Karl Erik Harry Åberg

Gravsten på Visby Norra kyrkogård.

Ur Åbergs dagbok

Vinterkriget

"Måndag 1 januari. I Svanå hos Gunilla. Träffar Gun i Stockholm. Hon for efter ett ömt avsked till Nyköping klockan 20.00. Alltför söt.

Nyårsnatten tillbragte jag på Svanå på ett trevligt sätt. Gunilla förljuvade min tillvaro på alla sätt. Synd att jag måste resa så tidigt. Jag kanske aldrig mer träffar henne.

Tisdag 2 januari. I Stockholm. Uppköp i olika affärer. Åtnjuter tjänstledighet. Verkligt härligt att se killarna åka till Järva och inte vara med själv.

Onsdag 3 januari. Höll på att få åka med bilkolonnen, Hernt, Arve och Hård-Nilsson åkte då.

Torsdag 4 januari. Var hos farbror Hilding på kvällen. Sedan med Yngve på Berzeliiterassen.

Fredag 5 januari. På Frivilligbyrån. Resorder till Haparanda. Farväl till Karlberg. Träffar Lillan på kvällen. På Anglais. Kom nästan för sent till tåget. Hann ej taga farväl av Sonja. Många skilda typer på tåget. Det berusade inslaget ganska stort. Stämningsfullt på Centralen. Massor av folk. Stämningen på tåget god, endast några små skärmytslingar. En kontingent norrmän kom på i Krylbo. Även danskar med.

Lördag 6 januari. Resan fortgår. Utspisning i Vännes och i Boden. Pojkarna gör alltigenom ett gott intryck. En som misstänktes vara kommunist under särskild observation. Kommer antagligen att visas av i Haparanda. Övriga kontingenten reser över gränsen redan i natt. Straxt innan Haparanda mörklades vagnarna. Något utanför staden skedde urlastning och marschen fortsatte till fots över bron till Torneå, - 20 grader. Förläggning i en skola. Fick sedan sova två och en halv timme. Sophus och jag voro de första kadetterna på finsk mark.

Söndag 7 januari. Utrustades med perfekta grejor. Inregistrerades och skrev kontrakt. Sergeant i finska armén. På kvällen chef för officerspatrull. Inga större intermezzon. En blev hotad med pistol. Missdådaren jagade vi i en timme men han påträffades inte. Lade mig i en sal med över 100 man. En helvetisk konsert av snarkningar och en djurisk stank. Skönt att få slumra in. Tilldelades 3. kompaniet. Sophus översergeant och kompaniadjutant på 2. kompaniet.

Måndag 8 januari. Steg upp klockan halv sju och packade ränseln. Skulle resa till Kemi klockan 11.00 men fick ändrade order och förflyttades från 3. till 7. kompaniet och skall stanna ännu ett dygn i Torneå. Fick permission och åkte över till Haparanda där jag nu sitter på ett kafé. Därefter for jag hem efter vissa uppköp.

På kvällen med Hernt på "Funck", drack alltför mycket. (Hernt måste bäras hem).

Jag träffade Sirkka klockan halv ett på natten och följde henne men jag var alltför onykter, så jag gick snart hem och sov. Skall träffa Sirkka igen. Skrev till Gotlands Allehanda.

Tisdag 9 januari. Dagen efter! Aj, Aj. Talade med överstelöjtnant Dyrssen och löjtnant Banér. Vår placering är ännu inte klar så vi går bara och väntar men vi åker någon av de närmaste dagarna.

Skulle träffa Sirkka klockan 19.00 men jag kom klockan 20.15 då hon var försvunnen. Träffade en Helsingforsflicka, Elvi Jäppinen, gick på bio i Haparanda, "Greven" var med. Följde Elvi hem men lämnade henne snart.

Onsdag 10 januari. Sov till 09.00. Sedan lunch på ett ställe i Torneå. Därefter Hernt och jag på skidor till Haparanda där vi nu sitter på ett kafé.

Åkte straxt hem igen. Var på mässen och drack kaffe (två söta flickor där). Träffade sedan Anita.

Har nu träffat Sirkka som skall arbeta till klockan ett men då träffar jag henne. Men vad skall jag göra till dess?

Äter nu på "Ravintola Kerho". Med "Greven" i Haparanda och drack kaffe hos Vilma Rove. Sedan på Kerho. Träffade Sirkka och lämnade henne klockan sju på morgonen. Dessförinnan träffade jag Maj-Lise och Innela.

Torsdag 11 januari. Sov ett par timmar, sedan utnämnd till chef för tullvakten. Fick order att följande dag resa vidare. Avlöst som vaktchef och träffar Elvi. Lämnar henne straxt och träffar Sirkka. Drack kaffe på ett kafé och gick sedan hem till henne. Där stannade jag till klockan 06.00 på morgonen. Synd på så "rakas tyttö" att hon skulle träffa mig. Men nu träffas vi väl aldrig mer. Tur att jag lämnar Torneå i morgon annars fick jag aldrig sova.

Fredag 12 januari. Steg upp klockan 08.00. Lunch på Stadshotellet. Sedan ordnade jag utrustningen och klockan 12.30 ilastade vi. Fick sällskap med en "röda stjärna"-flicka. Elvi var och tog avsked på stationen.

Efter 40 minuters färd urlastning i Karihaara och förlades i Toivola, ganska bra. Vi ligger sju kadetter och en tolk på logementet. I morgon skall vi konstitueras till något, men vad? Spännande att se. Sophus har vi inte hört av.

Lördag 13 januari. Ny dag i Karihaara. Avlämning till kapten Boveng. Vi är föreslagna till översergeanter. På förmiddagen exercis I och II, på eftermiddagen skidåkning och en lektion i backteknik av tolken Stenfors. På kvällen till Kemi. Drack kahvia på ett ställe, då sergeant Sophus inträdde som chef för officerspatrull. Han var sig lik. Sedan på bio och såg Danielle Darrieux. Därefter på kahvila och hörde dagsnyheter. Träffade Eifel Rosendal. Gingo hem i sällskap med två flickor, som ej begrep ett ord svenska.

Söndag 14 januari. Steg upp vid 8-tiden. Vallade sedan skidor till frukost. Mitt på dagen flyglarm. Flygskydd i skogen där vi stod i en och en halv timme. Hernt och jag tog en skidtur och gick sedan till Sauna. Härligt. På kvällen på cabareten. Ganska bra. Träffade min f d pater Larm från I 15. Ute 42 grader kallt i natt. Vi sutto på logementet och åt smörgåsar med köksmästaren. Hög stämning. Fick höra att Luleå bombarderats. Satana ryssä.

Måndag 15 januari. Något dagen efter. Hård sjuk. 28 grader kallt ute. Var med 20 man nere i Karihaara till handräckning. Ännu har ingen konstituerats. Åkte skidor och var vid en härlig hoppbacke men snön räckte ej till hopp. Sov länge på dagen. Livet börjar bli tråkigt. Längtar riktigt efter att få slåss.

Tisdag 16 januari. Fortfarande kallt. Alla arga på Hernt, som lämnat dörren öppen under natten. Alla förkylda. Fem av oss (ej jag) flyttar fem km bort till Suotosaari. Tolken, Amundsen och jag kvar. Tog emot en kontingent på 36 man och förlade den. Åkte skidor under flyglarm, som räckte en timme. På kvällen på Keskus kahvila. En del flickor där, men ägnade inte något särskilt åt dem.

Onsdag 17 januari. Kallt. Enformigt och tråkigt här. Får inte längre äta vid dukat bord. Livet surt. Längtar efter ryssen. På kvällen först på Keskus kahvila, sedan i Kemi, drack kaffe med två anskrämliga saker. Gick hem klockan 12.

Torsdag 18 januari. Steg upp ganska sent. Körde till 1. och 2. kompanierna med order, en tripp på fem-sex km. Sedan på gruppstaben för att påskynda placeringarna. Fick i stället köra ut med en del post, men ingen till mig. Inte ett brev har jag fått ännu. Har alla glömt mig? Var på Keskus och träffade en "herttainen tyttö". Följde henne till Pajosaari. Det sorgliga var att vi inte alls begrep varandra. Kallt som tusan på kvällen. Orvokki hette flickan.

Fredag 19 januari. Sov till 08.00. Jobbade hela dagen med att spika ihop sängar. Amundsen flyttar till 1. skyttekompaniet, alltså är jag ensam kvar på Toivola av kadetterna. Tänker fortfarande på befordran och blir snart förbannad. En del andra killar flyttar in på logementet. Går nu ner till Keskus, få se om jag träffar Orvoky. Träffade ej Orvoky. Bland killarna på luckan finns två av bröderna Söderblom, von Essen m fl.

Lördag 20 januari. Börjar som alla dagar. Åkte spåret ganska hårt. Spikade sängar nästan hela dagen. Var på gruppstaben och fick ut dagtraktamente 550:- mark. Fick veta att vi är översergeanter och satte på gradbeteckning. Därifrån till Kemi och Turisti hotell och drack kaffe, saft, olutta och konjak. Åkte släde till Kemi och gick hem med två flickor, som talade svenska.

Söndag 21 januari. Steg upp klockan 08.00. Åkte hårt ett varv på banan och tog sedan igen mig. Tyst larm anbefalldes men nu är faran över. En verkligt söt lotta har kommit hit. Senare på dagen flyglarm som varade en á två timmar. Gick sedan på kvällen och drack konjak och sedan till Keskus. Klockan 21.00 flyglarm. Jag tog befälet på Keskus och utrymde det och drack sedan kaffe själv. Sedan gick jag halv 12 då larmet var över. Fick två brev från Gun och ett från Gunilla.

Måndag 22 januari. Ny vecka. Började med att spika lite. Sedan tog överstelöjtnant Tham emot på gården. Fick höra att järnvägen nere i Uleåborg bombats. Ett ryskt plan nedskjutet med tysk besättning. Åkte lite skidor och spikade hela eftermiddagen. På kvällen på Keskus och kom hem klockan 22.00. Fick då veta att jag inte fick vara ute efter 21.00. Men jag tror inte jag blev rapporterad.

