Johannes (Johan) Norby

Åren 1789-1790 deltog han med Vendes artilleriregemente uti kriget i Finland. Här utmärkte han sig vid flera tillfällen genom personligt mod och anförareskicklighet, och i synnerhet vid Häddila by den l September 1789 genom att i nio timmar försvara sitt batteri mot en mångdubbelt starkare fiende. Dagen därefter blev han också av konungen belönad med Svärdsordens riddarestjerna. År 1790 blev han kapten och 1794 major. Enär han under kriget ådagalagt även vidsträckta teoretiska insikter, blev han ledamot av de kommittéer, som 1796 och 1802 tillförordnades att undersöka artilleriets tillstånd och att föreslå förbättringar av detta vapen. År 1801, då man befarade ett fientligt besök av engelska flottan i Stockholms skärgård, fick han uppdrag att iståndsätta och förstärka de befästningar, som försvara inloppen (till huvudstaden från saltsjön, hvilket uppdrag han  fullgjorde med den skicklighet och iver, som han i allt plägade ådagalägga. Ar 1804 blev han överste och chef för Vendes artilleriregemente och året därpå ledamot av krigsvetenskapsakademien. Under kriget med fransmännen i Pommern återfinna vi der överste Norby och hans regemente. Vid en skärmytsling utanför Stralsund stupade han, träffad i huvudet av en fransk skarpskytts kula, den 21 Februari 1807.

1807 skjöts af misstag vid Stralsund chefen för Wendes artilleri, öfversten Johan Norby, som var född på Gotland 1754. Misstaget föranleddes deraf, att vid en rekognoscering af fiendens ställning vid Stralsund, som blifvit innesluten af fransmännen, blef han genom en gammal fransk korporals missförstånd träffad i pannan af en jägarekula. Men detta misstag blef fransmännen dyrt, ty svenskarne läto i sitt raseri nedskjuta en mängd fiender och bland dessa äfven Norbys baneman. Norby berömmes för att hafva varit "kunskapsrik, oförfärad och bottenärlig". (Källa: 1755)