|
Han anlände den 4/10 1944 till
Herrvik, Östergarns socken.
Identiteten styrkt genom
nödfallsvisering, utfärdat av stadsfiskalen i Visby den 9/9 1944.
Den 2/10 1944 lämnade han Estland och
flydde till Sverige, dit han anlände den 4/10 1944. Anledningen till flykten
uppiver han vara följande: Då ryssarna 1940 ockuperade Estland arbetade han på
sin faders gård på Ösel. Därefter erhöll han anställning på en
automobilverkstad, även den belägen på Ösel. Vid tyskarnas ockupation av Estland
började han åter arbeta på sin faders gård, där han var kvar tills han erhöll
mobiliseringsorder av tyskarna i början av december 1942. Han blev av tyskarna
beordrad att genomleta skogarna efter ryska partisaner, vilket han höll med på
till i juli 1944, då han rymde från militärtjänsten. Anledningen till att han
rymde var att om ryssarna hade tillfångatagit honom, då de nu åter ockuperade
Estland, hade blivit arkebuserad emedan han hade ansetts som förrädare. Likaså
vågade han ej söka sig tillbaka till tyskarna, emedan han rymt från
militärtjänsten.
Förläggning: Mariannelund. |