Tisdag 23 januari. I dag är jag pank och ingen löning får vi när vi inte är placerade. Gjorde klart i logementet med britsar och åkte sedan skidor en timme, sedan frukost och i eftermiddag vet jag inte vad jag skall göra. I natt har någon brutit sig in i köket och knyckt två paket socker. Svinaktigt, 2000 cigaretter också stulna. Visitation i samtliga logement, utan resultat. Hemma på kvällen och lade mig som snäll gosse. En rysk tolk kom in och förlades på luckan.

Onsdag 24 januari. Började som alla andra dagar. Tjänstgjorde vid inmönstringen. Grabbarna kom tillbaka från Sotisaari. Vi placerades. Hernt och jag på 3. kompaniet, Amundsen och Arve på 1., Hård och "Greven" på 2. och Moritz till gruppstaben. Sedan på Taverna kahvila och drack kaffe. På kvällen på bio i Kemi och såg "Vita slavar" (försvunna flickor). Ganska bra. Var hemma och lade mig klockan halv elva.

Torsdag 25 januari. Blev i dag placerad på kompaniet som ställföreträdare på 3. pluton. Ute och åkte med några grabbar. Kompanichefen gör just inget gott intryck på mig. 13 man nykomna till kompaniet. Var på kvällen på Keskus kahvila och Tarena-d:o med Hernt. När jag kom hem skrev jag till Lillan, när jag fem minuter senare kom in på luckan hade jag brev från Lillan (flera sådana), Gun, Gunilla och Sonja. Lektyr för närmaste tiden.

Fredag 26 januari. Sorterade skidor och spikade britsar. På eftermiddagen kom en kontingent från Torneå, nio st till 3. kompaniet, ingen till 3. pluton. Hernt har idag visat sin arbetskapacitet genom att med svett och möda slå i 12 spikar. En vaktmästare misstänkt för spioneri, vakten är förstärkt och han får ej lämna Toivola.

Lördag 27 januari. Valde ut skidor och körde ett varv i röda spåret. Vallade mina skidor på eftermiddagen och utnämndes till dagunderofficer till den 31. Som dagunderofficer började jag med att visitera vakten. En man försvunnen, omedelbar rapport. Sedan var jag på Keskus och drack "heurigen mehua. Därefter gick jag hem och lät vakten snabbutrycka. Skrev sedan ett långt brev till Gunilla och visiterade sedan. Sov ett slag och väcktes av att 18 finnar skulle komma och få mat. Men de har ännu inte kommit, jag sover lite till.

Söndag 28 januari. Väcktes halv sex, finnarna skulle komma när som helst, klockan 08.00 kom de. De fick mat och sedan ett logemente att sova i. Det var en avdelning hästskötare som kommit med hästar och ej sovit på två dygn. Övriga kompaniet är ute och åker skidor nu. På kvällen ett slag i Karihaara men gick snart hem. Posten som smet igår fick inget för det. Jag sitter just nu och hör radio i väntan på aftonvisitation. Sömnig. Har idag fått två brev från Gun. Min namnsdag (Karl) idag. Klockan 24 kom en trupp finnar som utspisades och förlades över natten. Klockan ett bjöd kam. på té. Dåligt med sömnen.

Måndag 29 januari. Tidigt upp. Utspisade finnarna halv tio och sedan avreste de, tacksamma i högsta grad. Jobbig dag med mycket spring. På kvällen visitation i långa banor, konstigt att inte posterna sköt ner mig. På dagen kom en kontingent från Torneå, däribland Schulman. Han tilldelades pv-kompaniet. Fick brev från Anna-Stina och ett kort från Gun. Gun, jag är innerligt tacksam för allt du skriver. Två finnar förlades över natten.

Tisdag 30 januari. Fortfarande "dagis". Spring hela dagen. Längtar efter avlösning. Kompanichefen "rutten i päran". Kompaniadjutanten precis "rudis" på allt vad kompaniadjutantens skyldigheter är. Fick ett förskott på 50 mark, spelade bort hälften på poker. Visiterade på kvällen. Hade kommenderat sex sergeanter på vakt, nära myteri. Sedan livades de med visitationer hela kvällen. Lade mig redan klockan 11. Kadett Borg kom med en trupp. Han hamnade på 5. tunga.

Onsdag 31 januari. Tidigt uppe. Satte igång med byggandet av gevärsställ. Klockan 11.00 meddelades att Rovaniemi bombats av nio plan. Flyglarm som varade en timme. Kompanichefen reste till fronten för studier. Blev avlöst som dagunderofficer. Åkte skidor och hamnade på Keskus där jag nu är. Var på gruppstaben och hörde hur det blev med befordringarna. Fick avlöning. 480 mark. Fick en gruppchef på plutonen, Larsson. På bio i Kemi med Hernt och träffade Orvokki. På Turisti Hotelli och gick hem med Orvokki. Var på Keskus. Träffade på dagen Neiti Keskula. I det stora hela blev inte månaden alls som jag väntat. Bara tråkigt förläggningsarbete och kriget är ännu fjärran från mig. Vidare har man blivit förbigången vad beträffar befordran. Om jag inte blir fältväbel inom kort kommer jag att anmäla mig som menig gevärsskytt i 1. stridsgruppen för att komma fortare till fronten.

Torsdag 1 februari. Fick sova ända till klockan sju. Därefter snickerier till halv elva, då gick flyglarm. 12 fientliga maskiner på väg från Rovaniemi mot Kemi. Hernt och jag var i hoppbacken. När vi kom hem blåstes "faran över". På kvällen följde jag lotta Ethel Snällman hem, hon bjöd på kaffe med hela familjen. Sedan voro vi ensamma och slutligen följde jag henne hem.

Fredag 2 februari. Hade lite skidexercis. Därefter på Keskus och drack kaffe och var sedan och fotograferade mig. Lånade häst och var ute och red och tolkade. Hästen sprang när han behagade. Fick vängåva med "En stukad skeppare" och ett paket russin. Spelade poker och förlorade 40 mark. Perkele.

Lördag 3 februari. Lånade en häst och var ute och red hela morgonen. En häst, som sprang ifrån mig men jag fick tag i honom igen. Var dagunderofficer en timme för Söderblom. På kvällen hemma hos Ethel och drack kaffe och hörde radio mm till klockan 24. Ganska trevlig och älsklig flicka.

Söndag 4 februari. Lillans födelsedag. Var ute och red på förmiddagen. På kvällen med Ethel på bio i Kemi. Ganska bra film. Därefter på Pirtti och drack kaffe. Gick sedan hem. Är nu förkyld som sjutton men hoppas att det snart går över.

Måndag 5 februari. Låg inne på förmiddagen illa förkyld. Vaknade vid flyglarm och knallade ut i skogen. Larmet varade i två timmar. Åkte skidor med Ethel under tiden. Fick höra att trupper luftlandsatts och gjorde mig beredd att rycka ut. På eftermiddagen träffade vi "Greven" och Hård. På kvällen hos Ethel men måste gå hem till 21.00. Lade mig tidigt och somnade så småningom.

Tisdag 6 februari. Väcktes klockan 12.10 på natten. Utrustades med skarp ammunition och en pluton organiserades, jag 1. gruppchef. Klockan 05.00 åkte vi med bil till Torneå och därifrån på skidor genom en stor skog, intet fientligt synligt. Klockan 15.00 satt jag i en bondgård. Alla sov runt omkring mig. Den stora frågan är, ska vi åka skidor hem? Ganska långt. Klockan fem eftermiddagen startade vi och körde något över en mil innan vi fick tag på bilarna. Klockan halv nio på kvällen hemma igen. Fick mat och somnade som en stock. Fick tre gruppchefer med ställföreträdare på plutonen. Och inte en ryss har jag fått tag på.

Onsdag 7 februari. Ordnade plutonen i enhetlig förläggning. Två av gruppcheferna furirer på I 1. Rymde därifrån i lördags. Bra grabbar tror jag. Sitter nu på Keskus. Har idag flyttat in i fältväbellogementet, men är inte fältväbel än. Fick paket från Gunilla och Tant Tekla. Brev från Gun. På kvällen hos Ethel och drack kaffe bl a.

Torsdag 8 februari. Kontroll av utrustningen, rekvisition av skidor, byggande av gevärsställ. Två stamkorpraler från I 9 till plutonen. Fick hälsningar från Sam, han är på väg hit. På kvällen var jag hemma och skrev brev. Fick brev från Anna.

Fredag 9 februari. Var i Kemi och försökte få vapenrockar, men det gick inte. Träffade kadett Hamilton. Plutonen ute med Hernt. Skall nu försöka få tag i honom. Kompaniadjutanten sjuk idag. Synd om skrället. Ute och åkte skidor, drack kaffe på "skyttepaviljongen". Var i hoppbacken och hoppade. På kvällen följde jag Ethel hem. Hemma och lade mig tidigt. Fick brev från Ulla Stering.

Lördag 10 februari. Vallade skidor på förmiddagen. Längtar efter något mera spännande att skriva om i dagboken. På kvällen hos Ethel, drack kaffe och åt jordgubbar. Hon var älsklig och öm. Rädd att hon också blivit kär i mig. Det är väl övergående. Kom klockan 24.06, sex minuter försenad. Blev ympad första gången.

Söndag 11 februari. Fick en skrapa för sen ankomst, inget annat. Var på Keskus, åkte skidor och såg bl a Neiti Kerhola. Hon är den sötaste finska jag sett hittills. Hemma hela kvällen och lade mig tidigt.

Måndag 12 februari. Ny vecka. Kompanichefen tog emot kompaniet på morgonen. Sedan skidlöpning och var på "skyttepaviljongen" och drack kaffe. Fick 24 norrmän till plutonen. Så nu kan jobbet börja. De är visst dåligt utbildade men det är min sak att ordna. Skrev hem efter pengar. Ekonomin är undergrävd.

Tisdag 13 februari. Började med lite exercis på morgonen. Tog ut skidor på eftermiddagen och åkte skidor med plutonen. På kvällen märkning av skidor. Träffade min plutonchef, fänrik Ljunglöf. Han verkade lite pratsam. På kvällen hos Ethel.

