Föregående sida

1. Kustartilleribatteriet

Marinpostnr: 90151  /  3545

Gotlands kustartillerikår

10. Batteriet  -  V. Divisionen

Fältpostnr: 18324

Gotlands artillerikår

Batteriet var helt motoriserat och helt utrustat för rörliga förhållanden. Under KA 3 organisation marinpostnr: 90151 senare 3545. Batteriet överfördes till Gotland i februari 1939 från Karlskrona.

Batteriet bestod 1939 av 4 pjäser M/27. Under vintern 1938-39 hade pjäserna modifierades med nya sköldar, bättre hjul och omborrade eldrör som passade den nya ammunition m/34. Efter denna modernisering kallades pjäserna M/27-34.

Batteriet förfogade över 2 stycken 40 mm lvakan och 4 stycken 8 mm dubbla lvksp samt en 150 cm strålkastare.

   

Batteriet grupperat 28/8 1939 på Bungenäs

Batteriet grupperat 26/9 1939 vid Mojner (Slite)

Batteriet grupperat 18/12 1939 vid Bottarve i Vamlingbo

Batteriet grupperat 1942 vid Hultungs i Bunge

Batteriet grupperat 1943 på Bungenäs

Batteriet grupperat ?/8 1943 söder om Hällarn utanför Visby

Batteriet grupperat 13/4 1944 i Vamlingbo

Batteriet grupperat 1944 på Fårö

Batteriet grupperat 10/4 1945 - 26-27/6 1945 i Vamlingbo

 

Batteriet blev den 24 juni 1944 utlånat till A 7 och efter att KA 3 erhållit 7. batteriet överlämnades 9/10 1944 (1/1 1945) 1. batteriet till Armén och A 7. Batteriet kom därefter att benämnas 10. batteriet.

 

Befäl

Batterichef

1939 - 1940

Löjtnant

Lillieström, H

Batterichef

1940 - 1941

Löjtnant

Engstrand, Folke

Batterichef

1941

Löjtnanten i reserven

Frisk, Carl Magnus

Batterichef

1942

Löjtnant

Kassmyr, Stig

 

1944 - 1944

Löjtnant

Benckert, Karl Robert

Batterichef

1943

Kaptenen i reserven

Bergman, Harald Karl Fredrik

Batteriadjutant

1939

Underofficer 2. gr

Svensson, Hjalmar

 

1943 - 1943

Konstapel

Mattsson, Nils Harry

       
 
 
Rekvirerade fastigheter

Arbetaren Axel Hansson Vamlingbo

1939-12.08

1 möblerat mindre rum som kvarter för underofficer.

Lantbrukaren Efraim Larsson Vamlingbo

1939-12.08

1 mindre rum som kvarter för manskap. 1 mindre rum som sjukkvarter.

Stenhuggare Ernfrid Cedergren Sigreif Vamlingbo

1939-12.08

1 större rum som kvarter för manskap.

Stenhuggare Verner Södergren Sigreif Vamlingbo

1939-12.08

1 mindre rum som kvarter för manskap. 1 större rum som materielrum.
Lantbrukare Oskar Hägg Sigreifs Vamlingbo 1939-12-10 2 eldade rum för 1 officer. På nedre botten. (Batterichef och batteriexpedition).
Köpmannen Axel Pettersson Sigreifs Vamlingbo 1939-12-10 2 eldade rum för 2 officer och 2 underofficerare. På nedre botten. (E-officer, batteriofficer, batteriadjutant, motorunderofficer).
Mekaniker Axel Ahlström Hemse 1939-12-10 3 eldade rum för 13 manskap. Huset outhyrt, 1 rum på nedre botten 2 på övre botten. (Batteristab).
Fru Julia Larsson Petsarve Vamlingbo 1939-12-10 3 eldade rum för 29 manskap. 2 rum på nedre botten 1 på övre botten. (Signalavdelningen).
Lantbrukaren H. Vestberg Hägvier Vamlingbo 1939-12-10 2 eldade rum för 29 manskap. 1 rum på nedre botten 1 på övre botten. (E-avdelningen).
Lantbrukare Nils Larsson Sibbjens Vamlingbo 1939-12-10 1 eldat rum för 12 manskap. 1 rum på nedre botten. (Rest E-avdelningen och signalavdelningen).
Bottarve. Barnmorskeföreningen 1939-12-10 6 eldat rum för 62 manskap. 5 rum på nedre botten 1 rum på övre botten. (Plutonen stridsbatteriet).
Hoburgs hembygdsförening 1939-12-10 4 eldat rum för1 underofficer och 27 manskap. Hela huset med ekonomibyggnad. Matsal ordnas, plats för kokvagn i brygghus, bänkar och bord finnas. Planen bakom huset lämplig såsom fordonsplats. (Tross).

