Axel Carlsson Sparre af Rossvik

Axel inskrevs 1639 vid universitetet i Leiden och blev 1642 kammarherre hos drottning Kristina. Från 1643 auskulterade han i rådet och var prestav för de portugisiska sändebuden, och 1644 anställdes han i kansliet och fick häradshövdingeräntan av Konga hd i Småland. 1645 sändes han med brev till den polske kungen. Senare var han riksjägmästare 1645-50 och 1658-64, landshövding på Gotland 1650-54 och i Östergötiand 1654-55, riksråd från 1655, lagman i Tiohärad från 1657, president i Wismarska tribunalet 1664-65 och 1673 samt överståthållare i Sthlm 1665-73. Stödd av rikskanslern i Karl XI:s förmyndarregering Magnus Gabriel De la Gardie och de illitterata  rådmännen i Sthlm kom han ideligen i skarpa konflikter med justitieborgmästaren Olof Thegner och de litterata rådmännen. Av Svea hovrätt dömdes han till avsättning som initiativtagare till exekutionspersonals och slottsbetjänings misshandel på Norrbro 1670 av generalinspektören över lilla tullen och accisen Crispin Flygge, vilken dom dock vid överklagande ej kom att äga bestånd. Hans ärvda sätesgård var (Stora) Sundby i Västermo, Södermanland. Det hus på Norrmalm som han efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä lät uppföra 1671-72 såldes 1688 och donerades efter flera eldsvådor 1775.