Rolf Axel Lindqvist |
|||||
|
|
||||
Rolf, Ragnar Halldén och Arne Mohlin tillhörde ”1943 års förrådsutredning”, de hade besökt alla milon och hade nu bara 7:e milot, Gotland, kvar. Stabschefen hade bett dem att senarelägga besöket på Gotland till efter den 30/11, men det passade inte Lindquist, det blev den 24/11 istället.
Sorgegudstjänst för R. Lindquist. Minneshögtiden på torsdagseftermiddagen (30/11 1944) över överste Rolf Lindquist, som omkom vid ”Hansa”-katastrofen, blev en gripande akt. Gustav Adolfs-kyrkan var fylld till sista plats. I den representativa samlingen märktes prins Gustaf Adolf och greve Folke Bernadotte, överbefälhavaren general Jung och dennes företrädare, general Thörnell, marinchefen amiral Tamm, chefen för armén general Douglas samt generalerna Söderbom, Gustafsson, Gadd, Ehrensvärd och Ryman samt representanter för sakrevisionen. Gotlandsbolaget företräddes av kapten Larka. Koret var smyckat med levande ljus och vita chrysantemer. Deputationerna från A 2 och A 4 leddes av överste Ekeroth respektive överstelöjtnant Hallgren, vilka även representerade de båda regementenas kamratföreningar. Regementena och kamratföreningarna paraderade med standar under den högtidliga akten. Under samlingen spelades stilla orgelmusik.. De närmast sörjande tågade in till tonerna av Pilgrimskören ur ”Tannhäuser” av Wagner, utförd av en orkester ur Svea livgardes musikår. Operasångare Sigurd Björling sjöng därefter Beethovens ”Lovsång”. Fältprosten Anderberg höll minnestalet över den bortgångne, och utgick från orden ”Saligare är att giva än att taga”. – Våra tankar dröjer vid minnet av överste Lindquist, sade dr Anderberg. Våra vägar möttes nyligen, då jag vigde en av hans vänner till den sista vilan. Nu är han själv borta. Han var samvetsgrann och pliktuppfyllande, den stora sakens tjänare. En sådan man och hans gärning är en utomordentlig tillgång. I sin gärning var han förvisso en givande människa, ständigt beredd att göra sin insats, en trofast man. De fyra standaren sänktes, varpå fältprosten läste en fridsönskan, som åhördes stående. Efter en tyst bön, följde fader vår och Välsignelsen. Två psalmer av J. O. Wallin sjöngs unisont, nämligen ”Befall i Herrens händer” och ”Han tårar fälla skall som vi”. Sedan hr Björling sjungit Stenhammars ”Sverige”, slutade den stämningsfulla minneshögtiden med ”Elegi” av Alfvén, spelad av orkestern. Överste Lindquists minne hade hedrats genom gåvor till Föreningen pensionerade officerares änke- och pupillfond. (DN 1/12 1944) |
_________________________________________________________________________________________ |
Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig. Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper |
Till huvudsidan Kontakta sidansvarig |
Angående GDPR-lagen på "gotlandsforsvarshistoria.se" |