Onsdag 14 februari. Plutonen utrustades och är nästan klar. Saknar bara kg-skyttar. Exercis i pluton, både I och II, f-t kallt. Plutonchefen tittade på lite men verkar inte något vidare vederhäftig. På kvällen hemma hos Ethel efter att ha blivit ympad för andra gången. Träffade Sam som är placerad på III. grupp, men skall försöka bli förflyttad hit.

Torsdag 15 februari. Plutonen ganska illa däran efter ympningen. Genomgång av utrustning och erfarenheter, grundade under kriget. Vapenkännedom först gevär sedan kg. På kvällen avlöning som snabbt smälte ihop till följd av mina skulder. Sam enrollerades på 3. kompaniet som gruppchef på grk troppen.

Fredag 16 februari. Lite ex I på morgonen. Klockan 10-12 förflyttningssätt. Norrmännen är läraktiga. På eftermiddagen skidlöpning och kaffe i "skyttepaviljongen". Paket från Sonja och Lillan. På kvällen klippte jag mig och var sedan hos Ethel. Fick tre kg skyttar när jag kom hem. Skönt.

Lördag 17 februari. Började med att ordna för skarpskjutning. Fick varm dryck och torrskaffning. Satte igång och sköt med både kg och gevär. Ganska bra resultat. När vi kom hem visiterades förläggningen och vi kom inte in. På kvällen på konserus och åt en härlig middag. Därefter på bio. Såg "Gibraltar" och Neiti Kerhola. Sedan på Turisti och drack kaffe.

Söndag 18 februari. Vaknade och kände mig illa värre av förkylningen. Plutonen utrustas fortfarande. Plutonchefen ohjälplig. Hämtade en kontingent på hela tre man. Kompaniet skall den 20. avresa till Kemijärvi för att sedan sättas in i Salla. Skönt att komma härifrån. På kvällen hos Ethel och drack kaffe, lämnade henne klockan 23 nöjd med allt. Förkylningen blir värre.

Måndag 19 februari. Överstelöjtnant Tham tog emot och visiterade kompaniet på morgonen. På eftermiddagen fortsattes utrustningen och nu är allt klart. En kompaniorder bestämmer att jag kvarstannar här när kompaniet rest och ordnar förläggningen. Tråkigt att inte få resa med de övriga. Men jag kommer dagen efter. I kväll hos Ethel, kanske sista gången.

Tisdag 20 februari. Sista översyn av plutonen. Hesheten har tagit överhand, kan inte tala. På kvällen avtransporterades kompaniet utan mig. Tog plats i sjukvårdsrummet. På kvällen kom Ethel och stannade hela natten. Sömnen minimal.

Onsdag 21 februari. Ordnade förläggningen, körde skidor och persedlar till Kemi mm. Jobbig dag. Klockan 17.00 till gruppstaben där jag förlades över natten. Skall antagligen resa i morgon. Träffade Ethel ett slag och var på Keskus. Gick hem och lade mig men hade svårt att sova på grund av oväsen som officerare förde i rummet bredvid.

Torsdag 22 februari. Steg upp vid åttatiden. Flyglarm i en halvtimme. Därefter härlig lunch. Lämnade av Toivola vid 12-tiden, drack kaffe där sedan med Ethel. Fick order att resa till Kemijärvi senare på kvällen. Träffade Ethel för sista gången, hon verkade lite ledsen. Klockan 22.00 marsch till Kemi. Tåget gick klockan 11.15. Sov, rökte och drack kaffe om vartannat.

Fredag 23 februari. 05.00 i Kemijärvi. På skidor till förläggningen sju km bort. Ganska trött. Anmält mig för kompanichefen. Sov ett par timmar på förmiddagen. Sedan eldavbrottsexercis med kg-skyttarna. Var hos Sam och drack kaffe på hans lucka. Hans tropp hade grk-skjutning och sköt två man ur staben. De första ur II. grupp, som gick åt. På kvällen hemma. Det har varit flyglarm på morgonen ett slag. I morgonkväll startar vi för att på måndag vara vid fronten. Fick brev från Gunilla.

Lördag 24 februari. Plutonchefen startade klockan fem på morgonen för att ordna förläggningen. Jag för befälet över plutonen. Tältslagning på förmiddagen. Klockan 19.00 startade vi, flygskyddad marsch. Efter ett par timmar föllo två man ihop. Slädarna körde ofta fast. Ohyggligt kallt. Det blir många förfrysningar. Halter titt och tätt för att hjälpa slädarna. Klockan 24.00 utspisning av buljong. Ett härligt väder med tjusigt månsken. Mina tankar voro i Sverige på olika platser.

Söndag 25 februari. Marschen går vidare. Kölden är ohygglig, lägsta temperatur - 47 grader. Många förfrysningar. Mina fingertoppar är väck, likaså näsan. Vid femtiden passerade några ryska plan över oss utan att fälla några bomber. Vid niotiden halt och bivackslagning. Utspisning och vila. På kvällen blev jag dagunderofficer. Plutonchefen reste med sju man ur plutonen för att ordna nästa förläggning. Ganska kallt i tältet, men trots det somnade jag vid 12-tiden.

Måndag 26 februari. Vaknade vid sjutiden med nästan förfrusna tår. Många på plutonen illa däran. Sam har förfrusit foten. En man saknas på plutonen. Två patruller ute och söker. Och i natt går marschen vidare två och en halv mil. Startade efter att ha brutit bivack vid halv åttatiden på kvällen. Inte så kallt men frampå natten blev det snöyra. Sam blev inlagd på sjukhus (förbandsplats) för förfrusna fötter. Marschen gick förbi sjukhuset men jag kunde inte komma in och träffa honom. Hoppas han snart blir bra. Norrmännen i plutonen alldeles slut. Måste skälla, svära och lova att skjuta dem om de blevo efter.

Tisdag 27 februari. Vi gingo längs landsvägen och mötte oupphörligen långa både svenska och finska bil- och slädkolonner. Många finska soldater som avlösts av SFK voro på väg från fronten jublande glada. Längs vägen syntes spår av hårda strider. Sönderskjutna och nedbrunna hus, kullvräkta fordon och traktorer, sönderslagna jordkojor och materiel kantade vägen. Klockan 08.00 nådde vi bivackplatsen och tältade i bitande snöyra. Skall visst bryta upp i kväll igen. Klockan 19.00 bröts bivacken och marschen fortsattes. Skall i natt fram till främsta linjen och avlösa ett kompani på högra flygeln.

Onsdag 28 februari. Fordonskolonnen försenad, gevärsplutonen fortsätter. Vid marschen voro alla trötta, många blevo efter trots mina ansträngningar. Vid halv femtiden framme vid förläggningsplatsen. Sovo ett par timmar i ett finskt tält. Slog bivack och ordnade förläggningen. På kvällen jag och åtta man postering i ett pass. Bitande kallt och utan tält. Sov inte en blund på natten. Bara drack kaffe och värmde mig. Inget fientligt.

Torsdag 29 februari. Blev avlöst vid posteringen vid tretiden. Hann sova ett par timmar och sedan hela plutonen ut i posteringslinjen. Synd om mina killar som inte sovit på länge. I linjen sattes posteringarna ut. Bor i riskojor eller jordkulor och får endast ha liten eld. Oerhört kallt. Sov inte en blund, pratade med fänrik Ljunglöf och Larsson. Ryssarnas främsta avdelningar är omkring 400 meter härifrån, enstaka ksp- och kg-skurar hörs. Flygare passerar då och då.

Fredag 1 mars. I posteringslinjen. På morgonen körde jag patrullspåret. Sömnig. På eftermiddagen häftig grk och art eld över 3. och 4. posteringarna. En man skadades och rapport kom till mig att egna vapen sköto. Jag for för att avbryta skjutningen, mitt under elden, under att jag klarade mig. En troppchef hade redan underrättats. När jag kom tillbaka hade ytterligare en skadats och forslats hem. En av dem dog av skadorna. Klockan 21.30 kom avlösning och efter lite letande i mörkret hittade vi hem. Åto och somnade som stockar men klockan 01.30 vaknade jag vid att tälttaket höll på att brinna upp. Efter att ha släckt somnade vi i kylan igen och vaknade inte förrän klockan nio på morgonen.

Lördag 2 mars. Under dagen bara lite inre tjänst. Lite artilleri- och gevärseld vid fronten. Ryktet att ryssen går tillbaka surrar. På natten bestrider vi inre vakten.

Söndag 3 mars. Utsändes att gräva ställningar. På kvällen förpost. Plutonen så fåtalig att den knappt kan bestrida posttjänsten. Ganska milt väder. Rapport om att 400 ryska skidlöpare gå fram. Jag visiterade posterna och posteringarna. Posterna stå på helspänn. Fänrik Ljung återkom efter att ha varit i strid i Märkäjärvi. Spår som löpa mot vår högra flygel.

Måndag 4 mars. Utsändes med två man att över en skogshöjd söka samband med en annan postering. Fick pulsa omkring över tre timmar innan vi kom fram. På vägen upptäckte jag ett trampspår, som sedan visade sig vara gammalt. Ett skott lossades mot oss, kulan visslade förbi utan att träffa. Klockan 12.00 avlösning. Fyra nya till plutonen. På kvällen avlösning och tidigt till kojs. Väcktes klockan 21.30 och till kompanichefen. Skall med en man lägga patrullspår från postering nr 4 till 5 mitt i natten, en sträcka på två km.

Tisdag 5 mars. Höll på i tre timmar, stötte på en bivack, som vi trodde var rysk, vände, fingo eld på oss och hämtade förstärkning. Det visade sig att det var postering nr 5, som kompanichefen flyttat utan att meddela mig. Kom hem klockan halv åtta på morgonen. Fick en kraftig utskällning av kompanichefen och sov sedan nästan hela dagen. På kvällen två nya till plutonen.

Onsdag 6 mars. Körde med två grupper ut och avlöste posteringarna. Fänrik Ljunglöf med en grupp ute och söker samband åt höger. En grupp postering nr 5. Posteringslinjen löjligt svag nu men snart kommer förstärkning. På eftermiddagen postering nr 1 i eldstrid med en rysk patrull, inga förluster. Under natten gick två egna jägarpatruller genom posteringslinjen. Sov inte en blund på hela natten, bara frös.

