Föregående sidaa

104. Motorkompaniet

Gotlands infanteriregemente

Kompaniet låg förlagt i baracklägret på Visborgsslätt, bl a barack 10 och 11. Furirerna var förlagda i "Furirrummet" i barack 9B.

 

Befäl

Kompanichef

1944 - 1944

Kapten

Snöbom, Ulf

 

1943 - 1944

Kapten

Calissendorff, Anders Christoffer

 

1943 - 1945

Löjtnant

Thalén, Nils

 

1943 - 1945

Fänrik / Löjtnant

Skalin, Nils Olof

 

1943 - 1943

Fänrik

Forsberg, Herman Viking

 

1943

Fänrik

Andréasson, Curt Harald

 

1943 - 1944

Fänrik

Palmgren, Sven Ragnar

 

1942 - 1942

Fänrik

Henriz, Gunnar

 

1941 - 1941

Fänrik

Johnsson, John Paul

 

1945 - 1945

Fänrik

Årefeldt, Ernst Uno Karlsson

 

1945 - 1945

Fänrik

Ström, Per Hasse

Plutonchef stf

1942

Sergeant

Hedberg, Per-Åke Torsten

 

1944

Sergeant

Röcklinger, Lars Folke

 

1943 - 1944 Sergeant Andreasson, Curt Harald
 

1944 - 1945

Sergeant

Lindell, Bengt Valdemar

 

1944 - 1945 Sergeant Medin, Manfred Alexander
 

1944 - 1945

Sergeant

Ekberg, Nils Lennart

 

1944 - 1944

Sergeant

Fernström, Rolf Arne Vilhelm

  1943 - 1944 Sergeant Stenberg, Gillis Evald Mattias
 

1943

Furir

Larsson, Gustaf Evert Erén

 

1943

Furir

Klang, Rolf Sten Oskar

 

1943 - 1944

Furir

Berggren, Karl Rickard Artur

 

1944

Furir

Johansson, Bengt Oskar

 

1943

Furir

Andersson, Karl Erik Arvid  (Heikenborn)

2 bilplutonen

1944

Furir

Zetterqvist, Olof Bruno

 

1944

Furir

Olofsson - Grymlings, Nils Bertil Konrad

 

1943 - 1944

Furir

Andersson, Torsten Sigvard Ingemar

 

1945 - 1945

Furir

Kullman, Stig Raoul Vilhelm Henrik

 

1944 - 1945

Furir

Grymlings, Nils Bertil Konrad Olofsson

 

1941 - 1941

Furir

Granath, Lars Anders Vilhelm

 

1944 - 1944

Korpral / Furir

Bäckman, Bengt Olov

       
 
 

Och så gör vi ett besök hos gevärskompanierna och hälsa på 104. i deras logement. Efter jul har vi haft det lindrigt, säger 323 Andersson från ödeshög. Annars är ju vår tjänst ganska enformig, när man en gång kan sina  saker och mest håller på med repetitioner, det kan tyckas rätt hopplöst ibland. Men befälet har varit prima.

(Artikel i Gotlandsinfanteristen 1943:4)

 
 

En bild från Motorskolan.

I bakgrunden löjtnant Snöbohm och regementsingenjör Olofsson

 

Motorskolans förnämliga trafikspel

Registrering och Motorskolans mönster för många förband

En imponerande bilpark har vuxit fram vid regementet på tio år

 

Rolig och intressant tjänst, men oerhört mycket att göra, är det svar som vi få när vi efter trägna uppvaktningar äntligen komma till tals med den strängt upptagne motorofficeren vid I 18, löjtnant Ulf Snöbohm, och ber  honom berätta lite om hans verksamhetsområde, särskilt utbildningen av motorförare. Att det måste bedrivas ett omfattande arbete med utbildningsverksamheten är, inte att undra på då man måste skaffa förare till 100-tals fordon.

Av en årsklass värnpliktiga är det f. n. 150 man som skola utbildas till bilförare, motorcykelordonanser, bilmekaniker, koktrosschefer m. m. Men även en stor del av stampersonalen skall ha utbildning i motortjänst. Alla volontärer skola ha grundläggande utbildning för att ta körkort. Vid korprals- och furirskolorna skall utbildningen fullföljas så att underbefälet skall kunna tjänstgöra som motorunderofficerare och även för andra befälsbefattningar fordras tillräcklig motorkännedom. Officerare och underofficerare måste också ha en viss utbildning för att på rätt sätt kunna handha fordonen och leda förbanden, känna till fordonens konstruktion, verkningssätt och prestationsförmåga. Dessutom måste allt befäl ha en grundlig kännedom om fordonens vård och skötsel samt åtgärder för att spara materielen och måste därför varje år genomgå en kort repetition. Detta program har emellertid inte alltid kunnat fullföljas under nuvarands beredskapstider, då stampersonalen är spridd på olika fältförband.

