Bernt Assar Yngwe

Furir skjuten utanför Visby

Stannade ej vid vaktpostens haltrop, den skjutnes tillstånd allvarligt.

En tragisk händelse inträffade vid 24-tiden natten till i dag (16/8 1944) vid en militärförläggning alldeles utanför Visby i det att en furir blev träffad av ett skott, vilken avlossats av en vaktpost. Denne torde helt ha följt sina instruktioner enär furiren inte stannat vid vaktpostens tredje haltrop. Furirens tillstånd betecknas som allvarligt.

Den skadade furirens namn är 86-75-1-42 Yngve och denne synes som sagt, enligt vad som hittills framkommit vid den företagna utredningen, inte stannat vid vaktpostens haltrop. Vaktposten ropade halt tre gånger utan att furir Yngve stannade, då han antagligen trodde sig vara igenkänd av vaktposten. I det rådande mörkret kunde vaktposten inte känna igen Yngve och då denne heller inte lystrade till det tredje haltropet sköt vaktmannen i enlighet med instruktionerna ett skarpt skott, vilket träffade Yngve. Kulan gick igenom en del av bröstkorgen. Furir Yngve fördes till Visby lasarett för erhållande av vård.

Vid Gotlänningens förfrågan vid 13-tiden i dag på lasarettet bekräftas att kulan gått igenom en del av bröstkorgen, men det är dock osäkert om lungan skadats. Furir Yngve har emellertid erhållit en svår nerv- och kärlskada på högra överarmen. Hans tillstånd betecknas därför som mycket allvarligt. (Källa: 966)

Förläggningsvakt sköt ned furir

Posten handlade enligt instruktion, furiren stannade ej på haltrop.

I natt har ett obehagligt intermezzo utspelats vid en gotländsk militärförläggning, där en av förbandets egna besköts av vaktposten och blev allvarligt sårad.

Posten har enligt instruktion, då han inte erhållit några svar på sina ”halt”-rop, framhålles i en kommuniké från militärbefälsstaben.

Kommunikén har följande lydelse:

Omkring kl. 24 natten mellan 15/8 och 16/8 träffades furiren 86-75-1-42 Yngve av ett skarpt skott, avlossat av en post vid en militärförläggning nära Visby. Furir Yngve synes, efter vad som under utredningen hittills framkommit, icke ha åtlytt postens haltrop, enär han trodde sig vara igenkänd, vilket i det rådande mörkret dock inte var fallet. Efter tredje haltropet avlossade posten i enlighet med sin instruktion ett skott, som träffade.

Furir Yngve, som är allvarligt skadad, vårdas på Visby lasarett.

I dag på middagen meddelar man på lasarettet, att furir Yngves tillstånd inger allvarliga farhågor. Skottet har gått igenom högra bröstkorgsväggen – huruvida också lungan är skadad kan inte ännu säkert bedömas . och vidare har Yngve fått ett komplicerat brott på höger överarm med kärl- och nervskador. (Källa: 1976)

Furir avled av skottskadorna

Vpl furiren B. A. Yngwe, som natten mellan den 15 och 16 aug. blev beskjuten av en post vid en militärförläggning utanför Visby, avled i går e. m. på Visby lasarett.

Furir Yngwe, som var född 1922 i Allhelgona församling, Östergötlands län, var numera bosatt i Stockholm och efterlämnar som närmast sörjande maka.

Furir Yngwe hade som bekant underlåtit att stanna eller ge sig till känna, trots att posten ropat halt tre gånger. Efter tredje haltropet avlossade posten i enlighet med sina instruktioner ett skarpt skott, vilket träffade Yngwe med den påföljd att denne nu avlidit. (Källa: 967)

Det blev döden. Den beskjutne furiren avliden

Den natten mellan den 15 och 16 d:s av en vaktpost vid en militärförläggning här på Gotland beskjutne värnpliktige furiren B. A. Yngwe avled i går på Visby lasarett av skottskadan.