Torsdag 7 mars. Började med att visitera posteringarna klockan 06.30. Inget hänt. Sidokompaniet till vänster i eldstrid. Sitter just nu i en koja och väntar på att kaffet skall koka. Blev avlöst vid 12-tiden och blevo utsatta för spaningsflygningar. Vila resten av dagen. Måste avlösa lägervakten. Grabbarna gnatiga och trötta. Var eldvakt fyra timmar och kvävde en eldslåga i tältet i sin linda.

Fredag 8 mars. 1. pluton gick ut tidigt på natten för att göra ett spaningsanfall mot Ristelevaara. Kom hem utan en man och med en sårad. Fick med 3. plutonen avlösa 2. i posteringslinjen. Grabbarna slut och jag också. Inget händer i linjen, några avlägsna skott och art eld. Natten ser ut att bli kall.

Lördag 9 mars. Har tillbringat natten i en riskoja med plutonchefen och två man. Sov kanske en timme. Väntar nu på att bli avlösta. Avlösning vid 12-tiden. Hem för att kanske få sova en natt. Fick vara inne hela eftermiddagen och kvällen. Hörde ryssarnas radio. Hittade på dagen en finsk handgranat som de trodde var en blindgångare. Lämnade den till en finsk pluton som avlöst oss i postering nr 5.

Söndag 10 mars. Vaknade efter nära 12 timmars stärkande sömn. Order att med en grupp trygga överstelöjtnant Thams rekognosering av anfall mot Ristelevaara. Gick ut halv tre och bevakade några spår. Hemma klockan 18.00. En rapport från posteringslinjen att fienden framryckte fick oss i 3. plutonen att åka dit. Sändes ut med patrull framför linjerna. Inget fientligt. När vi återkom öppnades ksp eld mot postering 2. och 3. Bergelin i 1. tillbaka utan order, arresterades och fördes hem. Plutonchefen i skytteställningarna och jag grupperade 3. plutonen. Inget hände och vid 01.30 for vi hem för att få lite sömn. Träffade "Greven".

Måndag 11 mars. Vaknade vid niotiden. Skulle ut och avlösa posteringarna. Innan skällde kompanichefen på norrmännen. Avlöste Hernt vid halv ettiden. Han påstod att en rysk patrull var framför ställningarna. Jag gick ut med en patrull, inget fientligt, dock färska eldställningar från föregående natt. Hittade spade, patroner, vodkaflaskor och flygblad. Skulle ut med en patrull på natten men inställdes ty enligt påstående från postering nr 5. framryckte en rysk styrka däremot. Det visade sig vara en egen patrull. Natten var kall men förflöt lugnt.

Tisdag 12 mars. Efter att ha frusit som en hund visiterade jag posteringarna vid fyratiden. Avlöstes av 1. plutonen vid 12-tiden och for hem för att vila. Sov och åt om vartannat. Var innan jag for hem med en patrull ganska långt fram mot de ryska ställningarna. Hittade en säck ammunition mm. Bytet forslades sedan till kårstaben. Somnade på kvällen efter att ha delat ut en del cigaretter i hopp om att få sova en hel natt.

Onsdag 13 mars. Klockan 05.00 väcktes tältet, order om stridsberedskap i tältet. Klockan 06.00 order att med två grupper söka samband med 16. jägarkompaniet mot Ristelevaara. På toppen upptäckte jag en rysk post åtta meter från mig, "Stoj" sa han. Kommenderade "Bakåt" och for ner under fientlig eld 100 meter. Gick med Arvidsson fram och öppnade eld. Fick automateld på oss och gick tillbaka och öppnade eld med alla. Kraftig eld utgick mot oss och vi vände och for hem. På vägen tystnade klockan 11.14 den kraftiga art elden som legat över våra ställningar. Vid hemkomsten bekräftades att fred slutits klockan 11.00. Avlöste posteringarna fem timmar och sedan chokladkokning och sömn.

Torsdag 14 mars. Vaknade utsövd för en gång skull. Ovant att sova utan att höra kanondunder och flygbuller. Åkte och avlöste förposten. Idag skall ryssen börja gå tillbaka. Bevakningen skall fortsätta tills vidare. Natten lovar att bli kall i riskojan, men jag hoppas att det är en av de sista gångerna vi ligger här.

Fredag 15 mars. Efter en kylig natt inbröt dagen med solsken. Ryssarna spelade "Internationalen" för oss och pratade lite finska. Avlöstes vid 12-tiden av löjtnant Söderblom. På morgonen kastade jag några handgranater, som förlorat säkringshuven. Sov hela eftermiddagen och natten. Fick brev från Gizzi och Gun.

Lördag 16 mars. Vaknade vid åttatiden och fick mat vid nio. Plutonen dagpluton. Blir mer och mer förbannad på plutonchefen. Hoppas förbandet upplöses snart annars bryter min ilska ut. Sam har jag inte hört av.

Söndag 17 mars. Fältgudstjänst för hela kåren. Depåsvinen uppfraktade från Kemi i bilar rena och fina. Överste Nordensvan talade.

Måndag 18 mars. Exercis I med vila i solsken hela tiden. Anfallsövning med försvar mot 2. pluton under fänrik Ljunglöfs ledning. Herregud en så'n övning.

Tisdag 19 mars. Samma övning med 1. plutonen. På eftermiddagen körde jag med 3. plutonen tävlingsspåret till nästa dag.

Onsdag 20 mars. Skidtävling i Hetajavaara. Segertid 47 .... Jag var sjuk men placerade mig som 14:e man, 52.30, 1:a på 3. plutonen.

Torsdag 21 mars. Stafettlopp på grupp. Skulle varit med i 3. kompaniet, lag II, men jag var ej bra.

Fredag 22 mars. Långfredag. Var närvarande vid avtäckningen av minnessten över överstelöjtnant Dyrssen.

Lördag 23 mars. Var med 3. plutonen och tittade på ryska ställningar på vägen till Märkäjärvi. Drack äggtoddy och åt sex ägg på kvällen. Larsson bjöd på en droppe konjak till toddyn.

Söndag 24 mars. Med 3. plutonen och såg på ryssarnas ställningar. Såg den plats där ryske posten .....[1]

Måndag 25 mars. Korum i lägret.

Tisdag 26 mars. Fältmarskalk Mannerheim avtackade SFK vid Paikanselkä. Dekorerade vissa, mest ur 4. jägarkompaniet, II grupp. Slog en man på truten för att han rökte i ledet.

Onsdag 27 mars. Avmarsch från Hetajavaara klockan 09.00. Klockan 14.30 framme vid Kursu efter marsch 22 km. Bivack över natten.

Torsdag 28 mars. Marsch klockan 09.00 från Korsu till i närheten av Joutsijärvi där vi övernattade i finska hyddor av träskivor. Marschen var omkring två mil. God kondition på hela kompaniet.

Fredag 29 mars. Marsch 09.00 till Ahola, bivack slogs där vi låg sist. Tältet slogs upp på en åker. Härligt att se civila människor. Ligger omkring sex km söder om Kemijärvi. 3. pluton dagpluton, jag dagunderofficer.

Lördag 30 mars. Dagpluton, inget vikt. Härligt väder.

Söndag 31 mars. Skidåkning. Var på en knalle i närheten av förläggningen och solade oss. Härlig utförslöpa. Korum på middagen.

Måndag 1 april. Inlämning av vapen mm. Avlöning för en och en halv månad.

Lördag 6 april. Inlämning av en del persedlar. Avresa i morgon till Rovaniemi. Fick tjänstgöringsbevis. Dagunderofficer klockan 20.00. Lade mig sista gången i vårt slitna tält. Kaminen skulle eldas sönder sa grabbarna varför hettan var olidlig. Korum klockan ett på dagen. Avtackning av gruppchefen, överstelöjtnant Tham.

Söndag 7 april. Revelj 04.00. Brytning av bivack. Ilastning i lastbilar och avfärd till Rovaniemi. Anlände dit vid halv niotiden. Förläggning i en skola som var inredd till sjukhus. Inlämning av en del persedlar. Köpte en del saker. Dagunderofficer med mycket spring. Depåsvinen bjuder 300 mark för älgmärkena.

Fortsättningskriget

8 juli 1941. Insände min avskedsansökan för att ansöka som frivillig.

16 juli. Ringde försvarsstaben för att påskynda avskedet.

Måndag 18 augusti. Var på försvarsstaben. Blev uppsatt på förslag att bland fem andra officerare ingå i finska svenskspråkiga förband. Var hos Gun.

Tisdag 19 augusti. Reste från Gun. Var återigen på försvarsstaben. Förslaget tycks gå igenom. Reste till Visby på kvällen.

Torsdag 21 augusti. Blev uppringd av major Palme. Får avsked i morgon och skall snarast till Stockholm för att fortsätta med flyg till Finland.

Fredag 22 augusti. Fick avsked ur svenska armén. Hämtade pass och anmälde mig hos chefen. Avresa med Drotten 04.00 den 23/8.

Lördag 23 augusti. Kom till Stockholm. Träffade Sam. Var på frivilligbyrån. Skall resa på måndag med flyg till Helsinki. Bodde hos farbror Hilding.

Söndag 24 augusti. Träffade Lillan Benckert på dagen. Var hos Sonja och träffade även Siri Ekström. På kvällen på Centralen och träffade Ivan och Anna-Greta. På hemvägen mötte jag Sune.

Måndag 25 augusti. Lämnade Stockholm - efter att ha träffat Sam - i en bil med fröken Greuers till Bromma. Flygplanet lyfte klockan 10.00. Ganska lågt till tak. Landade ungefär 12.30, finsk tid, i Björneborg. Lunch där och vidare i buss till Helsingfors. Anlände ungefär klockan 19.00. Mottogs av envisa pressmän. Inkvarterades på Societetshuset där vi intog supé och tittade lite på stan som inte syntes då den var mörklagd. Sammanträffade med löjtnanterna Nauclér, Wernstedt och Reuterswärd. Till sängs klockan 22.30.

