Efter studentexamen antogs Harald M som volontär vid Gotlands infanteriregemente 1899. 12 år senare placerades han, efter genomgången krigshögskola, som löjtnant vid generalstabens organisationsavdelning. Efter ett mellanspel som generals tabsofficer vid första arméfördelningen återbördades han till organisationsavdelningen i okt 1914.
1901 års härordning hade på många håll betraktats som otillräcklig, men det var först i samband med första världskrigets utbrott som en ny sådan kunde genomföras. M fick mycket att göra med denna utökade krigsorganisation, och han hade härvid stor nytta av sina organisatoriska talanger. Under denna tid var han även en uppskattad lärare i härordningslära och taktik vid krigshögskolan. 1918 kommenderades M till trupptjänstgöring vid Livregementets grenadjärer men återvände ett par år senare till generalstaben, där han 1922 blev major.
Som chef vid organisationsavdelningen sökte M i en tid av motvind för försvaret bevara så mycket som möjligt av den krigsorganisation han under kriget varit med om att bygga upp. Ett resestipendium från generalstaben gav honom möjlighet att under hösten 1922 studera den franska krigsmakten.
Omedelbart efter det att M lämnat organisationsavdelningen kallades han jämte två andra generalstabsofficerare till Finland med uppgift att organisera undervisningen vid den krigshögskola som upprättades i Hfors. Mycket vilade på de sv officerarna och särskilt på M, som även var utbildningsledare. M:s huvudämne var taktik, och han ledde de ofta förekommande fältövningarna. 1926 blev M chef för krigshögskolan i Sthlm och hemkallades från Finland i början av nästföljande år.
1928 kallades M till försvarsminister i Lindmans regering och hade där under två år den svåra uppgiften att efter 1925 års försvarsbeslut, som innebar en omfattande beskärning av försvarsorganisationen, företräda försvarets intressen.
Efter sin statsrådstid blev M överste och chef för Bohusläns regemente. Han utnämndes efter 1936 års nya försvarsorganisation till generalmajor och chef för västra militärområdet. Denna tjänst — enligt 1942 års härordning benämnd inspektör för lokalförsvaret — innehade han till hösten 1944. Under kriget tjänstgjorde M emellertid endast kort tid vid militärbefälsstaben. Våren 1940 förde han befälet över en arméfördelning inom andra armékåren i västra Sverige och blev efter sin avgång ur aktiv stat 1944 intill krigets slut kommendant i Gbg. — M har beskrivits som lugn och sansad med ett naturligt och folkligt sätt som skaffade honom många vänner (Giron). ( Svenskt biografiskt lexikon)