|
Han anlände den 18/11 1945 till Fårö
fyr med motorbåt.
Protokoll, hållet vid polisförhör å
landsfiskalskontoret i Slite den 26 november 1945.
Den 18 innevarande november anmäldes
per telefon från Fårö fyr att fyra unga estniska män anlänt som flyktingar i en
motorbåt. Efter utspisning med varm dryck överfördes de till Slite per bil, enär
motorbåten ej kunde startas för direkt färd hit. Efter badning,
läkareundersökning och röntgenfotografering m.m. inställdes de denna dag till
förhör, varvid de med estniska medborgaren Johan Törv som tolk berättade
följande.
Lantarbetaren Johannes Tulk från
Valöjala, Ösel.
Han vore född den 13 juli 1924 i
Valjala församling, Ösel och där boende i fredstid. Hans föräldrar vore
lantarbetaren Jaan Tulk och dennes hustru Melanie Tulk. Tidigare hade fadern
under den estniska tiden varit medlem av den kommunala beslutande församlingen.
Han hade arbetat dels i bilverkstad samt dels som lantarbetare. Han hade 4
systrar och 3 bröder Av systrarna hade en förra året flytt till Sverige. Den 9
maj 1943 blev brodern Meinhard mobiliserad av tyskarna. Denne broder är sedan
betecknad som på obekant sätt försvunnen. Själv blev han genom skriftlig
inkallelseorder beordrad inställa sig den 18 februari 1943. Han gjorde detta,
enär han i annat fall skulle ha blivit "gerechtlig bestraft". På resa med de
inkallade samma dag från Arensburg över Kalemäe till Tallinn, föredrog han att
stiga av tåget i Kalemäe och fly hem igen. Han gick omedelbart till stranden för
att försöka taga båten och fly över till Gotland. Det låg emellertid is på
vattnet, och han kunde ej komma ut. Han gick då tillbaka till Kalemäe, och blev
där beordrad inställa sig i Arensburg den 24 februari för ny färd till Tallinn.
Gjorde så och fördes från det ena lägret till det andra. Vid en 7 dagars
ledighet med besök i hemmet, och då truppen skulle föras till Tyskland, föredrog
han att stanna hemma. För att ej bliva häktad och bestraffad flydde han till
skogs. Han gjorde sig en håla i en åker, som han inredde till bostad med spis
etc. Ovan taket växte säd i likhet med fältet i övrigt. Flykten från tyska armén
skedde den 1 april 1944 och han stannade borta till oktober 1944, då han
återvände vid ryssarnas ankomst. Han återvände till verkstaden i Arensburg och
arbetade där. Den 17 april detta år erhöll han en skriftlig personlig
inkallelseorder till den ryska armén. Nu hade emellertid en kamrat till honom i
stället hållit sig hemma 14 dagar och därefter återvänt till arbetet som
vanligt, utan att någon ingripit, varför han tänkte göra sammaledes. Han
stannade således hemma i 7 dagar och återvände därefter till arbetet, men blev
omedelbart av ryssarna satt i fängelse. Han satt där 14 dagar och blev
underrättad om, att han enligt strafflagen för krigsmakten kunde dömas från 1
till 10 års tvångsarbete och möjligen komma till Sibirien. Han fick tag i en
lång spik och tillgrep en tång vid ett arbete samt började arbeta loss stenarna
i den halvmetertjocka muren. När det efter några nätter var klart, rymde han med
2 kamrater, och den fjärde torde han kommit efter. Han och kamraterna flydde
genast ur staden och sprungo till skogs. Detta var den 29 maj detta år. Vid ett
tillfälle voro inte mindre än 50 unga män samlade i skogen förliden sommar,
vilka allo höllo sig undan från de ryska myndigheterna. Alla dessa män voro
beväpnade med automatvapen eller pistoler. Av ryssarna hade en estnisk man
blivit sänd från Tallinn till Arensburg med order att tjänstgöra såsom spion för
att fasttaga skogsbröderna. Han anslöt sig i stället till dem. Han levde sedan
hela sommaren och hösten i skogarna och erhöll ett meddelande att få följa med
till Sverige och utnyttjade detta.
Han vore därom fullkomligt övertygad,
att därest han nu skulle åter en gång bliva fasttagen av ryssarna, hade han att
vänta ett ögonblickligt dödsstraff. I tvångsarbete i Ryssland levde man högst 1½
år.
Beträffande förhållandet med andra
estniska män anförde han.
Lantarbetarna Otto Tulk, 40 år,
lantarbetaren Feodor Mägi, 49 år, maskinisten Aleksander Viitasar, 35 år, och
brevbäraren Ulo Lehtsalu, 34 år, samtliga från Valjala socken. Lehtsalu hade
tjänstgjort i tyska arméns jägarekompani och ävenså i tyska Selbschutz. Samtliga
hade varit mobiliserade. Mägi blev arresterad i februari 1945 och de övriga
hösten 1944. Orsaken härtill var att de tjänstgjort i tysk militärtjänst.
