Föregående sidaa

II. Bataljonsstaben

Fältpostnummer 18120

Gotlands infanteriregemente

II. Bataljonsstaben med tilldelad luftvärnskulsprutegrupp, pansarvärnstropp och pansarvärnsgrupp ?/9 1939 . 31/7 1941

II. Bataljonsstaben 1/8 1941 -

?/7 1939 förlagd vid Olofs i Öja

1939 - 1941 förlagd i Gammelgarn / Östergarn

1942 förlagd i Östergarn (Östergarns prästgård)

?/3 1943 förlagd vid Skogby i Gammelgarn

 

Befäl

Bataljonschef

1939 - 1941

Major

Lindh, Torsten

Bataljonschef

1942 - 1942

Major

Jeppsson, Hjalmar

Bataljonschef

1943 -

Major

Hildebrand, Gösta

Bataljonschef stf

1941 - 1941

Ryttmästare

Stenström, August Teodor

1. Bataljonsadjutant

1939 -

Löjtnant

Heijl, Christer

2. Bataljonsadjutant

1939 -

Löjtnant

Sjögren, Ernst

2. Bataljonsadjutant

1940 -

Löjtnant

Sylwan, Bengt

 

1944 - 1944

Löjtnant

Åkerman, Eric Axel Gustaf

 

1944 - 1944

Löjtnant

Gullander, Erik Gustaf Bertil

 

1941 - 1942

Fänrik

Ring, Erik Ragnar

Expeditionsunderofficer

1942 - 1942

Fanjunkare

Ekström, Karl Emil

Stabsunderofficer

1939 - 1945

Fanjunkare

Jansson, Sören Gottfrid

  1944 - 1944

Sergeant

Krantz, Brynolf Valdemar

  1939 - 1940

Sergeant

Holmgren, Willy Olof Bertil

Vapenhantverkare

1939 - 1943

Furir

Funck, Axel Hjalmar

Chef radiopatrull

1939 - 1944

Furir

Kristoferson, Edvin Johannes

 

1944 - 1944

Furir

Johansson, Ture Evald

 

1939 - 1940

Korpral

Lindqvist, Sven Mauritz

 

1943 - 1944 Korpral Persson, Erik Petter Emanuel
Signalist

1939 - 1944

Korpral

Möllerström, Arne Anton Johannes

Signalist

1939 - 1944

Korpral

Andersson, Erik Vigert

 

1939 - 1940

Korpral

Gahnström, Rudolf Botvid Elias

Mc-ordonnans

1939 - 1943

Korpral

Johnsson, Sven Bertil Gotthard

 

1944 - 1944

Korpral

Andersson, Knut Axel Georg

       
 
 

I Bataljonen ingående enheter

Infanteribataljonen på Gotland består av bataljonsstabskompani och fyra skyttekompanier. Något tungt kompani ingår inte.

Sektion 1. Chef för sektionen är 1. bataljonsadjutanten
 
Sektion 2. Chef för sektionen är 2. bataljonsadjutanten. Här ingår bl a läkare, tandläkare, och kommissarie
 
Sektion 3. Chef för sektionen är chefen för bataljonsstabskompaniet. Bataljonsombud ingår.
 
Bataljonsstabskompani.
 
Skyttekompanier. (4 stycken )
 
 
Rekvirerade fastigheter

Elof Ahlvin Gartarve Gammelgarn

1939-12-10 -- 1940-07-01

1 eldat rum för bataljonschefen. 1 eldat rum som bataljonsexpedition. Kokplats / brygghus med plats under tak för 1 kokbil. 1 lada avsedd som utspisningsplats.

Gunnar Lindgren Hugreifs Gammelgarn

1939-12-10 -- 1940-07-01

1 eldat rum för 2 officerare (bataljonsadjutant), vedkamin erfordras. 2 eldade rum för 13 manskap i stabstrossen. Pats under tak för 3 mc. Vedkamin erfordras.

1 eldat rum (salongen) Signaltropp utan troppchef stf, och radiosignalister, stabsunderofficer, kommissarie, 1 bilförare ur sektion 11, 1 mc-förare ur lvksptroppen. Sammalagt 17 man. Plats under tak för 2 personbilar och 1 signalbil.

1 eldat rum i nedre våningen avsett som bataljonsexpedition.

K. Klintström Gartarve Gammelgarn

1939-12-10

1 eldat rum för 16 man. Signaltroppen (återstoden). Plats under tak för 1 tältbil, 1 reperationsbil och 1 luftvärnsbil

F.. Klintström Rommunds Gammelgarn

1939-12-10

1 eldat rum för 10 man. Gas. och röktroppen. Plats under tak för 1 lastbil. 1 eldat rum för 10 man (reservrum) eventuellt förrådslokal.

Ernst Lundborg Gartarve Gammelgarn

1939-12-10 -- 1940-07-01

2 eldat rum för 24 man. Stabstross, kok- och tälttross, livsmedelstross och lvksptropp. Plats under tak för 1 livsmedelsbil. 1 eldat rum (reservrum) i flygeln, eventuellt marketenteri.

Bodin Rommunds Gammelgarn

1939-12-10

2 eldade rum för 18 man. Pvtroppen.