Tisdag 26 augusti. Var uppe på finska frivilligbyrån hos kapten Lönnroth. Hälsade på general Enckell. Placerades på IR 24, som ligger på näset, vid Viborg och skall snarast dit. Hos svenske militärattachén, major von Stedingk, som svartmålade förbandet vi skulle till. Läste att vi var omnämnda i Hufvudstadsbladet. På aftonen på Kemp och träffade journalisten Sterner. Har ont om cigaretter. Födan är fisk och fågel. Ransoneringskorten minskar hastigt, skall räcka till den 30. sept.

Onsdag 27 augusti. For med tåg till Tavastehus (Hämeenlinna) för att utrusta. Mitt bagage som sändes med båt från Stockholm i lördags har ännu inte anlänt. Fick ut alla persedlar utom vapen och matattiraljer. Var åter i Helsinki vid halv sextiden. Åt middag på hotellet och hälsade på general Enckell. Skall i morgon åter upp till frivilligbyrån för att få vidare utrustning. På kvällen hemma. Bagaget ännu ej anlänt. Har fått en del finska reglementen att studera. Sammanträffar med friherrinnan Gripenberg m fl. Dricker té hos henne i morgon.

Torsdag 28 augusti. På högkvarterets frivilligbyrå hos kapten Lönnroth för att ordna med utrustningen, fick matattiraljer (och pistol i hans hem på kvällen). Ordnade där så att bagaget som fanns i Åbo skulle komma till 23.00. Fick tag i fem paket Twenty G i en affär med hjälp av en finsk soldat. På eftermiddagen hos friherrinnan Gripenberg på té (dåligt med socker och bröd). Träffade reservlöjtnant Håkansson som också skall till IR 24. Författarinnan .... (Nya Dagligt...) där. Middag på hotellet. Träffar på en svensk överstelöjtnant i intendenturen som vi hälsade på. Reser i morgon till fronten. Fick bagaget till halv 12. Packade till 01.45. Lämnade kvar bagaget på Societetshuset.

Fredag 29 augusti. Reste 06.45 från Helsingfors till Taavetti. Vid Koiru mötte vi ett tåg med bara sårade från fronten. I Kouvola lunchade vi. Fick höra att ryssen bränner Viborg. Kanske vi ej hinner fram. Inga bombanfall. Till Taavetti klockan 15.00. Té och smörgåsar. Här tycks finnas gott om smör och ost. Skall fortsätta klockan 21.33 i kväll. En middag bestående av ärtsoppa och gröt. Med tåg till Pulsa där vi sov i en barack över natten. Med på tåget var finska röda korslottor, som talade svenska. Kunde ej sova på natten. Mycket vänlig lottavärdinna. Viborg påstås taget.

Sommee

Lördag 30 augusti. Skall idag fortsätta med bil. Té och smörgåsar i en gård. Åt även frukost där. Bil till divisionsstaben. Träffade överste Vinell, divisionschefen. For över senaste ryska gränsen. Många hinderlinjer. Genom Säkkijärvi, totalt utbränd. Kyrkan förstörd. Kyrkogården skändad. Mötte ryska fångar. Husen brända, nästan alla. Mottogs på divisionsstaben. For vidare till regementsstaben. Överskeppning med 3. bataljonen i pontonflottar. Såg tysk överskeppningsbåt. Många sårade, även ryssar på återväg. Även döda finns. Såg Viborg på avstånd. Bränd, men hus stå kvar. Finska flaggan på Viborgs slott. Kom till regementsstaben. Träffar kapten Virgin. Till I. bataljonen, bataljonstabstältet. Artillerield och häftig gevärseld vid fronten.

Söndag 31 augusti. Drack lite té på morgonen. Ett anfall har utförts mot en holme. Halv nio gick Reuterswärd och jag ut för att ordna upp 2. kompaniet vars officerare satts ur striden. Kröp, ålade 400 meter över ett fält. Häftig artillerield. Kom fram till udden. Ryssen håller. Kompaniet splittrat. Höll på att bli träffad av en skarpskytt. Så småningom kom flera fram. R och jag med två en halv pluton till höger omfattning. En liten finsk styrka ut på fältet med en massa ryssar efter. Våldsam eld efter med god verkan. Smög långsamt fram, tog näste efter näste, många fångar, flera hundratal döda. Tog en oerhörd kolonn, fem km, på väg, bilar, pansarbilar, stridsvagnar, kanoner, buss, oöverskådliga byten, hästar döda. Många ryssar gömde sig på lastflak i hålor, lekte döda. Spännande. Under att man klarar sig. Under hela striden våldsam artillerield. Kom tillbaka till bataljonsstaben t v. Sommeeslaget. Såg hemska saker. Sköt många ryssar. Min uniform förlorade totalt sin renhet. Gradbeteckning och axelrem togs av.

Man låg och kröp bland döda och sönderslitna ryssar. En hemsk stank från ett 75-tal döda hästar, många allvarligt sårade hästar måste vi skjuta. Förlusterna voro små i förhållande till resultatet. Men många goda soldater allvarligt sårade och ett 40-tal stupade på bataljonen. Svårare att få med finnarna framåt än jag trott. Men de har varit i strid fem dagar i sträck. Ibland fick man gå ensam fram. En pluton ur 2. kompaniet var nästan omöjlig att få fram. Soldaterna hamstrar från den tagna bilkolonnen, genomsöker ryska lik, tar särskilt pistoler, kikare, kompasser och mat.

Metsäkylä

Måndag 1 september. Sov under natten i bataljonsstabstältet. Avlägsen artilleri- och gevärseld hörs. Vi blev igår avlösta efter bytets tagande. Klockan 06.00 påbörjades marsch idag söderut för att få kontakt med ryssen.

Tyskarna sägs ha fått kontakt med finnarna på näset. Marschen avbröts ett slag. Reuterswärd chef för 2. kompaniet (sårad), jag chef för 1. pluton (stupad). Vernstedt granatkastarplutonchef och Nauclér plutonchef på 3. kompaniet. Marschen fortsatte till Metsäkylä. Rysk kolonn, massor av döda ryssar och hästar. Fångar kom fram ur skogen. Metsäkylä togs ganska lätt. Höll på att bli skjuten genom benet. Kvinnliga fångar tagna, politrukpersonal tagen och disch. Under natten fältvakt i en gip. Några spridda ryssar i terrängen. En oordnad marsch som jag inte någonsin varit med om. Sov i en lada och frös. Folket trött. Gnäller och käftar.

Humaljoki

Tisdag 2 september. Låg stilla i fältvakten och torkade våra kläder. Fick fram plutonskärror. Stämningen bättre. Kompaniet samlades och började en 25 km marsch. Kom till Humaljoki där vi säkrade en väg och en järnväg. Marschen bedrövlig, ingen disciplin. Långrotning, när dom blev trötta satte dom sig bara vid vägkanten, omöjligt att få dom vidare. Jag var arg. Men jag skall börja ny taktik. Inte kommendera utan "säga till". Hästar och rysslik kantar vägen. Passerade gamla Mannerheimlinjen. Ryssarna har byggt väldiga tankshinder i anslutning till vägen. Mannerheimlinjen syntes inte för den fanns inte. Lade mig efter att ha fått välling till middag klockan nio och sov skönt till ryskt flyg anföll med kulsprutor och bomber. Ingen skada.

Onsdag 3 september. Vaknade klockan halv fyra då gevärs- och maskinpistolseld hörs från posteringen, explosiva kulor smäller omkring oss. Vi rusar upp och tar på utrustningen färdiga att rusa ut. Men striden tunnades ut och vi sov till klockan sju då vi drack té. Fyra fångar togs på morgonen. Gick för att rensa en skog och gräva ned lik. Inget annat än en kattunge påträffades men massor av flygblad och korsun. Kriget är visst slut nu och i morgon skall IR 24 återgå samma väg. Mat har inte kommit till kompaniet men kanske vi får i natt. En säck mjöl blev härliga pannkakor.

Torsdag 4 september. Påbörjade marsch tillbaka för att gå 15 km. Rast ett par timmar för att äta och låta andra förband passera. Började gå klockan 07.00. Skall visst gå till Summa. Många av finnarna passerade platser där de slogs sist mot ryssen. Regn och rusk. Är genomblöt nu. Så småningom bättre väder. Regementschefen, bataljonschefen och kapten Notz, som åkte före i bil blev överfallna av en patrull ryssar, Notz dödades och bataljonschefen sårades. Var framme vid bivackplats klockan 18.30, 1. pluton säkrar vägen. Drack kaffe (surrogat) och bullar på kvällen.

Majakylä

Fredag 5 september. Sovit härligt hela natten. På morgonen vapenvård och vapenkontroll. Halva kompaniet ute och rensar en skog men ingenting påträffades. På eftermiddagen tvättade vi oss och snyggade upp oss. Dåligt väder på morgonen men sedan bättre. Skott hörs på avstånd från ryska patruller, men ingen skada skedd. Ny bataljonschef har kommit, major af Forselles. Han hälsade alla officerare på bataljonen. Skall visst ligga kvar här tills vidare. Tyskarna har börjat beskjuta Leningrad med artilleri.

Lördag 6 september. Fest, fick en bit vetebröd och marmelad. Var i förläggningen hela dagen, inre tjänst. Spridda skott hörs i terrängen. Var och badade i en smutsig bastu där man nästan frös. Var och tittade på ryssarnas försvarsställningar norr om Summa. Väldiga kasematter med direktskjutande kanoner. Ammunition i massor. Förläggningsbaracker och skyddsrum och nästan allt i fruktansvärd oordning. Väldiga stridsvagnshinder och hinderlinjer. Skogen bruten sedan förra kriget. Varje kvm granatskreva. Denna ställning överraskades bakifrån, annars hade det blivit svårt. 300 ryska fångar.

Leipäsuo

Söndag 7 september. Idag omväxling i matsedeln, vi fick gröten till frukost, ärterna till middag, annars tvärtom. Tidig frukost, startade klockan sju för att rensa en skog. Hittade några hjälmar, inga ryssar. Vått i skogen. Träffar Nauclér. Drack surr i Leipäsuo och tittade på byn. Stationshuset minerat. Övriga hus i full oordning. Ett hus med massor av propagandablad och fotografier av Stalin, Timoschenko m fl. Kom hem klockan halv tre. Pojkarna vill hem. I morgon fortsätter vi söderut.

