Luftbevakningsstation 7  (Ls 7)

Marinpostnr: 2985

Gotlands Marindistrikt

St Karlsö. Tillhörde marinen. Stationen var även Kustsignalstation KSS  60 och Kustbevakningsstation 57 (kbs 57). Marinpostnummer före 1/11 1942, 90360.

Manskapet var förlagt i fyrvaktarbostaden. Måltiderna intogs i det s k kokhuset, beläget i en dal ca 100 meter öster om fyren. Vakttjänsten utfördes i regel från fyraltanen men under otjänlig väderlek från en vaktkur, belägen på berget i närheten av kokhuset. Handhade även kustbevakningen för Stora Karlsö.

Befäl

Vid KSS 60 på Stora Karlsö

Gustaf Adolf Jakobsson Fyrmästare

Vid 2:a världskrigets början 1939 blev min far, som då var 58 år fyllda, inkallad för tjänstgöring som chef för KSS på Karlsö. Fyrmästareuniform kompletterades då med en armbindel med ränder, en krona och bokstäverna KSS som var en förkortning av Kunglig Signal Station. En biträdande fyrmästare, Ivar Karlsson, tillsattes under tiden juni 1939–42 medan min far blev befäl för signalstationen, som till en början bemannades med en förman (korpral), en kock och fyra meniga som vaktpersonal.
Personalen inkvarterades i fyrbiträdeshuset där familjen Ekman fick hålla till godo med ett begränsat utrymme, köket. Förmannen bodde i vindsrummet och övriga var inkvarterade i det södra rummet. Militären fick tillreda sin mat i tvättstugan på fyrhusets norrsida.
Fyrmästarekontoret försågs med en radioanläggning för mottagning och sändning av kodade meddelanden. En telefonväxel installerades i hallen för alla telefoner på ön, en syssla som min mor fick ta hand om mot ersättning. Alla samtal skulle dokumenteras och i vissa fall avlyssnas.

Vaktkuren var utrustad med en plåtkamin så att vakten skulle kunna värma sig. En gång bar det sig inte bättre än att kaminen överhettades och hela kuren brann ner under ljudliga smällar eftersom handgranater och ammunition fanns kvar i kuren. (Detta är dock lite felaktigt, det var inte vaktkuren som förstördes. Se nedan)

Vakten hann som tur var sätta sig i säkerhet så att ingen kom till skada. En ny vaktkur byggdes med fönster för sikt runt om. Den förseddes även med kamin och telefon installerades. Eftersom vaktkuren var placerad på en öppen och vindpinad plats försågs den senare med ett plank runt om. Militären hade vakttjänst dygnet runt, uppdelat på 2 timmars vakt och 4 timmars ledighet.

Bevakningsuppdraget för militären bestod av att rapportera alla aktiviteter runt ön, flygplan och fartyg skulle identifieras och kurs och bäring anmälas.

Det var extremt kalla vintrar i början på 40-talet så militären utrustades bland annat med västar av gasväv med ett lager tillklippta tidningar insydda. En underlig persedel men förmodligen värmande. Kapten Furustubbe, som var chef för marindistriktet Gotland och KSS på Gotland. (Källa: Stora Karlsö 1934-1944. Berättad av sonen Sven Jakobsson i Klinte hembygdsförenings årsskrift 2004).

Den 15 april 1943 uppstod en eldsvåda i en byggnad intill vaktkuren. Byggnaden användes som kök och matsal åt personalen. Byggnaden var uppförd med dubbla brädväggar med tjärpapp emellan samt under dubbla papptak. Den hade invändigt varit beklädd med masonit med kittade fogar. Byggnaden var cirka 6 meter lång och 5 meter bred, inredd med förstuga, tvänne förrådsrum, samt kök med järnspis placerad invid södra väggen. Mot denna vägg fanns en brandmur av en tegelstens tjocklek. Från spiseln fanns ett rökrör som gick upp genom taket. Vid genomgången av innertaket fanns en skyddsplåt och rökgången utgjordes av glacerat tegelrör. Rökröret  var draget på mer än 10 cm avstånd från brädväggen.

I byggnaden förvarades personalens proviant för löpande ransoneringsperiod, matservis, kökskärl samt en del andra inventarier. (Källa: Från polisutredningen)