Viitsar och Lehtsalu hade sedan avlidit i rysk fångenskap eller arbetsläger i
Ryssland. Från de båda andra hade intet avhörts. Lantarbetaren Hermann Keskkula
och dennes broder Juhan Keskkula blevo häktade av ryssarna 1941 och tillsammans
med många mördade i Arensburgs slott. I en grav hade man funnit 32 lik. Han hade
själv sett huru människorna blivit plågade, innan de mördats med nackskott. På
största delen hade händerna hållits i kokande vatten, tungorna voro avskurna
etc. Sammanlagt voro vid den tiden 104 människor mördade av ryssarna. Förliden
sommar blev lantarbetaren Johan Tartsan, 29 år gammal, från Tallinn, vilken
varit mobiliserad av ryssarna sedan 1941, skjuten av NKVD i Arensburg. Tartsan
hade rymt ur rysk krigstjänst, sedan ryssarna för andra gången ockuperat Ösel
och gömt sig i skogarna. Blev upptäckt under ett tak och förd till Arensburg.
Blev där utsatt för omänsklig tortyr och fick "Hand- und Fussknochen gebrochen".
Detta meddelad han genom fängelsefönstret för att ingen Waldbruder levande
skulle lämna sig i ryssarnas händer. Tartsan hade avlidit av tortyren.
Han hade hört talas om ryssarnas
bestraffningsmetoder gentemot sådana ester, som tidigare varit i tysk
krigstjänst, men det vore så mycket att han inte kunde reda ut allt, och ej
heller kunde nämna namnen på alla. Flera fördes emellertid till tvångsarbete,
och ålades oerhörd arbetsbörda. Om ej det ålagda kvantumet fullgjordes minskades
näringsportionen, varför människorna fort togo slut.
Tulk berättade jämväl om
våldtäktsbrott och plundringar av beväpnade soldater, vilka ej här blevo föremål
för ytterligare anteckningar.
(2 Utdrag ur protokoll, hållet hos
statens utlänningskommission den 5 januari 1946:
Till statens utlänningskommission
hade landsfiskalen i Slite distrikt i skrivelse den 27 november 1945 överlämnat
frågan, huru med estländska medborgarna, XXX, skulle förfaras.
Det antecknades, att kommissionen
genom beslut den 4 december 1945 förordnat, att utlänningarna skulle sändas till
Kummelnäs förläggning, Saltsjö-Boo).
Statens utlänningskommission beslöt
att utlänningarna icke skulle avvisas. Detta beslut skulle genom utdrag ur
protokollet delgivas landsfiskalen i Slite distrikt för kännedom.
Följande av honom kända personer
blevo arresterade i Valjala nämligen Otto Tulk, Teodor Mägi, Aleksander Viitser
och Ulo Lehtsalu. Dessa hade tjänstgjort i Selbschutz under tyska tiden. Viitser
och Lehtsalu ha avlidit av hunger i Ryssland. Herman Keskkula och Viktor
Keskkula från Valjala blevo jämväl arresterade och skjutna "für Nichts" i
Kuresaare fängelse 1945. Johan Tartsau från Tallinn blev arresterad och fick i
fängelset "Hand- och Fussknochen serbrochen". Han dog där.
Tulk inställde sig ej på den ryska
ordern om militärtjänst. Han blev därför arresterad och satt en månad i
fängelse. Lyckades fly och gömde sig i skogarna, emedan han hörde att han måste
ställas inför krigsrätt. Domen skulle bliva tvångsarbete för hela livet eller
dödsstraff.
Ur protokoll, hållet hos statens
utlänningskommission den 5 januari 1946.
Till statens utlänningskommission
hade landsfiskalen i Slite distrikt i skrivelse den 27 november 1945 överlämnat
frågan, huru med estländska medborgarna Johan Tõrv, född den 18 februari 1920,
Verner Johannes Koit, född den 26 december 1919, Aadi Rõõmus, född den 22 juni
1922, Johannes tulk, född den 13 juli 1924, Jacob Tõnissoo, född den 19 oktober
1891, samt Oskar Ellick, född den 29 september 1919, skulle förfaras.
Det antecknades, att kommissionen
genom beslut den 4 december 1945 förordnat, att utlänningarna skulle sändas till
Kummelnäs förläggning, Saltsjö-Boo.
Statens utlänningskommission beslöt
att utlänningarna icke skulle
avvisas.
Detta beslut skulle genom utdrag ur
protokollet delgivas landsfiskalen i Slite distrikt för
kännedom.
Ur protokollet:
Sven Elzvik
|
