Martin Hugo Struve

Officer och Rödakorsman.

Femtio år fyller om tisdag den 5 november (1940) kapten Hugo Struve härstädes.

Han är född i Kristianstad. Efter studentexamen 1909 valde han den militära banan, avlade officersexamen 1913 och blev samma år underlöjtnant vid Gotlands infanteriregemente och löjtnant 1917. År 1928 blev han kapten på övergångsstat och samma år chef för militärbefälets på Gotlands kassaförvaltning.
Inom Rödakorsrörelsen har kapten Struve varit och är alltfort en verksam kraft, som nedlagt ett intresserat och energiskt arbete på detta område. Redan för ett 20-tal år tillbaka fäste han Svenska Röda korsets uppmärksamhet vid sin person i samband med hjälpen till de österrikiska krigsbarnen och han erbjöds år 1919 ledarskapet för Svenska Röda korsets hjälpaktion, vilket han innehade till 1924. Innan han emellertid officiellt utsetts därtill hade han på privat initiativ rest ned till Wien för att ombestyra en del angelägenheter rörande hjälp åt de österrikiska barnen. En insamling hade i samband härmed ordnats på Gotland som inbringade c:a 50-60,000 kr. C:a ett hundratal fosterhem anskaffades sålunda enbart på Gotland för nödställda österrikiska krigsbarn och Struve ledde lyckligt det flertal transporter från Wien till Sverige, vilka ordnades i Röda korsets regi.

För denna sin vackra insats i hjälpaktionen tilldelades Struve bl. a. Svenska röda korsets guldmedalj och Österrikiska Röda korsets förtjänsttecken av första klass.

I Röda korsets tjänst fortsatte därefter kapten Struve en framgångsrik verksamhet, och sedan år 1933 är han sekreterare i Gotlandsdistriktet. Genom kapten Struves initiativ har också Rödakorskretsarna på Gotland vuxit raskt i antal och räkna nu ett 60-tal. Och känna vi Hugo Struve rätt, så kan man vara förvissad om att han skulle betrakta rapporter om nybildade kretsar ute i de gotländska bygderna som särskilt kärkomna presenter till femtioårsdagen. Vilket för Rödakorsverksamheten intresserade initiativkraftiga personer i socknarna ön runt torde ha i åtanke.  (Källa: 943)

Kapten Hugo Struve och Gertrud Höjer medaljerade i Wien

(1960) Mitt i den storpolitiska vecka som Wien upplevt med Chrustjovs har omkring 600 svenskar gästat staden och återupplivat den vänskap som knöts för 40 år sedan, då hundratals ”wienerkinder” kom till Sverige. De svenska ”krigsföräldrarna” och lekkamraterna från 20-talet till de barn som i vårt land fick en fristad undan det elände som då rådde i Österrike har fått många och varma bevis på att den vänskap som då grundades är stark än i dag.

På fredagen hade Svensk-österrikiska sällskapet arrangerat stor återseendefest i Stadthalle. En rad ledande österrikiska politiker hade slitit sig från plikterna i samband med det ryska besöket och tillbringade helgen tillsammans med svenskarna. Nationalrådets talman Leopold Figl hälsningstalade, varefter utrikesminister Bruno Kreisky utan manuskript höll ett tio minuters festtal på svenska, där han berörde de band som i dag förbinder Österrike och Sverige. Ambassadör Sven Allard talade för svenskarna och fru Gertrud Höjer, f. Söderberg och bördig från Visby, från Rädda barnen och framförde en hälsning från Sverige. Vidare talade borgarrådet Hjalmar Mehr, Stockholm. Vad vi gjorde var bara vår plikt, sade han, men vi har att tacka Österrike för att det gett oss sådana mängder kultur och civilisation.

Statssekreterare Heinrich Schneidler utdelade så elva medaljer eller minnespenningar till svenskarna. Medaljerade blev bl. a. kapten Hugo Struve och fru Höjer. Det var som bekant Struve som då han 1920 inte kunde få en reserverad tågvagn för 30 österrikiska barn snabbt samlade ihop 300 och fick ett helt extratåg till Sverige.

Efter medaljutdelningen blev det musik och sång av operasångerskan Margareta Sjöstedt och så slutligen en effektfull final med den wienska operabaletten dansade An der schönen blauen Donau. (Källa: 1198)