4. Tunga Stridsvagnskompaniet

Fältpostnummer 42038

1944 - 1945

På natten den 21 juli 1944 fraktades under eskort stridsvagnskompaniet ur P 3 från Landsort till Slite där vagnarna efter en ganska riskabel lossning grupperades vid Blåhäll i Tofta. Denna plats för utgångsgruppering valdes främst med hänsyn till utbildnings- och skarpskjutningsmöjligheterna. Enligt krigsplanläggningen var kompaniets grupperingsplats i trakten av Bro, 10 km nordost Visby. Kompaniet som var organiserat med värnpliktiga tillhörande åldersklass 1942 förlades senare i fältdepå på Gotland och skulle stanna på ön och övergå i P 1 G krigsorganisation.

Kompaniet bestod av 18 stycken splitternya svenska 22 tons stridsvagnar, modell 1942.

Stridsvagnsnummer på de vagnar som ingick i 4. Tunga stridsvagnskompaniet: 646, 647, 648, 650, 651, 652. 653, 654, 655, 656, 657, 658, 659, 661, 662, 664, 665, 666.

Det tunga stridsvagnskompaniets tjänstetid på Gotland blev inte så långvarigt. Redan i september 1945 kom nya order som innebar att 22-tons vagnarna skulle bytas ut mot 20 stycken Strv m/41.

I Hangvar 1944

I Ire 1944

Manskap

Nämnda i olika handlingar

Vpl 3476-1-42 Hubert Ahston (1944)

f. 19/1 1922 i Engelbrekt Sthlm d. 21/5 1988 i Ystad

Vpl 1641-10-42 Karl Erik Andersson (1944)

Vicekorpral 1776-10-43 Erik Rune Isidor Borgman (1944-45)

f. 29/5 1923 i Sandarne Gävleborgs län d. 31/12 2010 i Söderhamn

Vpl 3276-1-43 Ragnar Barje (1944)

f. 12/6 1923 i Adolf Fredrik Sthlm d. 22/4 1987 i Nödinge

Vpl 3816-1-43 Allan Gustaf Berglund (1944)

f. 6/11 1923 i Johannes Sthlm d. 7/7 1995 i Engelbrekt Sthlm

Vpl 4077-1-43 Karl Erik Bölja (1944)

f. 10/2 1923 i Engelbrekt Sthlm d. 15/11 2007 i Hägersten Sthlm

Vpl 4065-1-42 Dahlgren (1945)

Vpl 345 18/44 Sigvard Jakobsson - Etelhag (1944)

f. 1924-12-06 i Etelhem i Gotlands län d. 2003-09-27 i Buttle i Gotlands län

Grpch 4197-1-43 Sigge Erkhammar (1944)

f. 26/7 1923 i Örebro d. 27/11 2013 i Engelbrekt Sthlm

Vpl. 32-18-43 Gunnar Artur Edvin Ekström (1944)

f. 1923-07-31 i Hellvi

Vpl 3527-1-43 John Erik Samuel Eriksson (1944)

f. 3/4 1912 i Täby Örebro län d. 17/9 2006 i Hjo Västra Götalands län

Vpl 37-18-43 Åke Eriksson (1944)

Vpl 34-18-43 Börje Engström (1944)

Vicekorpral 1526-4-42 Lars Olof Fredrik Fridén (1944)

f. 10/10 1922 i Norrköping d. 8/12 2003 i Motala

Vpl 4036-1-43 Tore Glans (1944)

f. 4/1 1923 i Husby-Långhundra Uppsala län d. 16/11 2005 i Täby Sthlm

Strv-förare 1166-3-42 Rolf Herbert Hahne (1944)

f. 1922-03-14 Bjurtjärn Värmlands län

Vpl 416-18-43 Nils Gustav Hansson (1945)

f. 7/5 1923 i Burs Gotlands län d. 2/3 2009 i Burs

Vpl 209-18-43 Hansson (1944)

Vpl 284-18-43 Sture Hägglund (1944)

Vpl 235-18-43 Hans Hägg (1944)

Vpl. 3864-1-43 Sture Lennart Jensen (1944)

f. 1923-07-08 i Eskilstuna d. 1987-12-31 i Farsta

Vpl 233-18-43 Karl Gösta Jespersson (1944)

f. 1/6 1923 i Björnkulla Kistianstads län

Vpl Samuel Jakobsson (1944)

f. 28/7 1923 i Bäl Gotlands län d. 17/4 1994 i Bäl

Vpl 330-18-43 Gunnar Helmer Klintberg (1945)

f. 25/11 1923 i Väskinde Gotlands län d. 3/12 2012 i Fårösund Bunge

Vpl. 1644-1-43 Sixten Gunnar Karlsson (1944)

Vpl. 6313-1-43 Kurt Helge Karlsson - Köhler (1945)

f. 1/11 1923 i Solna Sthlm d. 10/6 1998 i Råsunda Sthlm

Vpl. 57-18-43 Emil Karl Axel Karlsson (1945)

f. 2/11 1923 i Karlshamn Blekinge län

Vpl 3836-1-42 Bertil Krantz (1944)