Den militära utredningen har icke givit vid handen annat än att posten följt givna instruktioner och att Yngwe själv, genom att av någon oförklarlig anledning icke åtlyda postens anrop, varit orsak till olyckan. Posten kan icke lastas för det skedda och man kan icke heller ge någon förklaring till att Yngwe icke åtlytt posten.

Den så tragiskt bortgångne var född 1922 i Allhelgona församling i Östergötland och numera bosatt i Stockholm. Han anställdes 1939 i november som volontär vid ett fastlandsförband men slutade denna fasta anställning vid krigsmakten i våras, varefter han inkallades som värnpliktig furir vid ett av de beredskapsförband från fastlandet som uppsatts här på Gotland, där han nu tjänstgjorde vid luftvärnet. Han sörjes närmast av maka. (Källa: 1977)

Avlidne furiren obduceras

Den i tisdags avlidne furir B. A. Yngwe, vilken som bekant blev beskjuten vid en förläggning i Visbytrakten, har i dag obducerats av docent Karlmark från Stockholm. (Källa: 1978)

Militär sorgehögtid i Visby

Under militära hedersbetygelser fördes i lördags (26/8 1944) stoftet efter den under så sorgliga omständigheter omkomne värnpliktige furiren Bernt Yngwe till fastlandsbåten för att anträda den sista färden till hembygden, där jordfästning kommer att ske.

Innan den i en blågul fana höljda kistan i procession fördes till hamnen hade en andaktsstund hållits i Östra gravkapellet. I den enkla men gripande högtidligheten deltog den omkomnes beredskapskamrater jämte flera av hans befäl med överstelöjtnant Söderberg och major Möller i spetsen.

I 18:s musikkår, som stod uppställs utanför kapellet, intonerade psalmen 377:1-2. Sedan den unisont sjungna psalmen förtonat framträdde stabspastor Ihrmark till kistan och höll ett tal i vilket han bl. a. yttrade: Ett gammalt talesätt säger att det blott är ett kort steg mellan döden och livet. Stundom påminnas vi därom plötsligt. En man, en kamrat i vår krets — frisk och stark — ryckes plötsligen bort. Det hela är så oförklarligt, att vi inte kunnat fatta det. Tyvärr är det rätt ofta som vi på detta sätt ställas inför dödens plötslighet. Vårt liv är osäkert. Vi har ingen garanti för att vi komma att leva länge. När som helst kan vi ryckas bort, när som helst kan liemannen komma. Den enda säkra vissheten som finns på vår jord är att vi skola dö, möjligen plötsligt och oväntat. Skola vi då resignera och mena att detta är livets gång och böja oss inför ett hårt öde? Många göra det, men det finns en annan väg: den kristna vägen. Inför Gud äro alla levande. Han är starkare än döden, han kan övervinna döden.

Efter bön framträdde major Möller till kistan och nedlade en krans i samband med att han i ett kort tal tackade furir Yngwe för vad denne uträttat för fosterlandet under den tid han varit inkallad.

Furir Yngwes kompanichef, kapten Carlbäck, höll sedan ett varmhjärtat tal till den omkomne beredskapskamraten och nedlade en praktfull krans. För Mfo talade överstelöjtnant Söderberg, och vidare framträdde många av den omkomnes kamrater och nedlade kransar. Kransar hade sänts från fältposterna 44411, 44412, 44413, 44414, 44415 och 44486.

Efter kransnedläggningen lästes fader vår, och psalmen 377§: 5, ”Närmare, Gud till dig”, sjöngs. Musikkåren utförde senare Griegs Integer vitæ. Kistan bars så ut ur kapellet av kamrater till den omkomne, och under tonerna till Beethovens sorgmarsch fördes den i procession till hamnen, där den placerades ombord på fastlandsbåten. I processionen ingick ett hederskompani. (Källa: 968)