Summa och Nykyrka

Måndag 6 september. Startade marschen klockan 07.00. Gick genom Summa och flera trakter där förra kriget gått fram. Skogen överallt sönderskjuten av artilleri. Hästkadaver utmed vägen och ryska soldatgravar. Sju ryska plan anföll med bomber och kulsprutor, några hästar blev träffade. Regnade nästan hela tiden. Jag är genomblöt. Några ryska flygare flög över lägerplatsen utan att anfalla. Dåligt ledd marsch. Gick till Nykyrka 25 km. Mötte ryska fångar. Åt kokt potatis och sås, verklig fest.

Tisdag 9 september. Bröt bivack för att fortsätta marschen klockan 07.30, först klockan 10.30 började vi gå utan rast i hög fart. Felet är antagligen de många fordonen som stanna och vattna då och då och sedan hastigt tar in avstånden. Dåligt ledd marsch. Några plan på hög höjd. Skott smäller från ensamma ryska patruller då och då. Går genom vackra trakter men de flesta hus brända. Mycket ryskt krigsbyte utmed vägarna. Tanks, pansarbilar, bilar, traktorer mm. Slog bivack efter att ha gått 30 km. Eldsken synes från Estland.

Onsdag 10 september. Marscherade ner till kusten. Passerade en av ryssarna anlagd järnväg. Kusten syns på andra sidan finska viken. Många krigsfartyg syns på havet. Kan ej avgöra nationaliteten. Tycks avge eld. Egna flygplan passera ofta. Kompaniet slagit läger. Bevakar kusten med två dubbelposter. Var inne i en del gårdar där ryssarna varit. Det såg för djävligt ut. Åt till middag ryskt hästkött (skjuten av en rysk flygare), sås och potatis. Åt kål, morötter och gurkor. Brev från Gun och Henry.

Torsdag 11 september. Ligger fortfarande vid kusten. Lite permissioner har börjat beviljas. Var på eftermiddagen ute och letade ryss i ett område men ingenting påträffades. Fick några nya till plutonen så att den nu uppgår till 27 man. En del av plutonen på post övriga vila. Hela dagen hörs bombardemang från Leningrad utan uppehåll. En störtad rysk flygmaskin ligger en bit härifrån. Härligt väder hela dagen. På kvällen återkom en del permittenter som hade med brännvin till en man i stabstältet. Flaskan gick runt. Alla dela med sig vad de ha, brödransonen är knapp. Avlöning.

Fredag 12 september. En del av plutonen på post. Under dagen en utkik uppe i en tall. Persedelgranskning på kompaniet. Hela natten ett oupphörligt buller från Leningrad. På eftermiddagen badade jag bastu i "blå gården". Härligt att bli ren. En rysk båt närmade sig kusten men stack iväg när artilleriet öppnade eld. På kvällen fest på pannkaka, bakad av ryskt vetemjöl. Härligt. I morgon skall vi visst flytta fem á 6 km uppåt landet. Inga stridshandlingar. Börjar bli led på det här. Är fortfarande förkyld.

Lördag 13 september. Steg upp klockan 06.00 och drack té. Bröt bivack och marscherade tillbaka fem á sex km. Dimmigt. Slog bivack vid en liten sjö. Endast ett kompani kvar vid kusten. Motsatta kusten är fortfarande rysk, så vi måste hållas tillbaka för att ej få artillerield mot oss. Tält och hästar grävas ned. Bataljonen ganska samlad så nu får man tag på en vetebulle då och då. På aftonen korum. Bataljonsprästen ledde. Finnarna sjunga bra unisont. Plutonen bestrider lägervakten. Obestämt hur länge vi skall stanna här.

Söndag 14 september. Vaknade och drack té. Ett ihållande regn smattrar mot tältet. Folket vilar. Fram på dagen klarnar det upp. Hela bataljonen ställdes upp (ej 3. kompaniet, som bevakar kusten) och fältpastorn höll korum. Stämningsfullt. Bataljonschefen framförde regementschefens tack för bataljonens insats i striderna vid Sommee. På kvällen med kompanichefen nere vid löjtnant Nauclér, som bjöd på två stekta färska strömmingar. Dryftade möjligheterna att förflyttas till ett annat avsnitt eftersom striderna tycks vara avslutade här.

Måndag 15 september. Uppställning klockan 07.00. Vapenvård, grävning och maskeringsarbeten. Mjölk till gröten. Påträffade endast ett rysslik. 1. kompaniet hittade en sårad rysk sergeant, som legat 11 dygn i skogen, livnärt sig på blåbär. Åt plättar på eftermiddagen strax efteråt middag. Klockan 18.00 dejourofficer på bataljonen. Träffade Uggla, I 4, som kommit från Åbo och placerades på II. bataljonen. Hälsade på major Bonde. Skulle åkt ner till Nocke men det blev inte av. Visiterade poster.

Tisdag 16 september. Var uppe klockan 03.00 och visiterade poster. Kallt och ruggigt. Regn sedan nästan hela dagen. Nu har här börjats med utbildning, rena fredstjänsten. Tillskrevo kapten Lönnroth och hörde oss för om möjlighet till förflyttning till annat stridande förband. Fick på kvällen brev från Gun strax efter jag hade skrivit till henne. Åt sås och potatis och en liten köttbit, härligt. Längtar efter paket. Är utan cigaretter.

Onsdag 17 september. Vaknade med ryggvärk. Ojämnt i tältet. Härligt väder fast kallt. Började med vapenkännedom av snabbeldsgevär till frukost, då Korsström åter tillagade härlig sås, potatis och lite kött. På eftermiddagen regementschefen på inspektion. Exercis I förenat med kantinbesök. Maskinpistolskännedom och inlämning av en del ammunition före middag. Är utan cigaretter. Längtar efter Bill. På kvällen underhållning för bataljonen. Sång och musik och deklamation. Kort betraktelse av pastorn. Eldsken på himlen visar att Petersburg brinner.

Torsdag 18 september. Regn hela natten. Vaknade tidigt och drack té. Kompanichefsförhör på maskinpistol. Därefter exercis II. var på eftermiddagen för att försöka få tag på skjuttavlor men måste tillverka med hjälp av plutonen. Fick härlig middag bestående av sås och potatis och en gnutta kött. Fick tillökning i plutonen med en man. Skrev till Gun. Tycker här är trist. Ingen post.

Fredag 19 september. Vaknade av kylan i tältet. Saknar min sovsäck som jag lämnade i Helsingfors. På förmiddagen skjutning med gevär och på eftermiddagen tillverkning av skjuttavlor. Läste "Spännande nätter". Ganska vackert väder men det börjar bli kallt. En ryss togs tillfånga. Han var sårad och hade irrat 18 dygn i skogen. Beväpnad med gevär och handgranater. Ingen post.

Lördag 20 september. Som vanligt uppe klockan 06.00. Regnat halva natten och fortsatte med det halva dagen. Instruktioner om kompassens handhavande. Därefter skjutning på eftermiddagen med en del av kompaniet och övriga ställbygge. Skall visst börja med skördearbete. Det är ju alldeles för djäkligt. Skrev till Tant och läste Finlands blåvita bok II. Kanondunder hörs. Flygare passera ofta. Fortfarande ingen post eller paket. Fel, fick brev från Tant och Gunilla.

Söndag 21 september. Steg upp klockan 07.00 och drack té. Upptäcktes att en man i tältet har löss. Hans kläder brändes. Allt i tältet ut och vädrades. På mig kunde jag inte hitta några. Lade en del smutstvätt i blöt för att tvätta. Stafettlöpning runt sjön, 2. kompaniet i vars lag jag löpte kom 2:a. Fick paket från Gun. Brev från Bigge. Vackert väder. Skönt att röka en Bill.

Måndag 22 september. Steg upp klockan 06.00. Kompassinstruktion. Kompassmarsch. Badade bastu i 1. kompaniets sauna. Hoppade i sjön och sam en bit. Fick en god middag av potatis och en liten bit korv.

Tisdag 23 september. Steg upp klockan halv sex. Marscherade åtta km och satte igång med vägarbete i närheten av regementsstaben. Var hemma igen klockan 14.00 och gjorde ingenting. Tråkigt att ligga här. Inga brev och inga paket.

Onsdag 24 september. Inget av vikt. Rysk flygare ramlar i spa't utanför kusten. Ingen post. Gick som dejour.

Torsdag 25 september. Fick höra att kapten Hedengren är chef för 7. kompaniet. Skall besöka honom en dag.

Fredag 26 september. Skulle haft fältskjutning, inställdes. Någon slags fälttävlan istället. Men jag placerade 1. kontrollen fel i orienteringslöpningen så tävlingen inställdes. På kvällen fältgudstjänst.

Lördag 27 september. Inre tjänst och skjutning på morgonen. På eftermiddagen skulle vi titta på granatkastarskjutning. Jag cyklade en och en halv mil och hälsade på kapten Sven Hedengren. Han kom hit den 7. september. Kom hem klockan halv åtta med morötter.

Söndag 28 september. Var ute och plockade lingon och kokade lingonsylt. Got till gröten. Åt kokta morötter och potatis. Fältgudstjänst för hela bataljonen. Fick order om marschberedskap och skall tydligen snart ge oss iväg. Just nu när bastun snart är färdig.

Måndag 29 september. Ordnade för uppbrott. Tio ryssar hade landstigit här i närheten. Fyra slogs ihjäl men sex är ännu lösa. Bergström kom från permis, "en stor fest" på kvällen. Ligger kvar tills vidare. Plutonen har nu vuxit till 32 man.

Tisdag 30 september. Vaknade klockan 04.00. Var ute med en kontroll till orienteringslöpningen. På eftermiddagen fälttävlan. Skötte om orienteringslöpningen. Fick på kvällen min sovsäck. Heinzinger bjöd på kaffe och skorpor och en bit sockerkaka. Härligt. Lite vin bjöd han också på. Han kom från Sommee.

Perkjärvi

Onsdag 1 oktober. Té klockan halv fem. Förättningen gick klockan 07.00. Klockan 11.00 ilastade kompaniet i bilar. For till Perkjärvi för att i morgon kväll per järnväg åka vidare, vart vet ingen. Strålande väder, for genom vackra trakter. Klockan 21.00 framme och slog upp tälten en bit från Perkjärvi asema. Låg över natten för att i morgon kväll fortsätta med tåg.

