Burgsvik 1939. Kustkulspruteplutonerna utgick ur organisationen 11/8 1941 och ersattes med värnkompanier. Södra försvarsområdet (S fo.). Låg förlagda vid Botvide pensionat.

Befäl

När jag på lördagsmorgonen den 2 september 1940 kom ut på gården, fick jag besked om att landstormen var utkallad till beredskap. Det gällde alla tio årsklasser. Under natten hade kungörelser blivit uppsatta överallt i socknarna på södra Gotland. Truppförbanden hade sin inställelseort i Havdhem medan de, som hade fullgjort sin värnplikt vid kulsprutekompaniet, skulle inställa sig vid landstormsboden i Rone.

Det berättar Sigurd Johansson, Neptungatan 17 i Visby, som ingick i kulsprutekompaniet och som har skickat in bilden av detta kompani. Bilden är tagen i Burgsvik 1939. Stående längst t. v. ses sergeant J-E Johansson, som ledde kompaniet. Kvinnan i mitten är fru Greta Carlsson, Botvide, som förestod landstormsmännens kaffeservering. Sigurd Johansson själv ses som tredje man fr. v. i främre raden med sjukvårdsväskan över axeln.
- När vi fått ut vår utrustning, gavs order om att alla som bodde i närheten fick permission till kl. 06.00 på söndagsmorgonen, minns Sigurd Johansson. På söndagsmorgonen hade ännu ingen order utgått om var vi skulle tillbringa vår beredskap. På eftermiddagen fick vi dock meddelande om att vi (åttonde kompaniet) skulle till Burgsvik och tälta i skogsdungen intill Firma Hanséns sandstensfabrik. När allt så småningom var klart, blev vi förlagda i Vandrarhemmet, sedermera Metodistkapellet. (Gotlands Allehanda 14/9 1977)

BURGSVIK

En kamratfest var i söndags (28/9 1947) anordnad för den beväring som tillhörde 8:e Ksp av I18 och festen hölls på pensionat Botvide, som även var den huvudsakliga stationsorten under hela mobiliseringen. Efter förmiddagstågets ankomst samlades man i återseendets glädje och påminde varandra om förra inryckningar och hur det då var. Sedan man bänkat sig kring ett välförsett middagsbord hälsades alla välkomna av lantbrukaren Elof Olsson, Vamlingbo, som även till en stor del stod för anordningarna. Vidare förekom tal av lantbr. A. Hermansson, Havdhem, som särskilt omnämnde den ofattligt stora förmån att få samlas utan att behöva sakna kamrater som stupat i krig som förhållandet är i andra länder. Den ende som nu saknades var den avlidne vännen Karl Sörman, Hamra, vars minne ägnades en tyst minut. Efter middagen togs omgivningen i betraktande med dess ännu kvarstående befästningsverk. Sedan samlades man åter på pensionatet till samkväm och en var fick berätta någon munter historia från sin beredskapstid, och det skrattades friskt och hjärtligt under det att tiden hastigt gick. Handl. Eklund, Grötlingbo, tackade arrangörerena för deras arbete och man beslöt att träffas nästa år igen. Till sist sjöngs ”Du gamla, du fria”. En kollekt på 100 kr. upptogs till Europahjälpen. (Gotlänningen 4/10 1947)