Föregående sida

Johannes Mutas

f. 26/9 1891 i Gammelsvenskby d. 8/11 1966 vid Stora Källstäde i Lärbro Gotlands län

  

Gift 27/11 1914 med Marta Benjaminsdotter f. 15/2 1895 i Ryssland d. 29/5 1976 vid Malm i Hellvi Gotlands län

    

Vid ryska armén under första världskriget.

   

Sjuttioåring med krigsminnen.

Som tidigare i korthet nämnts fyller i morgon småbrukaren Johannes Mutas, Stora Källstäde i Lärbro, sjuttio år.

Sjuttioåringen är född i Gammal-Svenskby i Ukraina. år 1908 emigrerade fadern till Sibirien. Vid första världskrigets utbrott 1914 blev M. inkallad som "landstormist" och efter några månaders utbildning i reservdepån kom han strax före jul nämnda år till den tyska fronten. Många drabbningar fick han vara med om, men han hade en särskild tur och klarade sig utan skador. I slutet av 1916 fick han åter vara med om framryckningar och kom därvid bl. a. i närstrid med en stor bjässe till tysk som riktade sin bajonett mot magen på honom. M. skrek åt motståndaren på tyska att denne icke skulle sticka honom eftersom M. själv var tysk. Tysken slog då geväret ur händerna på M. rev av honom ammunitionsgördeln och ryggsäcken samt tog M. tillfånga.

I nära två år satt han i fångenskap. Kläderna var dåliga och födan knapp, arbetet var hårt. Men konditionen var god och M. kunde därför hålla ut.

Och så äntligen, det var 1919, slog befrielsens timme. Tyskarna körde M. och många andra till gränsen. Men i Ryssland rasade inbördeskriget i hela landet. Järnvägskommunikationerna var urusla. Efter flera månadrs obeskrivliga strapatser tog sig M. tiggande och mestadels till fots fram till Omsk i Sibirien och sedan hem. I Sibirien var det ännu ganska lugnt. Men det dröjde dock inte så värst länge innan det blev oroligt också där.

År 1922 sålde fadern och en äldre bror allt vad de ägde och tog sig ned till Gammal-Svenskby. Då sålde även Johannes Mutas sina ägodelar och reste efter. På stationen i Charkov blev han emellertid bestulen på en del av sitt gepäck och sina pengar och blev därför tvungen att söka arbete. Det fick han i kolgruvorna i Donbas och där arbetade han till 1929. Samma år fick han nämligen ett brevkort från G. Hoas, som då vistades i Charkov vid Ukrainska centralstyrelsen att underhandla om svenskbybornas utvandring från Ukraina till Sverige. Hoas undrade om M. önskade ansluta sig till utvandrarna. Det ville han och så tog han avsked av kolgruvorna.

I över trettio år har Johannes Mutas varit självständig småbrukare på Gotland. Barnen har flugit ur boet. De har fått egna familjer och har det bra, säger han. Själv driver han ännu sitt småbruk i Lärbro och där har både han själv och gumman hans det så bra som man någonsin kan önska sig. Makarna är därför mycket tacksamma mot Sverige och det svenska folket som så välvilligt tog emot och ordnade allt så bra för dem, säger sjuttioåringen till sist."  (Källa: 725)

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig
 
Angående GDPR-lagen på "gotlandsforsvarshistoria.se"