Båtsmanstorp i Sanda

(1883) Sanda i Gotlands s. domsaga. Sn i Banda ting på öns vestkust, mellan Vestergarns hamn och Klintehamn, hvilka båda ligga straxt utom gränsen. 0.365 qv.-mil eller 8.447 tnld, 20 1/8 mtl, 939 inv., 738.100 kr. fastighetsvärde. Vid Smitts och Petarfve finnas sågverk. Sn som har poststationen Sanda, bildar med annexen Vestergarn och Mästerby ett konsistorielt pastorat af 2 kl. i Visby stift. Socknens rotar ingick i Gotlands 2:a Båtsmanskompani med samlingsplats Klintehamn.

Äldre numrering 24 / 100. Har hetat Dreng och senare Gesäll. Roten vakanssattes år 1891.

Roten utgjordes 1689 av: I Sanda socken 1 mtl Sandegårda, 1 mtl Botvide, 1 mtl Bäckstäde, 1 mtl Smiss, 1 mtl Bjästavs. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Botvide grund i Sanda socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Sanda socken till Mästerby socken.

Äldre numrering 44 / 103. Har tidigare hetat Nykommen och Ansarve. Roten vakanssattes år 1897.

Roten utgjordes 1689 av: I Västergarn socken 1 mtl L:a Mafrids, 1 mtl St. Mafrids. I Sanda socken 1 mtl Petarve, 1 mtl Gervalds. I Väte socken 1 mtl Botarve. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Gervalds grund i Sanda socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Sanda socken till Eskelhem socken.

Fulltoppstorp 1:1

Äldre numrering 39 / 85. Har alltid hetat Fulltopp. Roten vakanssattes år 1897.

Roten utgjordes 1689 av: I Hejde socken 1 mtl Skogs, 1 mtl Munsarve, 1 mtl Tippsarve, 1 mtl Krämplause. I Väte socken 1 mtl Haltarve. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Haltarve grund i Väte socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Väte socken till Sanda socken.

Roten utgjordes 1787 av: 7/8 mtl Övide, 1 ½ mtl St. Varbo, 7/8 mtl Hemmungs (stamhemman), 7/8 mtl Stenhuse, tillsammans 3 7/8 mtl.

Under 1770-talet fanns en god manbyggnad av trä i roten.

I början av 1800-talet uppfördes en ny manbyggnad på Hemmungs grund.

År 1842 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Torpplatsen var emellertid samma som den som hade funnits tidigare på Hemmungs grund.

Från Hemmungs och Stenhuses Storhage. Beläget utmed vägen, 200 alnars bredd och 280 alnars längd. Arealen uppgick till 4 tunnland. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1844.

Manbyggnaden var av sten under faltak. Eftesom byggnaden hade uppförts av s k torrmur beordrades roten att uppföra en ny byggnad vilket skedde 1872, av sten under faltak. Fähuset var av trä under faltak. Byggnaden var en s k enbladad hornstocksbyggnad, innehållande i södra gaveln 5 alnar och 15 tum och i den norra 6 alnar invändig bredd. 1872 uppfördes ett nytt fähus, av sten under faltak.

(27/5 1904) "Kungörelse. Fredagen den 3 juni från kl. 3 e. m. låta rote intressenterna i båtsman Fulltupps rote, vid Hemmungs i Sanda, genom offentlig auktion försälja nämde roteintressenter tillhörande torplägenhet omkring 4 tunnl. på evärdelig ägo med därpå varande bygnader i godt stånd. Köps- och betalningsvilkoren tillkännagifvas vid auktionen. Rovalds, Eskelhem d. 21 maj 1904. Johan Olsson". (Källa: 1902)

Roten sålde 23 kvadratref och 90 kvadratstänger eller 2 hektar och 10.4 ar till August Hoffman för 1.200 kronor som erhöll lagfart den 7 maj 1907. 1908 sålde roten 23.90 kvadratrev eller 2.104 hektar till Oscar Björkvist som erhöll lagfart den 15 juli 1908.

Manbyggnaden finns ännu kvar, tillbyggd på 1920-talet. Även fähuset finns kvar.

Koordinater: WGS84: N 57° 24' 39.13", E 18° 13' 0.89". Decimal: 57.41087, 18.21691

Äldre numrering 41 / 86. Har tidigare hetat Ström och Thuna, fr o m 1893 Thun. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1689 av: I Väte socken 1/2 mtl Binge, 1 mtl Sorby, 1 mtl Skradarve, 1/2 mtl Kakhuse, 1 mtl Magnuse. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Skradarve grund i Väte socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Väte socken till Sanda socken.

Roten utgjordes 1787 av: ½ mtl Smiss, 7/8 mtl Västerby, 1 mtl Runne, 5/8 mtl Nystugu, ¾ mtl Lekarve (stamhemman), tillsammans 3 ¾ mtl.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. Under 1780-talet uppfördes en manbyggnad av sten på Nystugu grund. År endast murarna uppsatta, allt annat saknades ännu.

År 1842 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Adam Jacobsson vid Lekarve överlät av sin Nyhage 4 tunnland till detta ändamål. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1844.

Manbyggnaden var av sten under faltak (1876 tegel). Fähuset var av trä under ?. 1876 uppfördes ett nytt fähus, av sten.

Roten sålde torpet till Emil Pettersson för 800 kronor. Han erhöll lagfart i november 1910. Arealen uppgick då till 21.31 kvadratrev eller 1.8785 hektar.

Inga byggnader finns kvar i dag. Nya byggnader uppfördes på torpplatsen 1926.

