfordra befälhavaren förteckning över samtliga ombordvarande, vilken förteckning snarast skall överlämnas till polischefen. Sådan förteckning skall även lämnas av befälhavaren å svenskt fartyg därest ombord å fartyg finnes utlänningar beträffande dessa.

5. Passersedel för utlänningar är av ljusblå färg.

6. Vid yttre vågbrytarens inre del finnes i en bod telefon ständigt tillgänglig för vaktpersonalen och åligger det vaktpersonalen noga tillse, att obehöriga personer icke gå in i nämnda bod.

Visby i polischefens expedition den 27/4 1940

Herbert Ullman

Passersedel för svenska undersåtar		Passersedel för utlänningar		Extra polisman

Viss ändring och visst tillägg till order av den 27 april 1940 ang. bevakning av Visby hamnområde

B. Beträffande utlänningar

3. Därest befälhavare eller vid förfall för denne hans närmaste man å fartyg, vilka icke tillhöra Finland, Norge eller Island, gör framställning om att få gå iland i ändamål att uppsöka sitt konsulat skall befälhavaren eller dennes närmaste man genast tillåtas gå iland mot uppvisande av passersedel och skall således därest sådant ändamål uppgives för ilandgående, icke något meddelande lämnas till undertecknad per telefon och icke heller undertecknade tillstånd till ilandgående inhämtas.

Därest befälhavare eller dennes närmaste man gör framställning om att få gå iland för annat ändamål än att uppsöka sitt konsulat t. ex. för att göra inköp eller för att taga en promenad, besöka frisör eller annat, skall tjänstgörande polismannen å hamnen tillfråga befälhavaren vid vilken tidpunkt sådant ilandgående önskas, varvid skall meddelas befälhavaren att ilandgående icke får ske tidigare än en halv timme efter det begäran därom till vakthavande polismannen å hamnen framställts. Sedan sådan begäran framställts till polismannen skall denne per telefon meddela tel: 659 till undertecknad eller vid min bortovaro namnrop "Polisen" om att viss befälhavare önskar gå iland vid viss begärd tidpunkt och ändamålet med ilandgåendet.

Sedan sådant meddelande lämnats skall polismannen tillåta vederbörande befälhavare eller dennes närmaste man att gå iland även om något tillstånd till ilandgåendet icke kunnat erhållas av undertecknad och även om ingen polisman infinner sig å hamnen för att åtfölja befälhavaren under ilandgåendet. Dock må ilandgående för annat ändamål än att besöka vederbörande konsulat icke av tjänstgörande polismannen i hamnen beviljas tidigare än en halvtimma efter det begäran om ilandgående framställt.

Vederbörande befälhavare och deras närmaste man hava erhållit passersedel av undertecknad till samtliga delar av Visby hamnområde under tiden kl. 7 -- kl. 21, och utöver denna tid få de icke gå iland under andra förhållanden än brådskande sjukdomsfall.

Visby i polischefens expedition den 8 maj 1940

Herbert Ullman

Själva vakten sköttes till en början av militär personal ur landstormen. Visby hamn bevakades av 1. Kustgevärskompaniet som hade sin förläggning vid Reselogiet. Från klockan 13.00 den 31 augusti övertog den civila hamnpolisen vakten av spärren till yttre piren.

Behövde polismannen tillfälligt avlägsna sig skulle han själv se till att en erättare kunde överta hans vakt. Om han av någon anledning var tvungen att begära hjälp skulle han använda antingen en signalklocka eller en signalpipa.

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper