Raoul Nils André Nordling

Vid Gotlandsinfanteristernas kamratförenings årsmöte den 27 maj 1961 erhöll föreningen en gåva i form av en medalj. Gåvan kom från en före detta beväring som 1902 gjorde sin värnplikt på Livkompaniet vid I 27 på Visborgs slätt. Givaren var generalkonsul Raoul Nordling, mannen som anses ha räddat Paris från förstörelse när staden intogs av de allierade sommaren 1944.

Hitler hade beordrat den tyske militärbefälhavaren att Paris skulle försvaras till varje pris även om det innebar att Paris jämnades med marken. Som tur var trotsade den tyske befälhavaren Hitlers order. Till stor del tack vare Raoul Nordlings diplomati.

Raoul Nils André Nordling var född i svenska Sofiaförsamlingen i Paris den 11 november 1882. Han var son till affärsmannen och generalkonsuln Carl Gustaf Nordling och hans hustru Jeanne Scapre. Raoul Nordling var gift med fransyskan Suzanne Roche. Han avled i Paris den 1 oktober 1962.

Nordling efterträdde sin far som svensk vicekonsul 1905. konsul 1917 och generalkonsul 1926.

Han var född i Frankrike och pratade bättre franska än svenska. Han bodde i början av 1900-talet hos familjen Glimstedt i Jörlanda norr om Göteborg för att lära sig svenska språket bättre. Därav hans värnplikt på Gotland. Nordling var och förblev svensk medborgare hela sitt liv. Under mer än ett halvsekel var Nordling knuten till svenska konsulatet i Paris. Han hade goda kontakter med både affärsmän och politiker.

Redan i början av andra världskriget använde den franska regeringen Nordling till kontakter med den svenska regeringen, i synnerhet med kungen Gustaf V, som Nordling var nära vän med.

Vid frankrikes fall i juni 1940 samt efter det att den tyskvänliga Vichy-regeringens sammanbrott under sommaren 1944 tjänstgorde Nordling som svensk generalkonsul i Paris. När de allierades styrkor närmade sig Paris i augusti 1944, var han tillsammans med den schweiziske den enda officiella representanten i Paris för något neutralt land. Nordling kom därför att bli en värdefull kontaktkanal för både den franska motståndsrörelsen och de tyska ockupationsstyrkorna.

I mitten av sommaren 1944 hade det bestämts av den tyska ockupationsmakten att flera tusen franska politiska fångar skulle förflyttas till Tyskland. För dessa transporterna skulle tyska polis- och SS förband utnyttjas. Eftersom sannolikheten att dessa fångar förmodligen skulle gå en säker avrättning till mötes vid ankomsten till Tyskland. För att rädda dessa fransmän tog Nordling kontakt med den tyska ambassadören Otto Abetz och Vichy-regeringens premiärminister Pierre Laval. Han fick där emellertid kalla handen. Transporten skulle genomföras. Nordling tog då istället kontakt med den tyske militärbefälhavaren i Paris, general Dietrich von Choltitz. Här lyckades Nordling få en överenskommelse som gick ut på att för varje fransk fånge skulle fem tyska friges av de allierade. På så sätt lyckades Nordling med bedriften att 3.245 franska fångar blev frisläppta.

När von Choltitz utsetts till kommendant i Paris hade han av Hitler instruerats att Paris skulle försvaras till varje pris även om detta medförde att staden förstördes. Ett trettiotal broar över Seinefloden skulle sprängas. Operan skulle sprängas, liksom Nationalförsamlingen. Notre Dame katedralen skulle raseras. Louvren skulle förintas. Eiffeltornet skulle jämnas med marken med hjälp av fyra ubåtstorpeder som var fästa vid tornets ben. Sprängladdningar hade redan placerats ut.

På kvällen den 19 augusti tog Nordling kontakt med von Choltitz för att försöka upphäva ordern om Paris förstörelse. De allierade styrkorna närmade sig Paris snabbt och det kunde röra sig om enbart några dagar innan de var framme. Oersättliga kulturvärden skulle förstöras om inget gjordes.

Redan samma kväll tog von Choltitz, med Nordling som budbärare, kontakt med den franska motståndsrörelsen. Han var villig att införa ett temporärt vapenstillestånd. Dagen efter utarbetades, under Nordlings medverkan, ett nytt eldupphörsavtal som skulle gälla tills vidare.

När Hitler fick kännedom om avtalet blev han vansinnig och beordrade von Choltitz att följa de order han tidigare erhållit. Men general von Choltitz vägrade fortfarande att utföra ordern. Inga broar över Seine eller andra kulturbyggnader förstördes.

Den 24 augusti anlände till Paris den reguljära franska armén och den 25 augusti kapitulerade de tyska förbanden med general von Choltitz.

Raoul Nordling fick för sina insatser många hedersbetygelser från fransk sida. Han erhöll 1949 utmärkelsen Croix de guerre avec palme. 1958 blev han hedersmedborgare i Paris. Minnesmedaljen nedan skänkte han till Gotlandsinfanteristernas kamratförening.