|
Länsherre på Gotland: 1551 25/5 - 1557 ?/6.
Han fick sin första undervisning på Sorö
kloster, tjänade som page hos greve Just av
Mansfeld, därefter i 18 år hos greven av
Schwartzburg; deltog i biskopen av Münsters
krig med Gendöberne, i sachsisk tjänst först
som ryttare och sedan som landsknekt. Vände
hem till sitt fädernesland 1543.
Tjänstgjorde hos konungen; förlänad med
Dragsholm och med Gotland 1551-57. Hans
styrelsesätt gav snart anledning till
anmälan från borgarna i staden till konungen
om att slottets tjänare gjorde intrång i
deras borgerliga näring. Konungen gav dem
nya och utförligare privilegier men då Otto
Rud inte respekterade dessa blev han efter
skarpa påminnelser skild från länet.
Borgarna förföljde honom
med processer men dessa utföll till deras egen
skada, enär menige man på öns landsting gav honom de
bästa lovord som länsherre. Han liksom flera andra
bryggde öl på Roma kloster och sålde till
befolkningen. Han hade föga sinne för gamla
minnesmärken, enär han till största delen rev ned
S:ta Katarina kyrka i Visby. Otto Rud deltog till lands i det första danska
fälttåget under nordiska sjuårskriget, förde
1564 under Herluf Trolle överbefälet på ett skepp
varmed han tillika med två lybska den 31 maj
inringade det svenska amiralsskeppet Makalös och
tog amiralen Jacob Bagge tillfånga. Efter Herluf
Trolles död 1565 blev han överbefälhavare över
danska flottan, angrep svenskarna vid Bornholm
den 7 juli s. å. Efter tio timmars mördande strid
blev den tappre sjöhjälten övermannad och som
fånge måste han sedan deltaga i Klas Horns
triumftåg i Stockholm.
Han sattes i nesligt fängelse på Svartsjö slott
i Mälaren, dit pesten kom och gjorde slut på
hans liv.
|
