Johannes Oskar Nilsson - Wiman

En gammal sailor död

Ett märkligt levnadsöde har ändats i och med att f. sjömannen och maskinisten Oskar Nilsson-Viman avlidit på ålderdomshemmet i Klinte, 85 år gammal.

Han var född i Etelhem och gick till sjöss i unga år samt for vida omkring i världen. Så småningom gick han i land i Amerika och var bosatt där i många år, tjänade f. ö. även amerikanska flottan i tre år. Här hemma visste ingen, vart han tagit vägen, och efter många års bortavaro blev han dödförklarad. Då befann han sig emellertid åter i en annan världsdel, bodde omväxlande i Australien, på Nya Zeeland, på Samoa- och Tongaöarna, arbetade för det mesta i gruvor men hade också en liten tobaksplantage ett slag. På äldre dagar ansatte honom hemlängtan svårt, men pengar till hemresan saknade han. Han fick då, enligt vad han senare berättade, ekonomisk hjälp av en riktig söderhavsdrottning, och en vacker dag för cirka 15 år sedan var han på hemväg med en av Transatlantics båtar. Aftonbladet fick reda på hans historia och hade en stor artikel om honom, medan fartyget var på hemväg. Artikeln kom under ögonen på hr Valdemar Andersson, Snögrinda i Klinte, som sade sig, att den hemvändande gamle gotlänningen måste vara hans sedan länge försvunne och dödförklarade morbror. Mycket riktigt, mr Nilsson-Viman var i livet och hade kvar sin sjömansbok, och hemortsrätt i sin födelseförsamling hade han strängt taget ännu, fastän han var dödförklarad. Så kom han in i församlingsboken igen och fick sin ålderdomspension i vanlig ordning och har nu de senaste åren levat i lugn och ro i Klinte.

På sin tid sysslade han ivrigt med en del uppfinningar, men när han återkom till Sverige och skulle söka patent på dem (det gällde motorer) hade han oturen att vara för sent ute; andra hade kommit lika långt eller längre. Även matematiska problem intresserade honom mycket.

Närmast sörjes han av systersonen. (Gotlänningen 13/5 1952)