Carl August Elert

Rättegångs- och Polis-Notiser

(7/11 1867) Kapitenen N. Törnqvist och denna tidnings utgifvare, litteratören W. Byström hafva af musik-direktören A. Elert blifvit tillställda följande stämning:

Till Välloflige Rådhus-Rätten i Wisby.

Då ett rykte här i staden kommit i omlopp häntydande derpå att jag skulle begagnat mig af den industri, att till en eller flera personer hafva aflåtet skrifvelser eller bref, deri jag under hvarjehanda hotelser haft för afsikt att tilltvinga mig eller affordrat en viss summa penningar af den person till hvilken ett sådant, härofvan antydt bref vore stäldt.

Med anledning häraf, och då ett så beskaffat rykte är för min ära, mitt goda namn och medborgerliga anseende djupt kränkande, samt för min fortkomst högst menlig, så får jag hos Välloflige Rådhus-Rätten anhålla om Laga stämning och kallelse å såväl Herr kaptenen N. Törnqvist som och å Tidnings-Redaktören herr W. Byström för att dessa måtte hvar för sig stånda laga ansvar för det de utspridt eller låtet utsprida ofvannämnda osanna och ärekränkande beskyllning: åberopande jag sextonde kapitlets åttonde paragraf i nya strafflagen. Fri och öppen talan förbehålles mig i målet.

För att kunna styrka angifvelsen, får jag anhålla att nedannämnda personer måtte blifva kallade och hörda som vittnen; nemligen: Herr Major Claasson, Kapten Belfrage, kapten Gyllenhammar, Löjtnant Gardell, Kommissarien Torén, Apothekaren Marelius,  Assistenten Norrby, Handlande L. Herlitz, samt Källarmästaren Lindbom.

Wisby den 1 November 1867.

CARL AUGUST ELERT

Musik Direktör (Källa: 1787)

Rättegångs och Polis-Notiser

(14/11 1867) Elertska målet handlades för andra gången wid Rådhus-rätten härstädes. Såsom ytterligare wittnen woro instämda och hade sig infunnit: general Gyllenram, kapitenen Lönnroth samt löjtnanterne Ringbom och Hedenblad, hwarjämte wid förra tillfället uteblifna wittnena, kaptenerne Belfrage och Gyllenhammar samt löjtnanten Gardell äfwensom handl. Herlitz nu woro närwarande. Sedan Elert förklarat sig wilja afstå från general Gyllenrams hörande, hördes samtlige ofwan uppräknade wittnen, hwilka äfwen betygade sig icke hafwa hört något yttrande, hwarken af kapitenen Törnquist eller redaktören Byström, som kunde hänföras till, att de skulle hafwa,  warit utspridare af allmänna ryktet, att E. aflåtit bref med hotelser åsyftande att åtkomma penningar, men att åtskilliga af dem wäl i sällskaper hört derom resoneras. En artillerist Palmgren, hwilken dag warit kommenderad såsom ordonans hos kapitenen Törnquist war äfwen åberopad till wittne, och hade denne åtskilligt att omförmäla rörande ett samtal, der E. förfrågat sig hos T. angående ett bref, som den förre skulle aflåtit till general Gyllenram, men bestreds detta wittnesmål såsom icke upplysande något om den sak, som wore omstämd. Wid löjtnanten Hedenblads yttrande, att han i ett större sällskap, der ingendera af swarandena likwäl warit tillstädes, hört nämnas om ett hotelsebref, som blifwit från E. aflåtet till general Gyllenram, wille E. att wittnet skulle åläggas angifwa, hwilken person, som då haft ett sådant yttrande, men denna begäran kunde Rätten icke bifalla. — Till E:s yrkande om uppskof för dels förut afhörda wittnena, kommissarien Toréns och assistentens Norrbys ånyo hörande, och dels andra personers framdragande till wittnen, uppskjöts målet ytterligare till Onsdagen den 11 December kl. 10 f. m., då Elert skall fullgöra all den bewisning, som will åstadkommas, wid äfwentyr att något widare uppehåll med målets afgörande derefter icke bewiljas. (Källa: 1788)