Ardgren Skogby Gammelgarn

1939-12-10

1 eldat rum för 1 officer. Plats under tak för 1 personbil. 1 eldat rum avsett som sjukkvarter. Plats under tak för 2 förbinderibilar. 1 eldat rum (i särskild byggnad / brygghus) avsett som ammunitionsförråd.

A. Nilsson Skogby Gammelgarn

1939-12-10

1 eldat rum (reservrum) avsett som eventuell förrådslokal. Plats under tak för 4 ammunitionsbilar.

Bordin Skogby Gammelgarn

1939-12-10

2 eldade rum avsett som förrådslokaler.

Karlström Skogby Gammelgarn

1939-12-10

Garage. Plats under tak för 1 materielbil (plats för ytterligare 1 eller 2 bilar).

Metodistkapellet Gammelgarn

1939-12-10

1 eldat rum på övre våningen för 2 underofficerare (läkarebiträden). 1 eldat rum och kök för 39 man. Sjukvårdstross och bilförare ur sektion 11, ammunitionstross.

 
   
 
Ledningen för andra bataljonen, när den var samlad vid Gartarve i Gammelgarn sommaren 1940. Herrarna är fr. v.  andre bataljonsadjutanten, löjtnant Sjögren (K 3), chefen för sjätte kompaniet, kapten Vogel (I 18), chefen för femte kompaniet, ryttmästare Stenström (K 2), bataljonschefen, major Lindh (I 18), chefen för sjunde kompaniet, ryttmästare Callert (K 2), chefen för åttonde kompaniet, löjtnant Norman ( I 18) samt förste bataljonsadjutanten, löjtnant Heijl (I 18). (1977/1)
 
 
Östergarns prästgård där I 18:s 2.Bataljon och stabskompani var förlagda 1942.
   
   

Trupperna bygga sin egen bastu.

På tal om trevnad dimper nu detta lilla frontreportage rakt in i ett ämne som inte är utan sin betydelse, nämligen badfrågan. Hur ha de inkallade den saken ordnad så långt ute i bygderna, där det kanske inte finns en bastu på flera socknars avstånd!

Nu, är det ju så att basturörelsen går fram som en stormvind över landsbygden. I socken efter socken resa sig små vita hus, där ångan fräser mot de glödheta stenarna på lördagskvällarna och dit socknens folk vandrar efter en veckas svett och möda för att löga sin kropp och friska upp sin själ. Bastun har gamla gotländska anor och den har nu börjat uppleva en kraftig renässans. På de flesta håll är det alltså inte så långt till närmaste bastu. Och där man inte har bastu, där bygger man sig en bastu själv, så enkelt är det.

Den förnämliga hemgjorda bastun träffade vi på i en socken ”någonstans”. Det var bataljonen Lindh som svarade för rusthållet, och kapten C. Vogel var badmästare eller vad man skall kalla honom. Han demonstrerade sin och bataljonens bastu med berättigad stolthet. Av en gammal kåk, som stått obebodd i tjugo år, hade kompaniet med egna händer byggt sig en bastu som inte går av för hackor. Den är inte bara större än de nya bastumodellerna utan också minst lika komfortabel, byggd enligt det urgamla finska systemet med upphettade stenar som begjutas med vatten, varefter de utveckla en överhettad ånga vars verkningar lära vara ljuvliga – undertecknad har själv aldrig prövat finsk bastu, men den såg lockande ut. Och som en värdig och uppiggande avslutning följer en härlig snödusch i drivorna utanför.

Ett tusen kronor har denna mötesbastu kostat. Men så har också förläggningen knogat värre med murslev, såg och målarpensel. Inte ens rörmokarna ha fattats, det vittnar rörledningarna och den praktiska duschen om. Man tager vad man haver, till vattentankar utnämndes några gamla oljebehållare, och så var den saken klar med litet händighet. I december satte man i gång, och första lördagen i februari serverades det första bastubadet.

 

Betongvärn, hemgjord ambulans och alla tiders skyddsrum.

Major Torstens Lindhs förband ligger inte på latsidan. Kulsprutenästena och pjäsställningarna kanta kusten även här, ytterligt listigt kamouflerade. Den gotländska kusten måtte vara vid det här laget något av en mardröm för en fiende med landstigningsmani.

När truppförbandet inte har något särskilt för sig hittar man på att göra något knepigt. Där finns en lastbil som man inte har direkt användning för – den förvandlas hastigt och lustigt till en sjuktransportbil av de händiga mannarna. En riktig förstklassig ambulans med plats för 3-4 liggande patienter och 10-12 personer sittande. Dragfri, varm och skön.

Och, för att återvända till den osynliga delen av försvaret, planlägges byggandet av ytterligare ett absolut fullträffsäkert och lika osynligt skyddsrum för truppförbands-staben. Platsen för skyddsrummet är en bergknalle med härlig utsikt över den kringliggande trakten, inbegripet havet. Och skyddsrummet placeras i en skreva som täcks över med mäktiga betongvalv, och därefter dröjer det inte länge förrän en riklig vegetation av mossa och enbuskar utbreder sig över taket, fientliga spanings- och bombflygare till stor besvikelse, ty det skall mer än en falks öga för att upptäcka denna hjärna i traktens försvar.

   
 
 

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig