Båtsmanstorp i Kräklingbo

(1883) Sn i Kräklinge ting, Gotlands n. domsaga, på öns östkust, halfannan mil österut från Butla jernvägsstation. 0.401 qv.-mil eller 9.285 tnld, 10 ½ mtl, 492 inv., 288.700 kr. fastighetsvärde. Marken jemn, med skog. Ingen större egendom eller industriell anläggning förekommer. Här märkas poststationen Kräklingbo, skjutsstationen Kräklings, vidare ett metodistkapell. Sn bildar med annexen Anga och Ala ett konsist. pastorat af 3 kl. i Visby stift.

Socknens rotar ingick i Gotlands 1:a Båtsmanskompani med samlingsplats Visby.

Äldre numrering 82 / 134 / 136. Har tidigare hetat Kock och Hästilles. Roten vakanssattes år 1893.

Roten utgjordes 1689 av: I Akebäck socken 1 1/2 mtl Suderbys. I Kräklingbo socken 1 1/4 mtl Ekeskogs, 1/2 mtl Sutarve, 1/2 mtl Kärrmans. I Ala socken 1/2 mtl Lauritse. I Ardre socken 1/4 mtl Hallute. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Kärrmans grund i Kräklingbo socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Kräklingbo socken till Gothem socken.

Äldre numrering 77 / 137 / 139. Har tidigare hetat Söndag och Gyhle. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1689 av: I Kräklingbo socken 1 mtl Gurpe, 1 mtl Kräklings, 1/2 mtl Stenstugu, 1/2 mtl Rågåkre, 1/2 mtl Smiss. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Rågåkre grund i Kräklingbo socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Kräklingbo socken till Norrlanda socken.

№ 113 Hamnfogde / Sjöman

Äldre numrering 79 / 138 / 140. Har tidigare hetat Hamnfogde. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1689 av: I Kräklingbo socken 1 mtl Österby, 1 mtl Hajdeby, 1/2 mtl Foler, 1/2 mtl Nygårds. I Anga socken 1 mtl Suderbys. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Hajdeby grund i Kräklingbo socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Kräklingbo socken till Anga socken.

Äldre numrering 78 / 139 / 141. Har tidigare hetat Fredag. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1689 av: I Kräklingbo socken 1/2 mtl Ekeskogs, 1/2 mtl L:a Hammars, 1/2 mtl St. Hammars, 1/2 mtl Histilles, 1/2 mtl Vidfälle, 1/2 mtl Träske. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Träske grund i Kräklingbo socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Kräklingbo socken till Anga socken.

№ 116 Lutha

Äldre numrering 109 / 141 / 143. Har alltid hetat Lutha. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1689 av: I Ardre socken 1/2 mtl Petsarve, 1 mtl Halsgårde, 1 mtl Kaupungs, 1 mtl Västerby. I Gammelgarn socken 1/2 mtl Skogby. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Västerby grund i Ardre socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Ardre socken till Kräklingbo socken.

Roten utgjordes 1787 av: 7/8 mtl Hajdeby, ½ mtl Stenstugu (stamhemman), ½ mtl Smiss, ½ mtl Österby, 3/8 mtl Sutarve, ¼ mtl Rågåkre, 1/8 mtl Lambskvie, 1/8 mtl Vidfälle och 3/8 mtl St. Hammars, tillsammans 4 mtl.

Under 1770-talet fanns en manbyggnad av trä och ett fähus på Vidfälle grund som användes ännu 1787. I början av 1800-talet fanns torpplatsen kvar men inga byggnader.

År 1838 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas en från Stenstugu hemmans åker om 2 tunnland och 6 kappland, däri även inräknat ett mindre jordstycke samt en av inhyseänkan Stina för tillfället utnyttjad boplats om 1 ½ kappland. Även skulle uttas en äng kallad Ängsåkerstycket från samma hemman innehållande 28 kappland. Torpets sammanlagda areal uppgick till 3 tunnland och 2 kappland. Jordstycket som brukades av änkan Stina fick inte fråntas henne under hennes livstid utan båtsmannen skulle få ut ersättning i natura istället.

Byggnaderna skulle uppföras enligt de i roteboken anbefallda byggnadsreglerna och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1840.

Manbyggnaden var av sten under faltak, 14 alnar lång, 10 alnar bred och 4 ¼ alnar hög.

Fähuset var av sten under faltak, 20 alnar långt, 8 ½ alnar brett och 4 ½ alnar högt. Inrett till lada med loge och bås, kohus med 2 spiltor samt kalvstia.

Vid en syn 1883 bestämdes att i manbyggnadens stuga skulle taket omläggas eller förses med underklädnad, spisen ommuras och förses med spjäll, väggarna rappas och vitlimmas eller tapetseras, ett fönster på gaveln förses med ny båge, i köket skulle fönstret bytas ut och oljemålas, väggarna rappas och vitlimmas, spisen förses med ny häll, bakugnen förses med kam och lucka, i förstugan skulle dörrkarmen bytas ut och dörren förses med lås samt tjärsmöras, väggarna rappas och vitlimmas, ny yttertrappa skulle anskaffas. Trappan till vinden skulle förses med ett nytt trappsteg. På fähuset skulle västra gaveln rappas utvändigt, kohuset och logen rappas invändigt, taket omlägges på en del ställen, ett loft lägges över logen, skiljeväggen mellan logen och stallet iståndsättes, två skiljeväggar mellan spiltorna i stallet uppsättes, golvet i spiltorna omlägges, kalvstian förses med grind, en fönsterruta i fönstret i stallet isättes. Brunnen förses med ny holk med lucka.

Den 28 december 1893 sålde roten halva torpet till Johan Johansson som erhöll lagfart den 6 juni 1910. Den andra halvan såldes den 20 november 1902 till Johan Erik Lindqvist som även erhöll lagfart den 6 juni 1910.

Inga byggnader finns kvar idag. Endast ruin efter fähuset.

Koordinater: WGS84: N 57° 26' 39.31", E 18° 43' 43.24". Decimal: 57.44425, 18.72868

Äldre numrering 83 / 143 / 145 / 118 / 118. Har tidigare hetat Caplan. Roten vakanssattes år 1893.

Roten utgjordes 1689 av: I Kräklingbo socken 1 mtl Tjängvide, 1/2 mtl Tings. I Ala socken 1 mtl Bjärges. I Gammelgarn socken 1/2 mtl Fride. I Nygarn (Östergarn) socken 1/2 mtl Vassmunds, 1/2 mtl Filipuse. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Tjängvide grund i Kräklingbo socken.

Roten överflyttades i slutet av 1600-talet från Kräklingbo socken till Gammelgarn socken.