Torsdag 2 oktober. Té klockan 07.00. Klockan 13.00 samkväm med musik och sång för hela bataljonen. Nocke sjöng en del uppskattade visor. Utdelning av medaljer. Ändrade order. Skall inte resa i kväll utan ligger ännu en natt här för att fara i morgon med några andra kompanier. Bataljonen i övrigt far i natt. Ingen vet mer än att transporten kommer att ta några dagar. Fick brev från Gun.

Fredag 3 oktober. Steg upp klockan 05.45. Var nära att dö av rökförgiftning under natten. For tre km för att tvätta mig. Var sedan vid Perkjärviasema och drack kaffe i en kantin. En del civila fanns där och finska förband. På konferens hos kapten Öster, skall avresa med 4. och 7. kompanierna och regementstrossen i morgon bittida. Träffade kapten Hedengren.

Lördag 4 oktober. Steg upp klockan halv tre och var nära att rökförgiftas. Avmarsch klockan halv fyra till station, sex km. Té där och ilastning klockan 06.00 och avreste klockan halv tio. Tåget går långsamt. Kör genom det av ryssarna härjade Karelen. Passerade Viborg. Staden oerhört förstörd. Stationshuset jämnat med marken. "Slobbon" arbetade. Viborgs slott med finska flaggan. Bara murar och stenväggar kvar, för det mesta. Passerade Limola och kom till Kouvola, utspisning. Var på stationen och åt smörgås och drack kaffe. Sov sedan på golvet stötvis. Skönt att vara i civiliserade trakter. På karelskas

stationer ryska fångar. Ryska lok här och där.

Söndag 5 oktober. Vaknade 06.15 i Pieksämäki. Té och tvättade mig. Vi är på väg norrut nu, men vet ej resans mål. Vek av mot öster ock kom till Joensuu. På varje station rusar "Tjacket" omedelbart iväg för att hamstra bröd eller annat. Och nästan vid varje station finns en lottakantin där man kan få kaffe och en bulle. I Joensuu lyckades jag också få kaffe. Skrev ett brev till Gun och läste.

Ryssland

Måndag 6 oktober. Sov bra på golvet hela natten. Lyckades tvätta och raka mig så småningom. I Soujärvi fanns två bra kantiner. Köerna oändliga. Körde förbi II. bataljonen och var ifatt III. Åkte över bägge gränserna och in i Ryssland. Spår av hårda strider. På sista sträckan måste alla av och skjuta på för att klara en backe. Kom till slutstation vid 12-tiden på natten. Började urlastning och marscherade sex - sju km och slog bivack och drack té vid fyratiden. Passerade en rysk by. En del befolkning kvar.

Jessoila

Tisdag 7 oktober. Vaknade vid niotiden och värmde lite té. Fint väder. Tvättade mig i en bäck. Dagen förflöt under vila och vapenvård. På kvällen syntes ett starkt eldsken från en by som ryssarna stuckit i brand. Norr om oss finns visst en motti. Vår division ligger som reserv, och ett regemente har visst redan satts in.

Onsdag 8 oktober. Dagen började som vanligt. Regn och rusk. Visitation av en del persedlar. På eftermiddagen ute och övade repetering. Träffade tolken Stenfors sen förra kriget. Sig lik. Försök att få fisk slog slint. Likaså bastu. Längtar efter att få slåss. Tjacket är för djäkligt. Kompaniet omorganiserat på tre plutoner. Ingen post.

Runt Säämäjärvi

Torsdag 9 oktober. Klockan 03. 00 order om marschberedskap. Klockan 05.00 börjar vi marschen omkring Säämäjärvi. Första biten bra. Snö har fallit och kallt är det. Vi är reserv som går fram efter de framryckande trupperna. Kom in på en dålig skogsväg över höga åsar. Gyttjig väg. Packningarna måste bäras. Hästarna slut, måste dra kärrorna uppför backarna. Manskapet uttröttat, tjatiga. Vid niotiden på kvällen bivackslagning. Fick ärtsoppa och somnade som en stock vid halv elva. Gick genom några ryska fiskebyar. Krigsmateriel kvar utmed vägarna. Snöyra, 35 km.

Fredag 10 oktober. Té klockan 06.00. Marschen fortsattes klockan 08.30. Vägen usel, upp och ner. Packningarna bäres. Kallt och snö på marken. Minor omkring ryssarnas gamla ställningar. Var en tio meter från mina men kastades bara av lufttrycket. Fem man sårades. En fick benet av. Hästarna slut. Måste hjälpas. Truppen uttröttad, några ryska lik utmed vägen. Kom till bivackplatsen vid niotiden, åt ärtsoppa, drack té och somnade. På avstånd hördes kanondunder. 20 km.

Lördag 11 oktober. Min 23:e födelsedag. Vaknade efter att ha badat i svett hela natten. Ligger invid kaminen. Skall ligga stilla i dag. Var och tvättade mig i en pöl. Is på vattnet. Skönt att få vila. På kvällen alla bataljonens officerare samlade i bataljonsstaben. Regementschefen utdelade frihetskors, därefter musikalisk underhållning. Kompaniet uppdelades på tre plutoner. Jag chef för 1:a. Vår sanitetsbil överfallen av ryssar. Några dödade. Kanondunder hörs. Eldsken tyder på brinnande by.

Söndag 12 oktober. Fick marschorder och gick vid 06.00. Vägen nu frusen och ej så mycket backar. Mötte flera lass ryska fångar. En motti bildas vid Porajärvi, dit vi antagligen ska. Marschen gick bra och för ovanlighetens skull kom vi till lägerplatsen medan det var ljust. Några flygare passera oss. Kallt. Skulle få post. Men ingenting. Har ej fått post på mer än 14 dagar. Gick ungefär 30 km.

Måndag 13 oktober. Marschen fortsatte vid 08.00. Vägen bättre men kallt. Frampå dagen solsken. Kom till lägerplatsen vid 12-tiden. Ryssen flyr. Porajärvi taget. Marschen var ungefär 12 km. Vägen bra. Hårdfrusen. Packningarna måste bäras. Skog och åter skog. Läger vid landsvägen mot Porajärvi. Esse rykmenti efter ryssen. Fick post, fyra brev. Hernt, Lillan, Tant Tekla och Sophus.

Tisdag 14 oktober. Marschorder på natten. Gick vid sextiden på morgonen. Ganska bra väg. Hårdfruset och ett tunt snötäcke på marken. Utrustningen hos truppen är usel för den här kylan och många går och fryser. Gick ungefär 30 km och slog bivack medan det var ljust. Ganska trött och har fått ont i högra foten.

Onsdag 15 oktober. Marschen började klockan 09.00. Riktning mot Porajärvi. Ryssen har visst bitit sig fast öster om byn och vi skall visst ta den i ryggen och flanken. Sedan skall vi nog gå österut mot Karhumäki. Marschen gick bra. Kallt och snötäcke på marken. Gick genom en ryssby som var totalt nedbränd. Passerade ett finskt förband. Slog läger tio km från Porajärvi vid femtiden på eftermiddagen efter att ha gått 27 km.

Torsdag 16 oktober. Vaknade vid sextiden. Skall i dag ligga stilla medan pionjärerna lagar en bro tror jag. Divisionen samlas till Porajärvi för att slå österut eller norrut. Bataljonschefen talade till kompaniet och skällde ut cigaretthamstrarna. Ligger och väntar på post. Fick tio brev: Gun, Gunilla, Sonja och Bigge. Paket från Gun, Tant och Bigge. Fest på plättar, kaffe, vetebröd, choklad och cigaretter. Skrev brev till Bigge, Tant och Gunilla.

Fredag 17 oktober. Vaknade vid sextiden. Kallt i natt. Permissioner ha börjat beviljas. Kompaniet undersöks för skabb. På eftermiddagen var bataljonschefen, pastor, löjtnant Norrbeck och fänrik Håkansson i tältet och drack kaffe. På kvällen kom 3. kompaniets orkester och underhöll oss med musik. Drack choklad och åt härliga plättar på kvällen. En vilsam dag. På morgonen -15 garder.

Lördag 18 oktober. Vaknade vid att artillerield hördes. En del av divisionen skulle idag anfalla en rysk ställning 10 á 15 km härifrån. Skottlossning i grannskapet. Pastorn höll andaktsstund på morgonen. Uppbrott vid 12-tiden. Marsch ungefär 25 km. Gick genom Porajärvi, som är totalt nedbränd. Broarna förstörda. Mycket trupper på väg framåt. Ryssen viker. Slog bivack vid halv sjutiden.

Söndag 19 oktober. Uppbrott klockan 08.00. Svängde av mot norr på vägen mot Rukajärvi. Mycket trafik på vägen. Stora backar att passera. Fick stanna tidigare än menat för att "raskas tykistö" fastnat i vägen. Slog bivack vid tretiden. Färska älgspår vid lägerplatsen. Fick ett brev från Gun vid 23.45. Ungefär 20 km.

Måndag 20 oktober. Uppbrott klockan 04.00. Gick till 09.30. Gjorde i ordning vägen. Jag gick fram med förläggningstrupp och slog upp tält. Övriga kompaniet efter för att hjälpa tykistö. Gick ungefär 20 km. Kompaniet kom fram så vi fick mat 19.30.

Selki

Tisdag 21 oktober. Uppbrott klockan 04.00. Snöat under natten så att vägen är hal. Hästarna obroddade och sommarskodda. Synd om dem. Ett slag var fem hästar på kompaniet efter. Två alldeles slut. Ont om hö. Passerade Selki, där civilbefolkningen var kvar till stor del, mest kvinnor och barn. Döda ryssar i skogens utkanter. Åt i en f d politruk-stuga. Allting sjukligt och fattigt. Gick omkring 30 km.

Onsdag 22 oktober. Uppbrott klockan 07.00. Vägen fortfarande hal och mera snö kommer. Skorna dåliga hos folket. Marschen mera oordnad än vanligt. Stora backar. En häst stupar. Slog läger vid 12-tiden och gjorde i ordning en skogsväg."

