Cornelius Eilt Hinrichs

Hinrichs släpptes ut från det sovjetiska lägret 277 i Rīga, Lettland i september 1946 då han hade bedömts såsom oförmögen till arbete. 1*) Den 11 september 1946 anlände han till Friedland i Niedersachsen i dåvarande Västtyskland vilket då var ett läger dit tyska krigsfångar fördes innan de kunde återvända till sina hem. Han fick där registernummer S15796. Han var fysiskt misshandlad samtidigt och kroppen var uppsvullen av vatten. Redan efterföljande dag, 12/9, sändes han med järnväg hem till föräldrarna och hans två systrar i Westerende, Ostfriesland. Där återhämtade han sig långsamt fysiskt.

Cornelius började strax efter hemkomsten att arbeta vid ett mejeri. I slutet av 1940-talet började han söka efter arbete i vägbyggnadsbranschen. Han utbildade sig inom sitt arbete och blev byggledare. Han kom att med sin firma arbeta som byggledare på många byggplatser i Ostfiesland.

Han gick i tidig pension vid 60 års ålder.

Innan dess hade han gift sig 1951, de fick en dotter 1953 och en son 1969.

Cornelius flydde från Kurland bl. a. tillsammans med Alfred Merkel, de bodde i samma tält på Lager Lingen. Även Merkel återvände från krigsfångenskapen, de två träffades igen 1999.

Cornelius Eilt Hinrichs avled i kretsen av sina närmaste den 2 april 2006.

(Med tack till sonen Rolf Hinrichs för uppgifterna)

-----------------------------------------------------

1*) Man kan konstatera att han på mindre än ett år efter utlämningen från Sverige, där han hade varit frisk, hade blivit så sjuk i det sovjetiska lägret att han fick åka hem!

Gravsten på Arle-neuer Friedhof.