II. Bataljonsstaben Fältpostnummer 18120 Gotlands infanteriregemente |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
II. Bataljonsstaben med tilldelad luftvärnskulsprutegrupp, pansarvärnstropp och pansarvärnsgrupp ?/9 1939 . 31/7 1941 II. Bataljonsstaben 1/8 1941 - ?/7 1939 förlagd vid Olofs i Öja 1939 - 1941 förlagd i Gammelgarn / Östergarn 1942 förlagd i Östergarn (Östergarns prästgård) ?/3 1943 förlagd vid Skogby i Gammelgarn |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Befäl |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I Bataljonen ingående enheter |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Infanteribataljonen på Gotland består av bataljonsstabskompani och fyra skyttekompanier. Något tungt kompani ingår inte. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sektion 1. Chef för sektionen är 1. bataljonsadjutanten | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sektion 2. Chef för sektionen är 2. bataljonsadjutanten. Här ingår bl a läkare, tandläkare, och kommissarie | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sektion 3. Chef för sektionen är chefen för bataljonsstabskompaniet. Bataljonsombud ingår. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bataljonsstabskompani. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skyttekompanier. (4 stycken ) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ledningen för andra bataljonen, när den var samlad vid Gartarve i Gammelgarn sommaren 1940. Herrarna är fr. v. andre bataljonsadjutanten, löjtnant Sjögren (K 3), chefen för sjätte kompaniet, kapten Vogel (I 18), chefen för femte kompaniet, ryttmästare Stenström (K 2), bataljonschefen, major Lindh (I 18), chefen för sjunde kompaniet, ryttmästare Callert (K 2), chefen för åttonde kompaniet, löjtnant Norman ( I 18) samt förste bataljonsadjutanten, löjtnant Heijl (I 18). (1977/1) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Östergarns prästgård där I 18:s 2.Bataljon och stabskompani var förlagda 1942. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Trupperna bygga sin egen bastu. På tal om trevnad dimper nu detta lilla frontreportage rakt in i ett ämne som inte är utan sin betydelse, nämligen badfrågan. Hur ha de inkallade den saken ordnad så långt ute i bygderna, där det kanske inte finns en bastu på flera socknars avstånd! Nu, är det ju så att basturörelsen går fram som en stormvind över landsbygden. I socken efter socken resa sig små vita hus, där ångan fräser mot de glödheta stenarna på lördagskvällarna och dit socknens folk vandrar efter en veckas svett och möda för att löga sin kropp och friska upp sin själ. Bastun har gamla gotländska anor och den har nu börjat uppleva en kraftig renässans. På de flesta håll är det alltså inte så långt till närmaste bastu. Och där man inte har bastu, där bygger man sig en bastu själv, så enkelt är det. Den förnämliga hemgjorda bastun träffade vi på i en socken ”någonstans”. Det var bataljonen Lindh som svarade för rusthållet, och kapten C. Vogel var badmästare eller vad man skall kalla honom. Han demonstrerade sin och bataljonens bastu med berättigad stolthet. Av en gammal kåk, som stått obebodd i tjugo år, hade kompaniet med egna händer byggt sig en bastu som inte går av för hackor. Den är inte bara större än de nya bastumodellerna utan också minst lika komfortabel, byggd enligt det urgamla finska systemet med upphettade stenar som begjutas med vatten, varefter de utveckla en överhettad ånga vars verkningar lära vara ljuvliga – undertecknad har själv aldrig prövat finsk bastu, men den såg lockande ut. Och som en värdig och uppiggande avslutning följer en härlig snödusch i drivorna utanför. Ett tusen kronor har denna mötesbastu kostat. Men så har också förläggningen knogat värre med murslev, såg och målarpensel. Inte ens rörmokarna ha fattats, det vittnar rörledningarna och den praktiska duschen om. Man tager vad man haver, till vattentankar utnämndes några gamla oljebehållare, och så var den saken klar med litet händighet. I december satte man i gång, och första lördagen i februari serverades det första bastubadet.
Betongvärn, hemgjord ambulans och alla tiders skyddsrum. Major Torstens Lindhs förband ligger inte på latsidan. Kulsprutenästena och pjäsställningarna kanta kusten även här, ytterligt listigt kamouflerade. Den gotländska kusten måtte vara vid det här laget något av en mardröm för en fiende med landstigningsmani. När truppförbandet inte har något särskilt för sig hittar man på att göra något knepigt. Där finns en lastbil som man inte har direkt användning för – den förvandlas hastigt och lustigt till en sjuktransportbil av de händiga mannarna. En riktig förstklassig ambulans med plats för 3-4 liggande patienter och 10-12 personer sittande. Dragfri, varm och skön. Och, för att återvända till den osynliga delen av försvaret, planlägges byggandet av ytterligare ett absolut fullträffsäkert och lika osynligt skyddsrum för truppförbands-staben. Platsen för skyddsrummet är en bergknalle med härlig utsikt över den kringliggande trakten, inbegripet havet. Och skyddsrummet placeras i en skreva som täcks över med mäktiga betongvalv, och därefter dröjer det inte länge förrän en riklig vegetation av mossa och enbuskar utbreder sig över taket, fientliga spanings- och bombflygare till stor besvikelse, ty det skall mer än en falks öga för att upptäcka denna hjärna i traktens försvar. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
_________________________________________________________________________________________ |
Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig. Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper |
Till huvudsidan Kontakta sidansvarig |