Vpl 238-18-43 Arne Kolmodin (1944)

Vpl Nils Kollberg (1944)

Vpl. 386-18-43 Lars Jakob Bertil Larsson (1944)

f. 1923-10-02 i När Gotlands län

Vpl 3336-1-43 Karl Axel Lundström (1944)

Vpl 3900-1-43 Olov Lindberg (1944)

Vpl 3904-1-43 Lars Erik Lindgren (1944)

Vpl 419-18-43 Gunnar Lingström (1944)

Vpl. 4095-1-43 Hans Rune Moberg (1944)

f. 1923-04-07 i Danderyd d. 2009-01-26 i Brännkyrka

Vpl 6640-14-31 John Axel Valfrid Nilsson (1944)

f. 1911-01-17 i Södersala Gävleborgs län

Vpl 69-18-43 Egon Adolf Eugen Nilsson (1945)

f. 5/9 1923 i Anga Gotlands län d. 8/8 2006 i Visby

Vpl 187-18-43 Klas Ingvar Patrik Nilsson (1945)

f. 24/12 1923 i Fole Gotlands län d. 5/8 2011 i Fole

Vpl 2039-1-43 Rune Nilsson (1944)

Vpl 3872-1-43 Oskar Gösta Nitsing (1944)

f. 11/4 1923 i Södertälje

Vpl 6828-1-43 Ivan Nyberg (1944)

Vpl strvgrpch 75-19-43 Verner Nordström (1944)

Vpl 245-18-43 Sven Nilsson (1944)

Vpl 3344-1.43 Hans Arne Nord (1944)

f. 27/6 1923 i Boda Kopparbergs län d. 23/2 2007 i Hägersten Sthlm

Vpl 1978-10-42 Hans Karl Axel Olsson (1944)

f. 29/8 1922 i Badelunda Västmanlands län d. 24/11 2001 Västerås

Vpl. 21-78-40 Gösta Olof Olofsson (1944)

f. 1920-07-10 i Garde Gotlands län

Strv-förare Vpl. 376-18-43 Lars Olov Ivar Pettersson (1944)

f. 1923-09-12 i Alskog Gotlands län d. 2010-06-14 i Visby

Vpl. 69-18-43 Jens Sigvard Henry Pettersson (1945)

f. 6/10 1923 i Fole Gotlands län d. 15/8 1992 i Fole

Vpl 197-18-43 Bertil Roos (1944)

f. 10/6 1923 i Barlingbo Gotlands län d. 17/1 2005 i Barlingbo

Vpl 87-18-43 Nils Edvard Rockström (1944)

f. 18/3 1923 i Lidköping d. 11/4 1980 i Nyköping

Vpl. 3360-1-43 Knut Terge Selldén (1944)

f. 1923-04-16 i Bromma d. 1989-02-06 i Farsta

Sven Oskar Mårten Smedberg (1944)

f. 1923-04-29 i Lokrume i Gotlands län d. 1987-11-21 i Lokrume

Vpl 527-44-40 Sven Gösta Svensson (1945)

f. 14/5 1920 i Eskilstuna Fors d, 27/10 1976 i Eskilstuna Fors

Vpl 1865-3-43 Aldor Svensson (1944)

Vpl 97-18-43 Rune Mauritz Sundvall (1944)

f. 1/11 1923 i Västerhejde Gotlands län d. 10/1 1998 i Johanneshov Sthlm

Vpl Axel Storms (1944)

Vpl 295-18-43 C-J Söderdahl (1944)

Vpl 4253-1-43 Bengt Törnblom (1944)

f. 18/11 1923 i Sankt Ilian Västmanlands län d. 24/11 1944 (Hansa)

Vpl 3368-1-43 Bror Lennart Tegnér (1944)

f. 23/7 1923 i Överjärna Sthlm d. 6/12 2006 Överjärna

Vpl Strvför 178 18/43 Karl Rune Vickman (1944)

f. 1923-02-26 i Lummelunda Gotlands län d. 2008-01-24 i Lummelunda

Vpl 4158-1-43 Karl Birger Vidén (1944)

f. 23/1 1923 i Tierp Uppsala län

Stridsvagnsgruppens strid

(Ur Soldatinstruktion för pansartrupperna 1944)

Grunden för ett stridsvagnsförbands (gruppens, plutonens, kompaniets) användbarhet i striden är, att vagnbesättningen är sammansvetsad till en enhet och att varje man helt behärskar sin detalj. På besättningen i en stridsvagn ställas höga fordringar i fråga om mod, uthållighet, djärvhet och beslutsamhet. De egenskaper, som främst känneteckna stridsvagnar, snabbhet, eldkraft, pansarskydd, förmåga att framgå vid sidan om vägarna samt att genom överkörning krossa motståndaren, måste utnyttjas. Svårigheter, som möta i form av naturliga eller konstgjorda hinder samt fientlig eld, skola undvikas eller övervinnas.