Koordinater: WGS84: N 57° 26' 18.56", E 18° 10' 34.03". Decimal: 57.43849, 18.17612

Äldre numrering 42 / 87. Har tidigare hetat Suput. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1689 av: I Väte socken 1 mtl Gullarve, 1 mtl Mölner, 1 mtl Västerväte, 1 mtl Isome, 1 mtl Kvie. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Västerväte grund i Väte socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Väte socken till Sanda socken.

Roten utgjordes 1787 av: 1 1/8 mtl Norrgårde, ¾ mtl Gervalds, ¼ mtl Tipps, ¼ mtl Hakuse, 7/8 mtl Bjästavs (stamhemman), ¾ mtl Bäckstäde, tillsammans 4 mtl.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. 1786 fanns en manbyggnad av sten på Bjästafs grund. Byggnaderna blev emellertid inte helt färdiga förrän 1797.

År ? överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. ?? vid ? överlät av sin ? ? tunnland till detta ändamål. sitt från ?. Arealen uppgick till ? tunnland. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 18?

Manbyggnaden var av sten under rödmålat faltak. Fähuset var av sten under rödmålat faltak.

(24/3 1906) "Torsdagen d. 30 mars kl. 3 e. m. försäljes på auktion båtsman Frimodigs torp i Sanda på evärdelig tid. Närmare tillkännagifves vid autionstillfället. Rote intressenter". (Källa: 1556)

Roten sålde torpplatsen till Josefina Olofsson som erhöll lagfart 1908. Arealen uppgick då till 1.978 hektar.

Inga byggnader finns kvar i dag.

Koordinater: WGS84: N 57° 27' 11.74", E 18° 12' 17.81". Decimal: 57.45326, 18.20495

Äldre numrering 88. Har tidigare hetat Klinter och Alfvede. Roten vakanssattes år 1891.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Väte socken till Sanda socken.

Roten utgjorde av: 7/8 mtl Sandgårde, 1 mtl Botvide (stamhemman), ¼ mtl Ganne, 5/8 mtl Petarve, ½ mtl Juves i Sanda och ¾ mtl Buters i Hogrän, tillsammans 4 mtl.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. Under 1780-talet uppfördes en manbyggnad av sten på Petarve grund. 1786 var emellertid byggnaden endast halvfärdig och obeboelig.

Inga byggnader finns kvar idag. Den gamla torpplatsen är numera en åker.

Koordinater: WGS84: N 57° 26' 27.29", E 18° 14' 45.49". Decimal: 57.44091, 18.24597

År 1864 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. ?? vid ? överlät av sin ? ? tunnland till detta ändamål. sitt från Bäckstädes grund. Arealen uppgick till 7 ref 23 stänger till åker, 13 ref 28 stänger till äng, 1 ref 90 stänger till betesmark. Beläget utmed vägen. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1871.

Manbyggnaden var av sten under faltak senare tegel. Fähuset var av sten under faltak.

Vid en syn 1883 bestämdes att stenfoten på manbyggnaden skulle rappas, takrännorna tjärsmöras, ytterdörren och fönstren kittas och målas, taket understrykes, i stugan skulle fönstren och dörrarna målas med oljefärg, väggarna och taket vitlimmas, spiseln imuras och putsas, i köket skulle väggarna och taket vitlimmas samt fönstret målas, ugnen imuras i valvet, förstugans väggar samt tak vitlimmas. På fähuset var de s k falarna angripna av röta och skulle utbytas och tjärsmöras, kohusdörren skulle tjärsmöras. 95 famnar av gärdesgården skulle omsättas. Brunnsholken upprutten skulle ersättas med en ny och målas med tjära och rödfärg.

(7/4 1905) "Kungörelse. Lördagen den 15 april från kl. 3 e. m. låta roteintressenterna i båtsman Alfs torp vid Sandegårda i Sanda genom offentlig auktion försälja nämnda båtsmanstorp utgörande i areal 4 tunnland med byggnader, välbeläget vid allmän väg. Villkoren tillkännagifvas vid auktionen. Skulle köp icke komma till stånd, bortarrenderas detsamma på vissa års tid. Roteintressenterna kallas att närvara vid auktionen för att besluta öfver de angifna anbuden jämte flera frågor. Sanda den 3 april 1905. Roteföreståndaren" (Källa: 1541)

Roten sålde torpet till Karl Dahlgren för 800 kronor. Han erhöll lagfart i november 1910. Arealen uppgick då till 22.41 kvadratrev eller 1.975 hektar.

Inga byggnader finns kvar i dag. Nya byggnader uppfördes på torpplatsen 1900.

Koordinater: WGS84: N 57° 26' 15.69", E 18° 12' 31.33". Decimal: 57.43769, 18.20870

Äldre numrering 21 / 101. Har hetat Sadel och senare Knäpp. Roten vakanssattes år 1891.

Roten utgjordes 1689 av: I Sanda socken 1 mtl Övide, 1 mtl St. Varbos, 1 mtl L:a Varbos, 1 mtl Hemmungs, 1 mtl Västerby. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Hemmungs grund i Sanda socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Sanda socken till Mästerby socken.

Roten utgjordes 1689 av: I Fröjel socken 1 mtl Stenstugu, 1 mtl Mulde, 1 mtl Ansarve, 1/2 mtl L:a Hajdes. I Klinte socken 1 mtl Värsände. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Stenstugu grund i Fröjel socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Fröjel socken till Sanda socken.

I början av 1800-talet överflyttades roten från Sanda socken till Hejde socken.