Arnold John Sigfrid Lindahl

Kalabalik vid Kung Magnus väg

Furir vid A 7 illa slagen. – Massor av fyllerister på lördagskvällen

Den oroligaste kvällen på tio år, säger polisen

I lördags (13/5 1939) kväll artade det sig till en våldsam kalabalik vid Gutavallen, under det basar därstädes pågick. Ordningsmännen vid basaren hade fullt schå med att lugna en del berusade personer, som hörde till publiken, men så småningom blev det allt oroligare, och framåt 11-tiden kom det till fullt slagsmål. Tre civilklädda polismän, vilka besökte basaren men som ha skyldighet att ingripa då oroligheter uppstå, blevo illa ansatta av några individer, men först då ytterligare polisförstärkning anlände, blevo det lugnt på platsen. Under kvällens lopp blev en furir vid A 7 svårt misshandlad och forslades i sanslöst tillstånd till lasarettet. På vår förfrågan därstädes i dag på middagen meddelar överläkaren, att den skadade fått hjärnskakning, men någon fara för livet föreligger icke, såvida icke några komplikationer tillstöta.

Sjöman och furir – i slagsmål

Det var som antytts en hel del berusade besökare vid basaren, och särskilt var det en person, en sjöman, som gick aggressivt tillväga. Han hade i skjutbanan kommit i ordväxling med en civilklädd person, furir A. Lindahl vid 3 batt. A 7, och då denne tillsade sjömannen att följa med ut och göra upp saken, hade båda avlägsnat sig från Gutavallen. Då de kommit ett stycke bortåt vägen hade sjömannen fått ett slag bakifrån, men slaget träffade endast mössan, som flugit av. Sjömannen hade då vänt sig om och tilldelat sin antagonist det ena slaget efter det andra, så att denne föll till marken. När han försökte resa sig hade sjömannen tilldelat honom en spark i huvudet. Sjömannen hade sedan gått tillbaka in på Gutavallen, där han träffade en kamrat, också sjöman med anställning å samma fartyg, vilket för tillfället låg i hamnen. Den bålde slagskämpen omtalade för kamraten att han ”spöat” en person. Kamraten hjälpte honom därefter att vätta högra handen, som var blodig. På sjömannens uppmaning gingo de båda ut för att se på den misshandlade. Då de kommo till platsen låg den slagne fortfarande kvar. Sjömannens kamrat hade då lyftat på honom och endast hört ett gurglande läte. Samtidigt kom en annan civil person fram och sade:
− Nu tog vi er allt på bar gärning.
Till detta svarade emellertid den som lyfte den misshandlade att han för sin del var oskyldig. Vilket ju också var fallet var. Ett par personer hade emellertid på avstånd åsett misshandeln, och vid senare förhör hos polisen, så kunde de två vittnena utpeka ven som var misshandlaren, varjämte den nämnde kamraten till sjömannen-slagskämpen givetvis också måste erkänna hur saken låg till. Ett av de nämnda vittnena hade sett hur den civilklädde furiren blivit sparkad i huvudet. Sedan polismännen anlänt till platsen blev den skadade, som verkade livlös, omedelbart i en droskbil förd till lasarettet, och sjömännen, som försökte spela oskyldiga, fick följa med till polisstationen.

Berusade värnpliktiga sökte fritaga kamrat

På lasarettet konstaterades som nämnts, att den civilklädde furiren fått en hjärnskakning och en del andra blessyrer. Någon fara är det emellertid icke med honom.

Den vildsinte sjömannen förhördes på kvällen men blev åter släppt. I går förmiddags blev jan på nytt tagen i förhör och därefter anhållen, och först i dag på middagen blev han släppt. Han hade så småningom erkänt, att han var den skyldige till misshandeln.
Detta intermezzo var dock icke det enda på lördagskvällen. En värnpliktig, bördig från Norrköping, som f. n. fullgör sin tjänst vid infanteriregementet, hörde även till huvudpersonerna. En av de civilklädda polismännen hade stått vid porten till Gutavallen, då den värnpliktige ifråga, som givetvis hade uniform, kom gående och ”axlade” sig fram, d. v. s. han gick med armbågarna uppsträckta och banade väg för sig på ett sätt, som väckte förargelse. Då han blev tillsagd av polismännen att vara mera hyfsad, blev han arg och fattade tag i polismannen, som icke hann taga fram sitt tjänstetecken. En av de andra civilklädda polismännen kom då sin kamrat till hjälp. Snart hade en stor del av basarpubliken samlats kring dem, och några infanterister försökte med all kraft att hjälpa den anhållne och rycka honom från polismännen. Det länder några av idrottsföreningens medlemmar till heder att de tillsagt bråkmakarna att hålla sig lugna och låta polismännen klara upp saken. Så småningom hade den värnpliktige i sällskap med ett par kamrater gått från platsen, men han blev dock senare upphunnen och förd till polisstationen, där inte mindre än sju personer, därav två värnpliktiga, fingo övernatta. En värnpliktig fick skjuts direkt hem till Visborgs slätt.

Dessa händelser, som ovan relaterats, utspelades mellan 10-11-tiden på kvällen. Även på annan plats i staden hade slagsmål uppstått, men anmälan hade återtagits, varför icke någon polissak är att vänta.

Många åtal att vänta

Bråkstakarna vid Gutavallen ha givetvis åtal att vänta för bl. a. fylleri, misshandel, våldsamt motstånd mot polis och försök att fritaga anhållen o. s. v.

Enligt vad överkonstapeln vid ordningspolisen framhåller, torde inte några liknande oroligheter på de senaste tio åren. Ett par av polismännen fingo några smärre blessyrer och kläderna sönderrivna, då de fullgjorde sin plikt att försöka få bukt med bråkmakarna. Hur det kommer sig att en sådan mängd personer voro berusade just denna kväll är inte gott att säga. ”Hela Söderväg var som ett vajande sädesfält”. Var det enligt ett åsyna vittne till kvällens oroligheter. Det kan möjligen tänkas, att det varit XP i farten. (Källa: 1143)