|
KOM TILL ÖN FÖRSTA GÅNGEN
1945 PÅ FLYKT UNDAN RYSKA ARMÉN
Soldat tillbaka hos
vännerna
Arne och Inga-Maj Hellgren,
Vives i Sanda, har just nu besök av Michael Wöllinger, 81, som kom till
Gotland under helt andra förhållanden för länge sedan - som tysk soldat
på flykt undan ryska armén i andra världskrigets slutskede. Michael
Wöllinger lärde då känna Inga-Majs föräldrar, Marta och Karl-Magnus
Hansson.
- Marta var som en mor för
mig, säger Michael Wöllinger.
Michael Wöllinger var
internerad vid Lagerlingen i Havdhem och fick arbeta hos Karl-Magnus
Hansson som var smed i Havdhem.
Allt sedan dess har han
hållit kontakt med den gotländska släkten.
Michael Wöllinger berättar
att han tjänstgjorde som fältväbel i krigsslutet vid pionjärbataljonen
671 i Kurland.
Vid den tyska kapitulationen
den 8 maj 1945, befann sig hans förband i Ventspils, Lettland.
När de tyska soldaterna fick
kännedom om kapitulationen blev det stor oro och i all hast gick de
ombord på 36 landstigningsbåtar som skulle föra dem till Flensburg.
Svårt beskjuten
De flesta av
landstigningsbåtarna lyckades ta sig till Tyskland men den båt som
Michael Wöllinger befann sig på blev svårt beskjuten av ryska soldater,
den fick samtidigt ett brott på propelleraxeln och blev kvar. Ombord
fanns 141 soldater och 62 av dem blev skjutna.
Till slut kom en lettisk
bogserbåt, det kastades ombord en tross och landstigningsbåten
bogserades mot den gotländska kusten.
Klockan 06.00 på morgonen den
10 maj fastnade bogserbåten på en sandbank utanför Faludden på sydöstra
Gotland. Så småningom kom en roddbåt med två gotländska poliser.
Faludden
Soldaterna togs i land och
fick tälta på Faludden. Den gotländska militären tog över bevakningen av
dem och de fick mat av lottor.
Michael Wöllinger beskriver
mötet med Gotland som att komma till himmelriket jämfört med
upplevelserna vid den ryska fronten. De 79 tyska soldaterna fick åka
lastbil till interneringslägret Lagerlingen i Havdhem. Under tiden i
lägret sökte sig Michael Wöllinger ut i det gotländska samhället och kom
i kontakt med smeden Karl-Magnus Hansson. Michael Wöllinger var utbildad
vapensmed. Han började arbeta i smedjan och blev god vän med Marta och
Karl-Magnus Hansson. Den 20 juli 1945 fick han fira sin 24-årsdag hemma
hos familjen Hansson. På en bild tagen vid det tillfället ser man
Michael Wöllinger, Marta och Karl-Magnus Hansson vid ett dukat
kaffebord. Längst till vänster ser man den gotländske vaktsoldat som
alltid skulle vara med Michael Wöllinger då han vistades utanför
interneringslägret. Michael Wöllinger berättar att han och vakten med
tiden blev väldigt goda vänner.
Baltutlämningen
Under fem månader befann sig
Michael Wöllinger i Havdhem. I lägret fanns som mest över 500 tyska
soldater.
I oktober var Michael
Wöllinger bland dem som skulle lämna lägret och resa till ett annat
läger, Rinkaby i Skåne. I december skulle balter lämnas ut till Ryssland
- den s.k. "baltutlämningen". Michael Wöllinger var tysk soldat som kom
från München, som sådan skulle han egentligen ha fått åka hem till
Tyskland men det slumpade sig så att han istället blev utlämnad till
Ryssland. Många av de som skulle utlämnas mådde dåligt. Eftersom sjuka
inte skulle utlämnas så fanns det vissa som åt glas och skar sig svårt
för att slippa åka, vissa gjorde också självmord. (Man begår självmord,
Hr. Glimfalk. ML).
Michael Wöllinger kom till
Liepaja i Lettland och hamnade i ett ryskt arbetsläger. Han fick arbeta
på ett varv i Liepaja där man reparerade fartyg och ångmaskiner.
Han blev kvar där i nästan
fyra år. Michael Wöllinger berättar att det fanns 1 100 tyskar på
varvet. Man fick inte skriva brev och Michael Wöllinger hade en fru i
Tyskland. Han fick senare veta att hon trodde att han var död och hon
hade under de här åren fått ett barn tillsammans med en amerikansk
soldat och hade sedan gift sig med en tysk och fått ett barn till.
Tillbaks till Tyskland
År 1949 kom Michael Wöllinger
tillbaka till Tyskland. Han berättar hur han klev av tåget i München och
hur han genast träffade en barndomsvän. Hennes fästman hade dött vid
fronten. I februari gifte sig Michael Wöllinger med barndomsvännen Paula
och de fick en son tillsammans.
De var gifta i 52 år tills
Paula gick bort.
År 1960 reste Michael
Wöllinger för första gången tillbaka till Gotland och träffade Marta och
Karl-Magnus Hansson i Havdhem.
Inga-Maj Hansson som då var
tre år minns när Michael Wöllinger kom på besök. Efter detta skulle det
bli flera besök på Gotland - år 1982, 1999 och nu, 2003. Arne Hellgren
som är gift med Inga -Maj berättar att de har varit i Tyskland på besök
hos Michael Wöllinger, sammanlagt tre gånger under åren.
Marta Hansson och Michael
Wöllinger har brevväxlat under åren. Numera har både Karl-Magnus och
Marta Hansson gått bort.
Michael Wöllinger känner hela
den gotländska släkten och håller reda på barn och barnbarn. Kontakten
med Gotland har blivit en hjärtesak för honom och han vårdar ömt sina
gamla fotoalbum och album med tidningsurklipp.
(Gotlands
Allehanda 25/6 2003. Ulf Glimfalk). |