-------------------------------------------

Här slutar Åbergs dagbok. Tiden fram till det att Åberg stupade finns beskriven i en berättelse i Gotlandsinfanteristen 1944 nummer 4. Författare är Fredrik Reuterswärd, Åbergs kompanichef och gode vän.

"Långt borta i Östkarelen, ett par mil hitom Murmanbanan, ligger sjön Seesjärvi och på dess västra strand staden Paatene. Efter våra begrepp är det dock ingen stad utan en enkel liten by. Dess bebyggelse består uteslutande av trähus, och antalet gator inskränker sig till en.

Längs denna enda gata marscherade vår bataljon den 23 oktober 1941 på väg norrut. Ingen var riktigt säker på varför vi hade brutit upp så plötsligt från vår lägerplats söder om staden. Vi fick nöja oss med att lyssna på "skogsradion", och den berättade bara att "ryssarna tränger

på norrifrån".

Efter en stund passerade vi finska artilleriet, som från pjäsplatser på ömse sidor vägen angav den ena dundrande salvan efter den andra i samma riktning som vi marscherade. Nu visste vi åtminstone, att egna trupper voro framför oss, och att de vora i strid.

Omedelbart norr om staden blir det halt, utspisning, lägerslagning. Vi riva som vanligt ett hus för att få splitterskydd över tälten. Äntligen kommer det väntande. Bataljonsstabens stafett dyker upp med ett "Herr Löjtnanten till kommendören." Då jag efter ett par timmar återvänder, äro plutoncheferna redan samlade i kommandotältet. Där sitter fänrik Åberg, 1. plutonens chef, samt fänrik H. som har 2. och fänrik S. som har 3. plutonen. Jag letar mig fram till min plats därinne i halvdunklet och börjar ordergivningen.

"En finsk bataljon ett par kilometer längre fram är hårt ansatt av ryssarna. De ha redan gjort fem anfall i dag, och finnarna ha många stupade. Vår bataljon skall gå genom skogen norrut för att sen slå in på landsvägen och anfalla söderut. Start kl. 5 i morgon bitti."

Med en skiss visade jag hur bataljonskommendören planlagt företaget.

Så följde en mängd detaljbestämmelser. Släpor måste tillverkas för transport av ammunition, vapen ses över, torrskaffning utdelas, manskapet instrueras, vicechefer utses, handgranater utdelas, sjukvårdsmaterialen kompletteras, stormpackningen göras i ordning. Den långa natten förflöt under förberedelser.

Då solen gick upp nästa morgon befann sig bataljonen på marsch. Den hade lämnat landsvägen och startat sin kringgångsrörelse. Ödemarkens tystnad stördes blott av det dämpade och entoniga ljud, som uppstår vid gång i mjuk snö.

Med jämna mellanrum gjorde bataljonen halt och alla lyssnar spänd. Stundom kan man då urskilja maskingevärens smatter och granatnedslagens detonationer ute vid landsvägen. Vi hejdar oss ett ögonblick vid ryssarnas vattenhämtningsstig, men ingen kommer.

En halvmil ha vi att förflytta oss. Två timmar ha gått, vi böra snart vara vid landsvägen. 1:a kompaniet och bataljonsstaben har redan vikit av åt vänster, telefonpatrullen har anmält sig och rullar ut sin svarta kabel i kompaniets spår. Jag ser på männen, som gå där så försiktigt, måna om att inte bryta den minsta lilla kvist.. De äro allvarliga, sammanbitna. Tänka de måhända på vad ödet kan ha i beredskap åt dem? Vems tur är det denna gång? Till vänster om mig går 1:a plutonen. Jag ser dess chef. Han är lugn och trygg som vanligt. Och lugnet fortplantar sig till hans trupp. De veta var de ha sin chef, de har sett honom strida förut. Nu lämnade vi 3:dje kompaniet och vek av västerut. En stunds väntan innan löjtnant Nauclér rapporterar att han är på plats. Men sedan gick vi fram till landsvägen, alltjämt med stor försiktighet och under dödstystnad. Långsamt går jag ut på den, spejade till höger och vänster. Inte en människa syntes till. Då smäller det första skottet. I hast dyker jag tillbaka in i skogen. Men den ryska patrullen, större styrka var det inte, drog sig också hastigt tillbaka inför den eldskur, som deras skottlossning besvarats med. En stupad lämnade de kvar. Jag vänder på honom. Det är en officer som träffats i hjärtat. Men nu är företaget upptäckt. Ingen tid att förlora. Gruppering på ömse sidor om landsvägen, klartecken från plutoncheferna och framåt. Och åter börjar vår ljudlösa marsch. Varje man på helspänn, pekfingret på avtryckaren, alla väntade på samma sak. Skottet som skall utlösa eldorkanen. Ty nu ligger ryssarna och väntar på oss någonstans.

Alla hajade vi till när vi hörde skottlossning bakom oss. Det måste vara 3:dje kompaniet som är i strid. Elden är ganska kraftig också, alltför kraftig. Jag måste stanna och höra vad det är, kommer ryssarna fram däruppe, är vi minsann inte i någon gynnsam situation. I bataljonsstaben är endast ekonomiofficeren anträffbar när jag ringer upp. Ja säger han, det blev en stor kassa, tre lastbilar fulla med vapen, konserver och vodka.

Vi fortsätter steg för steg på huk. Skogen glesnar, en dalgång skymtar fram och bakom den en platå.

Då brakar det löst. Kulorna slår smattrande in i trädstammarna, barken yr om oss, grenar slås av. Det jämna snötäcket rivs sönder. Vi trycker i snön. Någon klagar högljutt och ropar på sanitär. Efter hand kommer våra vapen i gång. Man ser inte mycket på platån, men att det finns ett flertal maskingevär kan vi då höra, och märka. Här duger emellertid inte att ligga sysslolös. Framåt skall vi. Första försöket görs av 2:a plutonen som framför sig har tämligen tät buskvegetation. Tack vare det kommer plutonen utan förluster fram till en liten höjd mitt i dalgången. Där hejdas den emellertid av kraftig eld. Den av alla omtyckta och för sitt friska gåpåaranda beundrade soldat Engman träffas här av en explosiv kula i axeln. Det andra försöket, att med 3:dje plutonen göra en omfattning över myren till höger misslyckas även. Knappt har plutonen lämnat skogen och gett sig ut i myrens glesa småskog, förrän det hörs en kraftig krevad som snart följes av andra. Och åter ljuda ropen på sanitär. En känsla av skräck griper oss, innan läget klarnat. Vi har i själva verket anfallit ryssarnas artilleriställning och inför vår anstormning gör de helt om med sin enda ännu brukbara pjäs samt beskjuta oss med granatkastarkartescher på 150 meters håll. Det finns ingen möjlighet att forcera myren utan förluster i sårade och stupade. Och det har vi inte råd med. En sårad betyder nämligen inte bara förlusten av en man, det åtgår ytterligare fyra att bära honom den långa vägen tillbaka.

Vårt tredje försök måste sättas in på en annan punkt. Och då soldat Verilä i 2:a plutonen under en rekognosering konstaterat att det råder eldlä till vänster om vägen, framför 1:a plutonen, beroende på att ryssarnas ställningar ligger 15 meter innanför platåkanten, beordrar jag fänrik Åberg att gå fram med sin pluton. Hastigt tar den sig över krönet och ned i dalgången, dock inte utan förluster. Soldat Grundström blir liggande på krönet, träffad i hjärtat.

Plutonen samlas intill åsens branta sluttning. Därnere kan man stå upprätt utan fara. Fänrik Åberg kryper först av alla upp på krönet. Med pistolen beskjuter han de närmaste motståndarna. Icke nöjd med dess verkan begär han ett kulsprutegevär, vilket räckes honom. I tur och ordning beskjuter han nu öppningarna i de ryska fältbefästningarna. Att elden besvaras med den ena eldskuren efter den andra bekymrar honom föga. Efter en stund ser vi honom vända på vapnet och studera mekanismen, dock för att omedelbart därefter återuppta eldgivningen. Men på nytt tystnar hans vapen. Truppen nedanför uppmanar honom att dra sig ner i skydd för att avhjälpa felet, men dyligt tal lyssnade han inte till. Lugn, som om han var hemma på övningsfältet gör han några mekanismrörelser och vänder åter på vapnet för att studera dess inre. I samma ögonblick rycker han till, huvudet faller ner mot bröstet, och kroppen börjar glida utför sluttningen. Alla förstår vad som hänt. Handfallna betraktar männen sin fallne chef. Ryktet om den duktige och omtyckte fänrikens död sprider sig snabbt inom kompaniet och en djup förstämning griper alla sinnen.

Vårt fjärde försök ett anfall i skymningen med understöd av löjtnant Wernstedts granatkastare slogs tillbaka av ryssarna då vi endast var ett tiotal meter från kanonen. Frampå morgonsidan förberedde vi ett gryningsanfall denna gång med artillerield ledd per telefon via bataljonsstaben. Ganska snart fick vi den att ligga rätt över platån och så god var dess verkan att ryssarna funne för gått att lämna valplatsen. Vid vårt anfall funno vi ställningen tom. Spåren ledde ut över de ändlösa myrmarkerna.

Vad som sedan hände skall jag aldrig glömma. Vi stod i ryssarnas ställning. Spänningen var slut. En del soldater ställde ifrån sig sina vapen satte sig mot trädstammarna och somnade. Andra vandrade långsamt omkring på jakt efter material som ryssarna lämnat. Då klev långsamt en man fram till mig, gjorde ställningssteg och sade på sitt sjungande språk:"Herr löjtnant, jag har i uppdrag av 1:a plutonen att genom Herr löjtnanten framföra en hälsning till fänrik Åberg anhöriga. Vi vill säga dem att en tapprare chef än fänrik Åberg ha vi aldrig haft."

Harry Åbergs jordfästning skedde i Helsingfors Krematorium den 14 november och förättades av de svensk frivilligas egen fältpastor Hans Åkerhielm.

Urnan med Åbergs aska fördes därefter till hans hemö där den gravsattes under militära hederbetygelser söndagen den 6 december på Norra begravningsplatsen.