Föregående sida

Knut Edvard Svänsson

f. 30/12 1918. d. 17/4 1942 i Eslöv, Malmöhus län. Begravd den 30/4 1942 på Eslövs kyrkogård, kv. 3, nr. 559B (kista). Ogift. Son till disponent Edvin Fabian Svänsson f. 26/7 1890 i Vinslöv, Kristianstads län, d. 26/10 1964 i Eslöv, Malmöhus län. Gift den 28/2 1926 med Olga Elisabet f. 28/8 1898 i Östra Broby, Kristianstads län, d. 29/7 1992 i Eslöv, Malmöhus län.

   

Fänrik vid Gotlands artillerikår A7.

En ny olycka med handgranat. Fänrik Svänsson omkommen under övning vid Burgsvik.

Vid ett militärt förband i trakten av Burgsvik ägde i går övning i handgranatskastning rum, varvid konstituerade fänriken Knut Edvard Svänsson skadades så svårt, att han i dag avlidit på Visby lasarett.

Enligt vad verkställd utredning givit vid handen, synes Svänsson, som var utbildad i ifrågavarande handgranats handhavande, själv hava varit vållande till olyckan genom att i strid mot gällande bestämmelser före kastningen flytta över handgranaten från den ena handen till den andra. Handgranaten briserade härvid i handen på Svänsson.

Svänsson, som var född 1918 och ogift, var son till disponent Edvin Svänsson, Eslöv.

(Gotlands Allehanda 17/4 1942)

  

-------------------------

  

Under militära hedersbetygelser föres i eftermiddag stoftet efter den vid handgranatsolyckan i Burgsvik omkomne fänriken vid Gotlands artillerikår K. E. Svänsson till hamnen för vidare befordran till den avlidnes hemort.

Kistan med stoftet föres från lasarettets bårhus via Norderport, Silverhättan, Studentallén och Strandgatan till hamnen. Ett paraderande hedersbatteri jämte andra deltagande samt militärmusiken möter vid Botaniska trädgården, där samlingen äger rum kl. 5 eftermiddagen.

På Skeppsbron äger utanför Turistpaviljongen en högtidlighet rum omkring kistan, då hyllningar ägnas den dödes minne, innan stoftet föres vidare. (Gotlands Allehanda 23/4 1942)

  

------------------------

  

Under militära hedersbetygelser fördes i går eftermiddag stoftet efter den vid handgranatsolyckan i Burgsvik omkomne fänriken vid Gotlands artillerikår K. E. Svänsson till hamnen för vidare befordran till fastlandet.

Processionen, som kom via Norderport och Silverhättan möttes vid Studentallén vid Botaniska trädgården av ett paraderande hedersbatteri jämte andra deltagande samt militärmusiken, varefter processionen fortsatte Strandgatan fram till hamnen. På Skeppsbron utanför Turistpaviljongen hade en katafalk ställts på vilken den i blågula flaggan vackert draperade kistan placerades. På kistan lågo den avlidnes hjälm samt bajonett. Fältpastor Ihrmark framträdde så till båren och höll en betraktelse och därefter frambar artillerikårens chef överste Curt Kempff kårens och kamraternas tack och farväl till den bortgångne. Under den stämningsfulla högtidligheten utfördes musik av I 18:s musikkår, som även medverkat vid militärbegravningen i Lokrume samma dag.

Kistan fördes senare ombord för att transporteras till fastlandet, där stoftet kommer att jordfästas i Eslöv, som var den avlidnes hemort.

(Gotlands Allehanda 24/4 1942)

   

-----------------------

  

Fänrik Knut Svänsson in memoriam.

 

Herre, giv vår längtan lyftning,

gör vår vilja fast som stål.

Hög är idrottslekens syftning,

stort och manande dess mål.

Hårt må plikten, vänskapsbandet

knyta oss till laget, landet.

 

Knut, denna psalm är skriven liksom ett motto över Ditt liv, och dess fromma bön var i djupaste bemärkelse uppfylld i Dig. Din vilja hade lödig halt, som skapar karaktärer, och Ditt allvar i uppsåt och syfta gav Dig Ditt starka ansvarsmedvetande. Det var också detta och känslan av pliktuppfyllelse, som gav Dig glimten i ögat och det goda leendet, som vi kamrater så gärna minnas.

Du gick in för övningar och uppgifter med hela Ditt jag, men Du lade ett plus till mödan, som få förmå, ty Du såg ofta lekens skimmer över det krävande arbetet, Mer helhjärtat kan man inte fylla sin plikt, än när man i dess tjänst låter vilja och förstånd förenas med känsla och fantasi.

Men målet, vad var målet för all denna Din strävan? Det var i första hand Dina närmaste, de kära i hemmet, och kamraterna och vännerna. Men främst och in i det sista var det plikten mot tjänsten och fosterlandet.

Saknaden och sorgen vilja böja våra huvuden, men vi resa dem i stolthet över Dig, Knut Svänsson, som var vår kamrat i ordets sannaste och bästa mening. Ditt manande och uppfordrande minne lever bland oss!

Bo.

(Gotlands Allehanda 29/4 1942)

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig
 
Angående GDPR-lagen på "gotlandsforsvarshistoria.se"