Stridsvagnsbesättning måste lära sig att, även om order uteblir, handla riktigt och snabbt i varje läge. Den skall vara medveten om det moraliska stöd, som stridsvagnar skänka egna trupper, samtidigt som de nedslå fiendens mod.

Gruppchefen skall tekniskt behärska alla detaljer. Han är gruppens ledare. Han skall spana för att i tid upptäcka sådana mål (hinder), som kunna försvåra eller hindra förflyttningen. Genom direkta order eller överenskomna signaler eller tecken ger han vid behov befallning till föraren, t ex att köra i viss riktning, göra halt osv. Svåra hinder kringgås. Upptäckta mål nedkämpas med eld eller köras över. Vid strid med fientliga pansarfordon eftersträvar man att öppna kanoneld före motståndaren. Så snart sammanstöt väntas, måste skytten vara beredd till skott. Har motståndaren överraskande öppnat kanoneld, är det ofta lämpligare att snabbt söka komma bakom ett närbeläget krön eller en skogsdunge än att besvara elden från terräng, som ej lämnar skydd. Kulsprutestridsvagnar måste under alla förhållanden snabbt söka skydd vid sammanstöt med fientliga kanonbeväpnade pansarfordon.

Föraren skall kunna köra sin stridsvagn i all slags terräng. Han måste snabbt kunna bedöma terrängens möjligheter med hänsyn till val av eldställning och sättet att lättast övervinna hinder. Han skall söka undandra stridsvagnen fientlig upptäckt och beskjutning genom att i den utsträckning, som är möjlig med hänsyn till sidoförband, utnyttja skogsdungar, buskterräng och sänkor samt undvika olämplig bakgrund, solbelysta platser och för stridsvagnar svårframkomlig mark, t ex blockterräng. Skall förflyttning under strid utföras utan att eld samtidigt avges, framföres vagnen så snabbt som med hänsyn till terräng och fientlig eldverkan är möjligt eller lämpligt. Då risk för beskjutning föreligger, bör föraren genom ständiga ändringar av kurs och fart, undanmanövrar, söka försvåra fiendens eldgivning.

Föraren hjälper gruppchefen (skytten) att upptäcka mål, varskor denne om hinder, så att eldgivning hinner avbrytas före passerandet av hindret, samt undviker hastig uppbromsning och tvära riktningsändringar under pågående eldgivning. Han begagnar varje tillfälle att köra över och krossa i närheten uppdykande mål, särskilt tunga vapen. Bedömer han det omöjligt att passera visst hinder, skall han meddela detta till gruppchefen. Föreligger samtidigt risk för fientlig kanoneld, får han icke stanna framför hindret utan skall även utan order från gruppchefen slå in i ny riktning eller förflytta stridsvagnen till närmast belägna skydd.

Skytt skall vid behov kunna avge eld självständigt. Han måste därför behärska pjäser och tornmekanism samt snabbt kunna bedöma avstånd, fart och  framförhållningens storlek.

Radions riktiga och snabba betjänande är ett villkor för förbindelsernas upprätthållande.

Gruppens framryckning kan stundom ske ansatsvis från en punkt till en annan. Innan en ansatspunkt lämnas, bör om möjligt spaning ske mot framförvarande terräng och ny ansatspunkt bestämmas. Dylik spaning kan med fördel bedrivas med öppna luckor och med tillhjälp av kikare. Uppehållen få dock icke leda till, att anfallsrörelsen stannar av eller avsevärt fördröjes.

Eld med kulspruta avges i regel mot oskyddade mål och med kanon mot pansrade eller på annat sätt skyddade mål. Eldgivning med kulspruta kan ske såväl under gång som från eldställning. Eld avges i regel icke, då farten överstiger 15 km/tim. Kulspruteelden öppnas under rörelse i regel icke på större avstånd än 200 m.

Då eld skall avges från eldställning, bör denna väljas så, att stridsvagnen blir så dold och skyddad som möjligt. Uppehållet i en eldställning, särskilt i en oskyddad sådan, bör göras kort. Eldställning bör om möjligt väljas så, att det går lätt att köra ur densamma.

Anfalles stridsvagnen på så nära håll, att stridsvagnspjäserna ej kunna användas eller är ammunitionen till dessa slut, försvarar sig besättningen med hjälp av handvapen och handgranater. Härvid kunna stridsvagnsbesättningarna hjälpa varandra genom att med kulspruteeld (eld från kulsprutepistol) hålla rent från fiender på och intill vagnarna.

Fastnar stridsvagnen under pågående strid i ett hinder eller skadas den så, att fortsatt förflyttning icke är möjlig, kvarstannar besättningen i vagnen och fortsätter eldgivningen, så länge någon av pjäserna är i brukbart skick och ammunition finnes kvar. Först när stridsvagnen är både strids- och manöveroduglig, är det berättigat att lämna stridsvagnen. Därvid väljas stridsställningar i vagnens närhet, så att försök att erövra denna kunna avslås med eld från handvapen och eventuellt från stridsvagnen nedmonterade kulsprutor.

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper