Mystiskt olycksfall vid I 18 - Upphittad ”penna”
exploderade
Vid I 18 inträffade strax
efter kl. 12 i natt (12/6 1944) en olyckshändelse, varvid två
värnpliktiga skadades. Av förberedande förhör och krigspolisens
hittills verkställda utredning framgår, att händelseförloppet synes
ha varit följande.
Vid regementet pågick
under gårdagen en idrottsfest med bl. a. dans kl. 20,00–24.00 å
regementets utomhusbana, belägen inom depån tillhörigt lägerområdet.
En vpl 1674-9-43 Elmqvist upphittade någon gång under kvällens lopp
en skruvpenna för blyerts i närheten av dansbanan. Sedan dansen
avslutats, begav sig Elmqvist till förläggningsbaracken, varvid han
sista vägbiten hade sällskap med vpl 1252-12-43 Sandahl. För denne
och en annan vpl visade Elmqvist upp pennan, som enligt uppgift av
Sandahl såg ut som en vanlig sådan. Pennans längd var ungefär 13
cm., dess diameter 8 mm. Den var av en vit blank metall med en yttre
och en inre hylsa. Ytterhöljet var pressat åttakantigt och
ciselerat. Vikten bedömdes vara den för dylika pennor vanliga.
Sandahl fick låna pennan, fattade den med bägge händerna, varvid han
höll den ungefär vågrätt, och skruvade på dess övre hylsa. Därvid
iakttog han att även pennans mittparti vred sig. Strax ovanför
pennspetsen syntes en inbuktning i hylsan, varför Sandahl trodde,
att pennan blivit så skadad, att blyet icke kunde skruvas fram.
Han lämnade den därefter
tillbaka till Elmqvist. Huru denne förfarit i detalj är icke känt.
Pennan, som visade sig innehålla sprängladdning, exploderade
emellertid. Troligen hade Elmqvist dragit bort övre hylsan, varvid
explosionen inträffat. Vid denna skadades Elmqvist av splitter dels
i vänster öga, dels å båda händerna. Sandahl fick vård på
regementets sjukhus.
Vid explosionen hördes en
skarp knall, bedömd såsom starkare än ett gevärsskott men med dovare
ljud, varjämte iakttogs ett bländande sken samt en kraftig grå
röksky.
Splitter från pennan
hittades på golvet i baracken på upp till 4 m. avstånd från platsen
för detonationen. Verkställda efterforskningar hava icke lett till
ytterligare fynd vid dansbanan. Dansen, till vilken allmänheten ägde
tillträde mot avgift, besöktes av c:a 500 personer.
Elmqvist är hemmahörande
i Havstuna, Nytorp, Skaraborgs län och Sandahl i Kvillfors,
Jönköpings län. (Gotlands Allehanda 12/6 1944)
Ännu ingen klarhet om ’sabotagepennan’.
Obetydliga ledtrådar.
De undersökningar som
gjorts och som alltjämt göras från polismyndigheternas sida för att
försöka kasta något ljus över händelsen kring ’sabotagepennan’ har
ännu ej lett till något positivt resultat. Som bekant blev två
värnpliktiga skadade vid I 18:s dansbana i lördags natt, då en till
synes vanlig penna exploderade då de försökte skruva isär den.
Den teori som råder att
det skulle ha varit en vettvillings meningslösa handling, står
alltjämt kvar och även tanken på att handlingen utförts av någon som
över huvud taget velat komma regementets personal till livs har
heller icke förkastats. Man har heller ingen anledning tro, trots
att viss möjlighet därtill förefinnes, att pennan skulle ha
utländskt ursprung och icke heller att det skulle ha varit någon
penna lik den man hittade på Skansen i Stockholm. Pennan i detta
fallet var fylld med högexplosiv vara varemot ”Skansenpennan” var en
fyllpenna apterad till pistol. Enär pennan vid explosionen totalt
sprängdes sönder finns svårigheter att fastställa dess ursprung och
att därigenom skaffa sig ledtrådar men det återstår att se vad
specialister och sprängämnesexperter kunna åstadkomma i det fallet.
Det är endast efter den beskrivning, som den ene av de skadade, vpl
Sandahl, möjligen kunnat lämna man skaffat sig en beskrivning på hur
pennan var konstruerad och torde härvidlag kunna ge viss ledtråd. (Gotlands Allehanda 15/6
1944)
”Sabotagepennans” offer.
Vid förfrågan rörande de
av ”sabotagepennan” skadade värnpliktiga vid I 18 uppges att vpl
1252-12-43 Sandahl efterröntgenundersökning vid ett krigssjukhus,
återsänts till sitt kompani vid regementet och nu åter är fullt
tjänstbar. Det splitter han vid explosionen erhöll i armen, lär icke
komma att vålla honom några framtida men.
Vad beträffar den svårast
skadade vpl 1674-9-43 Elmqvist kvarligger denne alltjämt på
Karolinska sjukhuset i Stockholm. Synen på det skadade ögat anses
icke kunna räddas. (Gotlands Allehanda 16/6 1944)
|