Föregående sida

Peter Schnack

f. 1632-02-09 Nyköping d. 1713-07-31 i Stockholm. Son till borgmästaren Olof Pedersson Schnack och Birgitta Hemmingsdotter. Gift 1:a 1655 med Kristina Gestrinia. Gift 2:a 1670 med Anna von Wullen. Gift 3:dje 1698 med Magdalena Hansson. Gift 4:e 1706 med Maria Leijel

 

Landshövding och militärbefälhavare på Gotland 1710-11

Vid unga år skickades han utomlands och började sin bana som skrivare hos lanträntmästaren Johan Sparfelt i Stettin. Vid tjuguett års ålder befordrades han till hovkontrollör hos drottning Kristina, blev kassör 1654 och åtföljde henne vid avresan från Sverige till Brabant, varifrån han avskedad återvände hem och blev kanslist i Bergskollegium 1656 samt advokatfiskal i samma ämbetsverk 1661. År 1667 utnämndes han till sekreterare i kammararkivet och blev året därefter assessor i kammarrevisonen, med dispositionsrätt av stora sjötullsmedlen i Sverige och Finland, förordnades 1685 till direktör i samma revision och erhöll adelskap 1688, varefter han skrev sitt namn "Snach" (i Riddarhusets ättartavlor skrivs ättenamnet dock Snack). Året därpå blev Peter Schnack kammarråd och slutligen 1710 landshövding på Gotland. Till följd av blindhet blev Schnack emellertid tvungen att ta avsked från landshövdingebefattningen redan följande året, men erhöll i uppdrag att med landshövdings namn »föra direktion» i kammarkollegium och statskontoret. Under reduktionsarbetet var Schnack en mycket anlitad person, bland annat som kronans ombud vid tvister om reducerade medel. Han skall ha berömts för ovanlig arbetsdrift och såsom en av Karl XI:s skickligaste ämbetsmän.
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig
 
Angående GDPR-lagen på "gotlandsforsvarshistoria.se"