Herr Oskar Bäckström Sigfride Vamlingbo

1939-12-18

3 mindre rum och 1 mindre kök på nedre botten samt 2 mindre förstugor. Fastigheten användes som kvarter åt manskap.

Rörläggaren Hugo Nordström Botes Etelhem

1940-03-16

1 medelstort omöblerat rum som kvarter för 8 man.

Fr Magda Svantesson Hageby Etelhem

1940-03-16

1 medelstort omöblerat rum som kvarter för 13 man.

Fyrbiträdet Sandelin Hoburg Vamlingbo

1940-05-29

1 möblerat medelstort rum som kvarter för 1 flaggkadett och 1 flaggkorpral. Sängar och sängkläder ingår inte.

Lantbrukare Per Ahlér Vamlingbo

1940-08-01

1 möblerat rum 3 x 4 meter med sängutredning, utan lyse, värme och städning. Kvarter för 1 officer.
 
 
 
Vamlingbo i trakten av Muskmyr, Sune Essemyr längst till höger på bilden
 
Arnold Karlsson
 
Fotografierna nedan kommer från Arnold Karlssons fotoalbum
Tältlägret vid Bottarve i Vamlingbo. Arnold Karlsson 3:a från vänster i bakre raden
   
Lv-ksp i eldställning. Toftén och Ljöteström Löjtnant Carl Magnus Frisk
   
   

Gengaskol

       

Köket, manövern i Lärbro 1943

       

Hagman och Ortleib den 20 september 1940

   
Nogrann marsch Harvning
   
569 Samuelsson 1942 568 Renström vid Hoburgen
   
Mina eller  vad? Sprängboj i vattnet
   

Palmgren, "Gatan" och "Kvarteret"

Post 1 avlämnar poststället utan anmärkning.

Rätt att visitera vakten hade överbefälhavaren General Törngren, kårchefen överste Möller, kasernbefälhavaren major Ericsson, stabschefen kapten Lindal, daglöjtnanten och dagunderofficeren. Så ljöd avlämningen våren 1941

   
Köket Pjäsputs
   
Inkvartering vid Bobergs i Vamlingbo 1941 Nyårsafton 1941
   
Första inriktad eld Kanonexercis
   
568 Renström kartlägger Träff och Renström kartlägger
   
"Gatan" och "Kicken" Samuelsson, Renström och Lindberg
   
 

"I februari 1939 beslutades att förbandet skulle överföras till Gotland och KA 3. Den 26 april anlände personal och materiel till Visby. På kajen fanns bl a ett antal stamfordon och fyra 10,5 cm pjäser. Batterichef var löjtnant Bo Lennqvist som gav Olsson i uppgift att köra en lastbil med pjäs, på släp till Fårösund trots att den senare saknade utbildning för detta. Man kom till KA 3 på kvällen och det var egentligen en byggarbetsplats man anlände till. Under den första månaden övades grupperingar och ställningskörningar främst vid Österklint på Bungenäs. Några skjutningar blev det inte då övningsammunitionen ej passade till de omborrade eldrören.

Man bytte bemanning under sommaren och en ny åldersklass utbildades. Med lånad materiel, tält, kokvagn och förläggningsmateriel från I 18, utsträcktes övningarna till Nors fiskeläge, södra och västra Gotland samt Fårö. Rätt ammunition fanns nu i batteriet och ett antal skjutningar kunde genomföras på de olika platserna.

Den 28 augusti 1939 blev det allvar. Alla permissioner drogs in och förbandet skulle utgångsgrupperas på Bungenäs. Bilar skulle rekvireras och tillföras batteriet, 600 spränggranater och annan ammunition skulle hämtas i förråden vid N Gattet. Batteriet grupperades med visst besvär längst nere vid stranden på grund av att Bungenäs på den tiden hade en timmerskog som ej medgav annan gruppering. Arbetet på denna plats kom mest att bestå av skogsavverkning och hjälp att bygga ett nytt fast batteri. Efter ungefär tre veckor var det fasta batteriet klart i S Gattet. 10,5 cm batteriet omgrupperades då till Mojner vid Slite. Här grupperade man också för att svara för inloppsförsvaret medan ett fast batteri byggdes.

Man var förlagd i Betelkapellet och försökte komplettera den personliga utrustningen och förläggningsutrustningen bl a med cementsäckar. Här fanns man grupperad till 18 december 1939 då marschorder till Vamlingbo på södra Gotland gavs.