 

I rätt tid på rätt plats och med rätt last.

Motorutbildningen syftar inte bara till att vederbörande skall ta körkort. Den inrymmer en hel del andra detaljer, Som underhållstjänst, körning i förband, transporttjänst, orientering m. m. samt det inte minst viktiga: att kunna sköta och ansvara för sitt fordon. Målet för utbildningen är kort sagt att göra bilföraren ansvarig inte blott för sitt fordons förande, skötsel och vård utan även för dess skydd mot insyn och eld. Motorföraren skall - så vitt det ankommer på honom och hans fordon - kunna inställa sig på rätt plats i rätt tid och med rätt last. Det är ju. han som i sista hand är ansvarig för att underhållstjänsten fungerar. En nackdel vid specialutbildningen har  varit den slitning som alltid uppstått om övningstiden mellan olika specialskolor och kompanierna, då de som varit uttagna till denna utbildning samtidigt måst följa kompaniets övningar. Denna nackdel har nu eliminerats genom omorganisation av utbildningen som kommer att ske vid ett särskilt specialkornpani, vilket som chef får löjtnant B.-A. Löwin som nyligen avslutat en kurs för motorofficerare. För utbildningen har motorofficeren till sitt förfogande haft regementsingenjoren Albin Olofsson, förmannen för serviceavdelningen och körlärarchef samt för utbildning av motorcykelordenanser fänrik Sune Fohlin och för utbildning av terrängbilförare löjtnant Löwin.

 

Motorskolan en av de bästa i landet.

Utbildningen sker : motorskolan som har fem personbilar, därav tre med dubbelkommando, samt tio lastbilar. För motorcyklarna finns det en särskild körgård som fått ett mycket fint betyg från högsta ort. För bilar har man ingen körgård men är i starkt behov av en sådan. Man har använt planen norr om lägerskogen, men den är tyvärr f. n. upptagen för fotboll, då idrottsplanen är under omläggning. Vidare behöver man en fast terrängbana. F. n. användes Öster- och Nordergravar. Undervisningslokalen är inrymd i en barack, som kort och gott kallas motorskolan, och det är en verkligt förnämlig inrättning, en av de bästa i Sverige, enligt vad inspektören för motortjänsten uppgett. Och ändå är denna lokal inte fullt färdig. Inredningen av denna lokal börjades hösten 1941, då direktör Holger Sundström, som då var inkallad, fick i uppdrag att ordna en lektionssal, vilket uppdrag han fullföljde på ett mycket förtjänstfullt sätt. Här skapades en mönstersal som många förband på fastlandet sedan tagit efter. I denna lokal finns ett bilchassi med motylmotor som kan köras på stället. De elektriska och  andra systemen är målade i olika färger så att eleven lätt kan följa verkan. En särskild finess är ett trafikspel för inlärande av vägtrafikstadgan. Här finns ett helt samhälle i miniatyr med dess olika trafikleder. Vidare finns i lokalen urskurna motorer till bilar och motorcyklar, där de olika detaljerna kunna studeras, likaså gengasaggregat. Utefter ena långväggen ha delar av ett fordon ordnats i grupper efter de olika systemen och vidare finns det massor av planscher på väggarna. Det som ännu fattas är reservdelar att fylla i de lådor som finnas för ändamålet samt en stor tavla med det elektriska systemet monterat. Och så en filmapparat, slutar löjtnant Snöbohm, som tillägger att det finns massor med ypperlig undervisningsfilm för motortjänst.

 

Längre tid behövs för vård av fordonen.

En arbetstyngd man är också regementsingeniör Albin Olofsson som svarar för besiktningen, vården och skötseln av samtliga vagnar vid både fältförband och depå. Som en större manöver nyligen avverkats, skulle man kunna tro att han är en mäkta bekymrad man. Men så är inte fallet. - Det är ju klart att fordonen bli särskilt ansträngda under en dylik manöver liksom vid in- och utryckningar med tillhörande omflyttningar, säger reging. Olofsson. Men efter senaste manövern ha fordonen sett förvånansvärt bra ut. Det har inte varit några svårare sönderkörningar, vilket vittnar om befälets förståelse och att bilförarna varit rädda om och skött materielen väl, och det är alldeles som det skall vara. Man skulle emellertid önska att truppen hade lite längre tid på sig att se efter fordonen innan de lämnades in till förrådet. Det tarvar ju alltid tid att snygga upp fordonen och ordna en del mindre fel som uppstått och lätt kunna klaras av. Efter senaste manövern hade vederbörande en enda dag på sig att ordna denna sak! För reparationer finns en serviceverkstad som drives i I 18:s egen regi, en större verkstad som numera övertagits av TvG samt två ambulerande verkstäder, de sistnämnda väl utrustade med svarv och svetsningsaggregat. (Artikel i Gotlandsinfanteristen 1943:4)

 
 
 
 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig