Föregående sida

Thord G:son Hedengren

(Gabrielsson) f. 18/7 1903 i Hedvig Eleonora Stockholms stad d. 4/11 2002 i Åkersberga Stockholms län.

  

Son till generalsekreteraren vid Svenska luftfartsförbundet överste Gabriel Hedengren o h h Helena Meurling.

-------------------------------

Gift 7/10 1936 med Valborg Engström f. 9/6 1916 i Hedvig Eleonora Stockholms stad d. 25/10 2005 i Åkersberga Stockholms län

Barn:

Birgitta f. 13/7 1937 i Linköping

Kristina Helena Valborg f. 15/12 1938 i Visby

Sten Gabriel Sigfrid f. 30/12 1940 i Visby

Thord Mikael Per f. 6/9 1947 i Täby Stockholms län

Karl Rafael Johannes f. 5/4 1950 i Täby Stockholms län

Sven Uriel Tomas f. 28/1 1956 i Täby Stockholms län

    

Studentexamen i Strängnäs 1922, fänrik Första livgrenadjärregementet 1924, underlöjtnant 1926, Livgrenadjärregementet 1928, löjtnant 1929, kapten Gotlands infanteriregemente 1939, finsk krigstjänst 1939, Gotlands infanteriregemente, kompanichef för 110. kompaniet 1941,  kompanichef för 5. skyttekompaniet 1941, kompanichef för 41. Skyttekompaniet 1942, i reserven 1946, lärare Viggbyholms internatskola 1946, major i armén 1947

 

Efterspel till baltfrågan:
I 18-kapten avgår som protest mot utlämningen

I december förra året ingav kaptenen vid Gotlands infanteriregemente Thord G:son Hedengren till konungen ansökan om avsked. Bakgrunden till denna avskedsansökan är, enligt vad Gotl. erfarit, regeringens beslut att utlämna de f. d. tyska krigsdeltagarna, som från Balticum flydde över till Sverige.

Den 26 nov. f. å. riktade kapten Hedengren en telegrafisk vädjan till konungen med begäran om att inga flyktingar skulle utlämnas utan att man fått säker garanti för en kristen rättsbehandling av dem, och samtidigt meddelade han sitt beslut att lämna svensk statstjänst, om hans framställning icke kunde bifallas.

Den 3 december lämnade ”Kuban” Sverige med sin levande last, och samma dag lämnade kapten Hedengren in sin avskedsansökan, i vilken han också meddelade, att han icke heller önskade tjäna i reserven. Ansökan avstyrktes av regementschefen med hänsyn till rådande befälsläge, och ännu har den märkligt nog inte blivit behandlad i konselj.

På förfrågan om anledningen till avskedsansökan förklarar kapten Hedengren kort och gott, att han velat praktisera sin kristna tro i ett fall, som för honom tett sig som väsentligt.
− Vi måste hålla rätten och humaniteten i helgd, säger han. Vi lever ju i ett kristet land, och jag har Agnus Dei i mitt regementes fana. Ord och gärning måste gå ihop. Vi måste vara konsekventa som kristna och inte försöka gömma oss bakom mer eller mindre otillfredsställande juridiska överenskommelser. Jag menar, att det borde ha träffats humanitära överenskommelser i stället för rent juridiska. Juridiken skall tjäna humanitetens princip. En människa skall inte behöva lida oförskyllt, därför att man kan skylla på en paragraf. Ställer man sig på humanitetens grund, är det i varje fall för mig omöjligt att finna ett acceptabelt skäl på den ifrågavarande utlämningen. Saken har inte det ringaste med politik att göra. Personligen är jag fullkomligt politiskt neutral och räknar mig f. ö. som en vän av Ryssland. Jag reste dit 1923/1929 av eget intresse för att studera förhållandena. Jag har varit i Tyskland också, 1933, och såg då klart, att nazismen skulle leda till krig. Hela denna sorgliga utlämningshistoria bottnar enligt min mening i att man litar för litet på Vår Herre. Om man verkligen litade på honom, så kunde man våga säga nej vid vissa tillfällen, när samvetet bjöd det. Jag har tagit mitt steg som fredsvän och kristen.
Kapten Hedengren telegram till konungen var av följande lydelse:

 

Hans Majestät Konungen,

Stockholm.

Såsom f. d. chef för den bataljon, som på Gotlands östra kust mottog balter och tyskar vi deras flykt våren 1945, beder jag i underdånighet Eders Majestät att varken i dag eller framdeles från Sverige utlämna någon balt eller annan flykting, utan att inneha säker garanti, att kristen rättsbehandling sker dem och utan att  Svenska Röda korset får kontrollera deras öde, vilket bör ligga i såväl utländskt som svenskt lojalt statsintresse. Det smärtat mig, att Sverige efter utländskt mönster nattetid avser utskeppa utländska flyktingar tisdag (15/1 1946) natt. Därest Kungl. Maj:t icke hävdar nödtorftigt rättsskydd gent emot våra utländska skyddslingar och gäster, anser jag det under min värdighet att kvarstå i svenska statens sold.


Thord Gabrielsson Hedengren

Kapten vid Kungl. Gotlands

Infanteriregemente

 
Kapten Hedengren, som är född 1903, är f. n. chef för skolkompaniet. Han har det bästa anseende bland såväl befäl som meniga, och i sin omtanke om truppen är han en av de bästa officerare man kan tänka sig. Ingen tvivlar på att det är på grund av en djupt grundad religiös övertygelse och rättfärdighetslidelse han tagit sitt steg. (Källa: 1059)
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper
                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig
 
Angående GDPR-lagen på "gotlandsforsvarshistoria.se"