Knut Bildt

1808 under fälttåget i Norge tjänstgjorde han på skärgårdsflottan. 1809 bl a som befälhavare för en arbetskommendering vid den på Marstrand förlagda skärgårdsflottan. 1812 kommenderad som avdelningschef vid ett 6-pundigt batteri tillhörande reservarmén. 1813-14 tjänstgjorde han vid svenska armén i Tyskland och vid fälttågets början kommenderad att med två kanoner eskortera arméns fältpark. Därefter som adjutant hos chefen för artilleriet generalmajoren de Suremain, och bevistade i som sådan bataljen vid Leipzig den 18 oktober samt stadens stormning den 19 oktober. Han erhöll därför guldmedaljen för "Tapperhet i fält". Deltog därefter i arméns rörelser åt Rehnströmmen och Belgien som adjutant hos generalen von Cardell. Bevistade under juli-september fälttåget i Norge samt därunder som adjutant hos generalen Suremain, bombardemanget och intagandet av fästningen Fredriksten

Gotländske krigare

Bengt Lindwall

Knut Bildt var född den 24 januari 1795 i Landskrona och andre son till översten Didrik Bildt och Margareta Elisabeth Pettersson. Vid 13 års ålder blev han konstituerad till fänrik vid Bohusläns lantvärn och tjänstgjorde såsom sådan på svenska skärgårdsflottan, där han under norska fälttåget 1808 var förlagt i Dynekil i norra Bohuslän. Efter att under januari-maj månader hava varit befälhavare för en arbetskommendering å den vid Marstrand förlagda skärgårdsflottan blev han efter avlagd examen utnämnd till fänrik i armén den 13 oktober 1809 samt den 10 maj 1810 fänrik vid Bohusläns regemente, varifrån han dock den 25 juni transporterades till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente. Sedan Bildt där avlagt den lägre artilleriofficersexamen 1812, tog hans verksamhet som artilleriofficer sin början, då han redan samma år blev kommenderad som avdelningschef vid ett 6-pipigt batteri, tillhörigt reservarmén mot Norge. 1813-1814 kommenderad vid svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde Bildt i 5 månader år 1813 som avdelningschef och erhöll därunder uppdrag att med två kanoner eskortera arméns fältpark. Från oktober 1813 till februari 1814 tjänstgjorde han som adjutant hos chefen för artilleriet, generalmajoren de Suremain och bevistade i denna egenskap bataljen vid Leipzig den 18 och denna stads stormning den 19 oktober, då han erhöll guldmedaljen ”för tapperhet i fält”. Den 17 och 18 december s. å. deltog han i anfallet och intagandet av fästningen Fredriksort i Schleswig. År 1814 blev han kommenderad att under februari-juni månader tjänstgöra som adjutant hos generalmajor von Cardell, och fick då tillfälle att deltaga i arméns rörelser åt Rhen och Belgien: deltog under juli-september månader i fälttåget i Norge samt därunder som adjutant hos generalmajor Suremain i bombardemanget och intagandet av fästningen Fredrikssten vid Fredrikshall.

Sedan kriget upphört fortsatte Bildt de militära studierna, vilka genom det samma blivit avbrutna, och tog sålunda 1817 den större artillerofficersexamen samt 1821 den högre vid Mariebergs artilleriläroverk, då kronprins Oscar var ordförande i examenskommissionen. Under denna studietid blev Bildt den 24 februari 1818 befordrad till löjtnant vid förenämnda regemente. År 1828 den 13 augusti befordrades han till yngre kapten och kompanichef samt vid artilleriets omorganisation 1830 förordnad till batterichef vid 3 12-pipiga batteriet. Tre år därefter erhöll han nådigt uppdrag att vara dåvarande kronprins Oscar följaktig på resa till Norge, varefter han såsom stipendiat under ett år gjorde studieresor i Tyskland, Holland och Frankrike. Hemkommen från denna resa befordrades Bildt den 4 oktober 1834 till major och förordnades till chef för 2 fältdivisionen. År 1836 utnämndes han till riddare av Svärdsorden, 1842 till överstelöjtnant i armén, erhöll 1855 Carl XIV Johans Fälttågsmedalj samt blev den 1 november 1859 överstelöjtnant vid Göta artilleriregemente.

År 1840 den 2 januari blev Bildt förordnad till artilleribefälhavare och tygmästare på Gotland samt kommendant i Visby, vilka befattningar han till sin död innehade, med undantag för år 1854, då han på grund av regementsofficersbrist blev återkommenderad till regementet.

Under långa tiden av 20 år, som Bildt i ovanstående befattningar tjänstgjorde på Gotland, bestred han under längre och kortare tid militärbefälhavaretjänsten. Hans duglighet och urbana väsen gjorde honom mycket omtyckt såväl hos Visby stads beväring som bland sina kamarter. Som kommendant i Visby blev han mycket populär bland borgarna. De visade honom sitt förtroende genom en hel del kommunala uppdrag.

Bildt var sedan den 6 december 1842 gift med Johanna Helena Fåhræus, änka efter stadsmajoren och handlanden i Visby Georg Fåhræus samt dotter till handlanden i Visby Johan Beckman och Helena Kristina Fåhræus. Han dog den 21 februari 1860 i Visby och ligger begraven å Gamla kyrkogården.  (Källa: 802)