Rättegångs och Polis-Notiser

(13/12 1867) Elertska målet förewar åter i Onsdags wid Rådhus-rätten härstädes. Directör Elert, hwilken till denna dag icke instämt några wittnen, anhöll om 8 dagars ytterligare uppskof för att få afgifwa skriftligt slutpåstående i målet, som, emot swarandes bestridande, af rätten bewiljades. (Källa: 1789)

Rättegångs och Polis-Notiser

(20/12 1867) Elertska målet. I Onsdags afslöts ransakningen i detta mål wid härwarande rådhusrätt. Direktören Elert hade till denna dag låtit ytterligare kalla några wittnen, deribland källarmästaren Lindbohm och assisten Norrby, hwilka skulle ånyo höras på förut aflagd ed, som kom.-landtmätaren J. G. Pilo woro tillstädes. Käranden, hwilken afstod från Lindbohms hörande, tilläts framställa några frågor till de begge andra wittnena, hwarpå dock inga i saken upplysande swar afgåfwos, utan förnekade wittnena, att de hört hwarken kapitenen Törnquist eller redaktören Byström haft några utlåtelser, som kunnat hänföras till utspridande af det om direktören Elert härstädes gängse ryktet, att hafwa aflåtit hotelsebref till generalen Gyllenram. — Musik-direktören Elert inlemnade derefter skriftligt slutpåstående, och tilltrodde han sig hafwa så tillwida styrkt käromålet, att swarandena måtte hwar för sig ålägges wärjemålsed, samt answara efteråberopade lagrum. I answarspåståendena mot direktör Elert yrkades deremot: af kapitenen N. Törnquist, att Elert måtte åläggas böta för obefogad rättegång och dömas efter motswarande stadgande i gällande strafflag, som det han å hr T. welat tillämpa, och redaktören W. Byström, att Elert må kännas skyldig böta för obefogad rättegång, utgifwa 5 rdr i ersättning för hwarje gång B. måst i målet sig inställa, och att deßutom fällas till answar enligt det stadgande i nu gällande strafflag, som Domstolen kunde finna såsom upprättelse tillämpligt. Parterna öfwerlemnade målet till afgörande, och kommer dom att afkunnas Måndagen den 30 dennes. (Källa: 1790)

(3/1 1868) Elertska målet. Wi referera under rättegångsafdelningen domstolens utslag i detta mål, enär detsamma således är i första instansen afgjordt, på grund af förutgångna ransakningarne, anse wi oß kunna yttra några ord om sjelfwa saken, hwilket wi af lätt begriplig orsak förut ej welat. — Det har för oß warit, liksom det ännu är, oförklarligt, att en person, som will anses wara i orubbad besittning af sundt förnuft, kan på sätt som nu, skett förlöpa sig ända derhän, att lättsinnigt draga inför rätta flera samhällsmedlemmar, och att tilltro sig kunna utan risk eller ostraffad, mot dem framställa anklagelser och answarsyrkanden, som å heder och ära gå. Om wi icke mißtaga oß, har dir. E. blifwit warnad för följderna af det steg han tagit, och det finnes wäl ingen, som kunnat förutse en så lindrig utgång, som den målet nu fått. För wår egen del må det dock härwid få förblifwa, enär wår utgifware anser den upprättelse han genom domstolens utslag erhållit tillfyllestgörande;  men huruwida det ådömda bötesbeloppet 100 rdr rmt,  som tillfaller kronan, är afskräckande för dylika tilltag, lemne wi derhän.

Wisby-Posten har i sista referatet om detta mål, såsom det synes oß, framkastat en insinuation, som bör af W.-P. närmare förklaras. Der säges nämligen, att wid de 2:ne sednaste gånger målet förewarit, dels nya tillkallade och dels ånyo hörda wittnen ej haft några widare upplysningar, ”än som förut skett”. Det skulle wara intressant att af W.-P. få weta, hwilka de upplysningar äro, som förut afgifwits? (Källa: 1792)

(3/1 1868) Rättegångs- och Polis-Notiser. Elertska målet afgjordes i måndags genom Rådhusrättens då afkunnade utslag. Kapten Törnquist och redaktören Byström frikändes från allt answar. Musikdirektören Elert deremot dömdes för obefogad rättegång, eller för det han framställt anklagelser, som han icke kunnat eller gittat bewisa, att böta 100 rdr rmt, samt att utbetala ersättningar för inställelser i målet. (Källa: 1793)