Tjänstgjorde ifrån 1663 vid
livländska generalguvernementet och användes vid åtskilliga beskickningar i
Ryssland (1666) och Polen (1669). 1670 blev han guvernementssekreterare på
Gotland, 1673 generalguvernementsfiskal över alla drottning Kristinas
underhållsland, s. å. vice lagman öfver Gotland och Öland, 1674 "hauptman" på
Gotland och 1678, sedan danskarna intagit densamma, sekreterare uti
expeditionerna vid amiralitets-, kammar- och reduktions-kollegium. Sistnämnda år
erhöll han adlig värdighet. S. å. kallades han till Rom och utnämndes av
drottning Kristina till hennes sekreterare samt fick uppdrag att bevaka hennes
intressen vid svenska och franska hoven äfvensom vid fredsunderhandlingarna i
Nijmegen (1678--79), där det var fråga om att till drottningen avträda Sveriges
tyska provinser. 1679 blef C. drottningens ståthållare över Gotland och Öland.
Men redan året därpå ådrog han sig drottningens missnöje. Efter hennes död
(1689), då hennes domäner återföll till kronan, avträdde C. från
ståthållareskapet. På Gotland hade han varit utsatt för åtskilliga äreröriga
beskyllningar och begärde därför domkapitlets vitsord över sitt förhållande. I
nämnda myndighets protokoll berömmes han såsom en "rättvis och gunstig herre".
1690 blev han lagman över Gotland, men bodde på sina gods i Skåne. Han begravdes
i Ströveltorps kyrka. |