Förläggning ordnades i gårdarna kring Bottarvegården. Vintern var mycket kall och snörik och mycken tid gick åt att ploga och snöröja mellan och i de olika ställningarna. Under februari började personalen hjälpa till med skogsavverkning. Detta pågick 9 april 1940 då ordonnanser kallade tillbaka all personal till Vamlingbo, ty tyskarna hade anfallit Danmark och Norge. Hög beredskap intogs omedelbart, pjäserna var utgångsgrupperade och maskerade, ammunitionen lastad och kulsprutor och poster utgångsgrupperade. Man fick inte längre bo i gårdarna utan tältförläggning ordnades i batteriet. I en och en halv månad var man tältförlagd i snö, snösmältning och tjällossning. Hela tiden hade man hög beredskap för att kunna skjuta sjömål och ibland såg man tyska flygplan som kränkte svenskt territorium. Sjömål och tyska flygplan uppträdde regelbundet utanför svenskt territorium. Under denna period byggdes alla batteriets fordon om för gengasdrift genom motorunderofficeren Rossander och alla bilar utom ammunitionsbilarna fick gengasdrift.

Under sommaren 1940 gjorde man en uppmärksammad omgruppering till Visby och Hällarna. Här genomfördes en skarpskjutning med bra resultat och som belöning fick alla en timmes permission i Visby innan man återvände till Vamlingbo. På hösten deltog förbandet i en veckas samövning med arméförbanden på södra och mellersta Gotland, då bl a fingerade markmålsskjutningar övades. Efter samövningen marscherade man åter till Fårösund via Vamlingbo. I Fårösund avrustades batteriet under en vecka och personalen som till huvuddelen varit inne i över ett år fick välförtjänt hemförlovning.

Den 15 februari 1941 var det åter dags att bemanna batteriet igen i Vamlingbo. 220 man ryckte in, varav fler gotlänningar än tidigare. Batterichef denna gång var reservlöjtnanten Carl Magnus Frisk och han fick organisera beredskap och snöplogning även denna vår ty det hade varit en lång och sträng vinter.

22 juni 1941 blev det stort pådrag när tyskarna anföll Sovjetunionen. Permittenter letades upp i Visby och togs med tåg och bussar till Fårösund. 60 man bussades till Vamlingbo för att avlösa personal ur KA 1 som via Visby skulle åter till Vaxholm snarast. I Vamlingbo upplevde man bl a att tidigt en måndagsmorgon fick man larm om en fartygseskader utanför Faludden. Batteriet fick marschorder och grupperade snabbt vid Faluddens östra sida och upptäckte i kikare och avståndsmätare de sovjetiska örlogsfartygen Oktoberrevolutionen, Marat m fl. Dessa fartyg förflyttade sig norrut och batteriet omgrupperade successivt samma väg till förberedda beredskapsställningar.

Under hela våren hade man i Vamlingbo börjat bygga ett barackläger med två 48-mannabaracker, kök, matsal och förråd mm. Till detta grävdes brunnar och avlopp m m.

På hösten 1941 inspekterade IKA, generalen Åström. Man skulle gå i ställning vid Vännäs och skjuta mot bogserat mål. Order gavs och alla dragfordon använde denna gång bensin och var redan klara för skott när IKA och CKA 3 anlände i sina gengasdrivna fordon. Man tvingades genomföra ytterligare två omgrupperingar innan en hygglig skjutning genomfördes.

1942 genomförde förbandet omfattande beredskapsinsatser. Batteriet var nu förlagt till Hultungs med löjtnant Kassmyr som chef. Under sommaren och hösten genomfördes många omgrupperingaroch skjutningar, bl a i princip runt hela Gotland på både öst- och västsidan.

Samma sak skedde 1943 då förbandet var grupperat med förläggning i Bungenäs. I början av augusti 1943 skedde en beredskapshöjning och bägge 10,5 cm rörliga batterierna fick order att gruppera söder om Hällarna.

Gotland hade nu fått sitt andra 10,5 cm batteri från Karlskrona. Under 1943 är kapten res HCF Bergman chef för 1. 10,5 cm battGK och löjtnant Kassmyr chef för 2. 10,5 cm batt GK.

1944 genomfördes rörlig utbildning med 10.5 cm batterier på Gotland. Bl a hade man markmålsskjutningar med bpl vid N Gattet och målområde vid Ryssnäs udde på Fårö.

1944 i april beslutar CM att 1. och 2. 10,5 cm kanonbatterierna KA 3 skall lånas ut till A 7 med omedelbar verkan. Vid beredskapshöjningar skall batterierna omedelbart återgå till KA 3. I oktober utfärdar Högkvarterets arméstab det definitiva beslutet för KA 3:s 10,5 cm kanonbatterier. Två 10,5 cm kanbatt m/34 organiseras av (armén) A 7 på Gotland ca 1/1 1945." Batterierna benämns därefter 10. och 11. batterierna. (Källa: 213)

 
 
 
Vpl Sune Eriksson - Essemyr

 

 

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig