Föregående sida

Emil Helmer Karlsson - Porre

f. 1/8 1919 i Hovmanstorp Kronobergs län d. 15/7 1975 i Malmö Sankt Petri Malmöhus län

 

Son till stationskarlen Johan Emil Karlsson f. 30/5 1884 i Bergunda, Kronobergs län, d. 6/3 1971 i Hovmantorp, Kronobergs län. Gift den 19/10 1918 med Siri Matilda Johansson 6/3 1886 i Hovmantorp, Kronobergs län, d. 27/1 1951 i Hovmantorp, Kronobergs län.

Emil Helmers syskon: Asta Maria f. 9/4 1921 i Hovmantorp, d. 19/5 1977 i Hovmantorp. g. Olofsson. Simon Walentin f. 10/5 1923 i Hovmantorp. d. 10/3 2000 i Enskede. Barrefelt.

Elis Hagbert f. 24/11 1925 i Hovmantorp, d. 18/10 1984 i Skogslyckan. Barrefelt. Märta Elise f. 11/5 1929 i Hovmantorp. g. Forsberg.

----------------------------

Emil Helmer gifte sig den 12/11 1955 med Gertrud Mariane Jacobsson f. 12/2 1930 i Karlstad Värmlands län, d. 18/5 1979 i Malmö Sankt Petri Malmöhus län.

Barn:

Eva Annika f. 16/4 1957 i Helsingborgs Maria

Eva Marianne f. 28/3 1959 i Helsingborgs Maria

       

Fast anställd vid Gotlands artillerikår 1/11 1936, beredskapstjänstgöring, konstapel 1/4 1939, furir 30/8 1939, vid 3. batteriet 7/10 1939 - 6/10 1940, vid AUS 7/10 1940 - 7/4 1941, vid Gotlands artillerikår 8/4 1941, vid 22. batteriet 8/4 1941 - 4/10 1941, vid 3. batteriet 5/10 1941 - 28/3 1942, konstituerad sergeant 1/4 1942, vid 10. batteriet 29/3 1942 - 21/3 1943, vid 7. batteriet 1/4 1943 - 30/9 1943, vid 12. batteriet 1/10 1943 - 10/10 1943, vid 15. batteriet 11/10 1943 - 30/11 1943, på civil anställningsstat 1/12 1943, vid 12. batteriet 1/12 1943 - 31/12 1943, skild från anställningen 1/1 1944

   

Sergeant vid A7 har förskingrat 3,416 kr

Tillgrep marketenterimedel vid fältpost på Gotland. — Bristande revision

Chefen för Gotlands artillerikår har för förskingring av marketenterimedel vid en fältpost på Gotland låtit häkta k. sergeanten Helmer Emil Karlsson från Hovmantorp, född 1919. Förskingringarna omfatta sammanlagt 3,416 kr. och ha pågått sedan i somras. Pengarna har Karlsson dels festat upp, dels använt för betalning av privata skulder. Att det hela kunnat hållas flytande så länge torde bl. a. få tillskrivas dålig revision, varför ytterligare åtal kan väntas. Det kan framhållas att Karlsson använt okvitterade räkningar som verifikationer för huvudboken. Karlsson som erkänt kommer att rannsakas på kronohäktet om fredag. (7/1 1944)

 

Karlsson hade den 1 april 1943 placerats i tjänstgöring vid en fältpost där han bl. a. enligt eget åtagande utsetts till ordförande i marketenterinämnden och föreståndare för fältpostens marketenteri. Genom försäljningen influtna pengar, dagskassorna, hade Karlsson burit på sig i sin plånbok, tillsammans med sina egna pengar. Vid något tillfälle hade han insatt marketenterimedel på sitt eget postgirokonto, där han samtidigt hade egna pengar innestående. Detta hade skett någon gång under tiden april-juni. De insatta pengarna hade han senare uttagit och använt till betalande av marketenteriräkningar. Någon avsikt att tillägna sig pengarna hade han icke haft.

 

”Lånen” ur kassan började i juli

T. o. m. juni månad hade Karlsson upprättat föreskrivna redogörelser över marketenterirörelsen under den förflutna månaden. Fr. o. m. juli hade några redogörelser icke blivit uppgjorda, vilket delvis berott på bristande tid genom förbandets deltagande i fälttjänstövningar. Troligen någon dag omkring den 20 juli hade Karlsson varit utan pengar och då kommit på den tanken att låna sådana ur marketenterimedlen. Under återstoden av juli hade han tillgripit omkring 400 kr. För pengarna hade han bl. a. erlagt betalning med 70 kr. för en blazer och återstoden hade han förbrukat huvudsakligen till nöjen.

Vid ett flertal tillfällen efter juli, troligen sex-sju gånger, hade han haft permission över veckohelgen och då vistats i Visby. Varje gång hade han av marketenteripengarna fört med sig omkring 200 kr. för att ha något att roa sig med och ”leva gott”. Vid besök exempelvis å DBV:s paviljong hade han någon gång kunnat förbruka kanske ett 60-tal kr. under en kväll och ibland bjudit bekanta på förtäring. I Visby hade han även tillhandlat sig en del underkläder, vilka han hade betalt med tillgripna marketenteripengar. Troligen vid fem olika tillfällen under tiden juli-september hade han mitt i veckan besökt hotellet i Slite, där han av marketenteripengar förbrukat 15-20 kr. varje gång. Under tiden 13-17 aug. hade han åtnjutit tjänstledighet och vistats i Stockholm. Vid avresan dit hade han av marketenteripengar medfört troligen 800 kr., vilka han därefter på ett 50-tal kr. när förbrukat under Stockholmsvistelsen. Slutligen hade han den 27 sept. av marketenterimedel för sammanlagt kr. 3,416:93, som han förskingrat. En del brister i kupongredovisning föreligger även.

 

Karlsson tänkte avvika till Finland

Karlsson hade fr. o. m den 1 dec. beviljats övergång på civilanställningsstat och hade den 25 nov. begivit sig till Stockholm, där han erhållit anställning som försäljare. Den 11 eller 12 dec. hade han från förbandschefen erhållit ett brev, som kommit honom att befara att upptäckten av de obetalda räkningarna snart kunde ske. Han hade därför slutat sin anställning och sökt en annan befattning. Den 19 dec. hade han erhållit order om omedelbar inställelse vid A 7 och hade då förstått att oegentligheterna blivit upptäckta. Dock hade han erhållit uppskov med inställelse till onsdagen den 22 dec. Genom händelseutvecklingen hade han blivit till ytterlighet nervös och uppriven, och när han tisdagen den 21 dec. stigit upp hade han inte längre haft någon kontroll över sina handlingar. Följande ögonblickets ingivelse hade han löst biljett till Haparanda i avsikt att försvinna till Finland.

Han avreste också till nämnda stad, men på torsdagen hade det gått upp för honom att han stod i begrepp att begå en dumhet, varför han beslutat sig för att återvända till Visby och ta straffet för sina handlingar. På resan dit hade han besökt föräldrahemmet i Hovmantorp, där han för föräldrarna omtalat oegentligheterna. Annandag jul reste han till Visby och efter ankomsten hit blev han anhållen av krigspolisen.

Karlsson har den 16 juni 1942 av regementskrigsrätten vid Gotlands artillerikår dömts till tre månaders straffarbete, villkorlig dom, och 15 dagars vaktarrest för förfalskning.  (Gotlänningen 5/1 1944) 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig
 
Angående GDPR-lagen på "gotlandsforsvarshistoria.se"