Båtsmanstorp i Silte

(1883) Silte. Sn i Hablinge ting, Gotlands s. domsaga, på s. delen af öns vestkust, genom Mästermyr i ö. skild från Hemse, der sn har sin postadress. 0.246 qv.-mil, hvaraf land 0.226 eller 5.235 tnld, 10 mtl, 400 inv., 275.800 kr. fastighetsvärde. Sn, som företer intet af vigt, utgör annex till Hablingbo.

Socknens rotar ingick i Gotlands 2:a Båtsmanskompani med samlingsplats Klintehamn. I början av 1700-talet fanns två båtsmanstorp straxt söder om Siglajvs hemman. Ett torp var troligen ett fördubblingstorp.

№ 53 Skåtte / Stjups / Stor

Äldre numrering 117 / 55. Har tidigare hetat Skåtte och Stjups. Roten vakanssattes år 1890.

Roten utgjordes 1689 av: I Hablingbo socken 1 mtl Stjups, 1 mtl Nisse, 1 mtl Lukase, 1/2 mtl L:a Burge, 1 mtl Petes. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Petes grund i Hablingbo socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Hablingbo socken till Silte socken.

Roten utgjordes 1787 av: ½ mtl Mällstäde, ½ mtl Simes i Hablingbo och ¼ mtl Linhatte, ½ mtl Hallvide, 7/8 mtl Mickels (stamhemman), 7/8 mtl Siglajvs, 3/8 mtl Stenbro i Silte, tillsammans 3 7/8 mtl.

I början av 1760-talet uppfördes en manbyggnad av trä i roten. Under 1780-talet uppfördes en ny manbyggnad av sten på Sigleips grund.

År 1847 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Mattis Mattisson vid Mickels överlät av sin Sojdesåker 4 tunnland till detta ändamål. Beläget utmed vägen åt Silte kyrka. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1850.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak. Fähuset var av trä under agtak.

Torpet var beläget öster om landsvägen, 50-100 meter söder om vägkorsningen vid Sigleifs.

Inga byggnader finns kvar i dag.

Koordinater: WGS84: N 57° 12' 57.99", E 18° 13' 10.88". Decimal: 57.21611, 18.21969

Roten utgjordes 1689 av: I Hablingbo socken 1 mtl Bertels, 1 mtl Medebys, 1 mtl Hemmungs, 1 mtl Domerarve, 1 mtl Hägsarve. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Hägsarve grund i Hablingbo socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Hablingbo socken till Silte socken.

Roten utgjordes 1787 av: 7/8 mtl Rikvide (stamhemman), ¾ mtl Ajpe, 1 mtl Snausarve , ¾ mtl Smissarve, 5/8 mtl St. Hallvards, tillsammans 4 mtl.

Under 1770-talet fanns en manbyggnad av trä i roten. Under 1780-talet uppfördes en ny manbyggnad av sten på Snosarves grund. I början av 1800-talet fanns både torpplats och byggnader på Ajpe grund.

År 1864 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Rikvides åboer överlät av sin s k Väten 4 tunnland till detta ändamål. Beläget straxt intill kyrkan. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 18?

Manbyggnaden var av sten under tegeltak. Fähuset var av sten under agtak.

Beläget vid "Vätar".

Vid en syn 1877 kom fram ett flertal brister. Manbyggnadens tak var otätt på flera ställen, köks- och stugdörrarna var söndriga, förstugudörren otät, spiseln i stugan saknade spjäll, skorstenen 1 ½ fot för låg, ugnen urbränd, 2 glasrutor i köket saknas, loftet i stugan otätt och dragit, fallbomslåset på ytterdörren saknades.

Fähuset klarade sig dock relativt bra från anmärkningar. Dock skulle golvet i spiltorna bytas ut..

Torpjorden stod nästan helt under vatten på grund av otillräcklig avrinning. För att avhjälpa detta så borde en kanal grävas från torpet, över Mickels hemmans ägor och till en plats som kallades Lerhagen. Vägen till torpet var också i dåligt skick och borde grusas.

Inga byggnader finns kvar i dag.

Koordinater: WGS84: N 57° 12' 47.85", E 18° 13' 33.66". Decimal: 57.21329, 18.22602

Äldre numrering 123 / 57. Har tidigare hetat Dunt, fr o m 1816 Berg. Roten vakanssattes år 1898.

Roten utgjordes 1689 av: I Eksta socken 1 mtl Tomsarve, 1/2 mtl Käbbe, 1/3 mtl Källings, 1/2 mtl Burge, 1/4 mtl Sandholme. I Silte socken 1/2 mtl Stenbro. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Tomsarve grund i Eksta socken. Roten har en tid varit placerad i Hablingbo.

Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten från Hablingbo socken till Silte socken.

Roten utgjordes 1787 av: ¼ mtl Klemette, 5/8 mtl Huglajvs, ¾ mtl Bjärges (stamhemman), 5/8 mtl Hemdarve, 5/8 mtl Hägdarve i Silte och 1 mtl St. Havor i Hablingbo, tillsammans 3 5/8 mtl.

Under 1770-talet fanns en gammal oduglig byggnad i roten.

Under 1780-talet uppfördes en ny manbyggnad av sten på Hugleips grund.

Inga byggnader finns kvar idag på den gamla torpplatsen.

Koordinater: WGS84: N 57° 13' 38.12", E 18° 13' 55.25". Decimal: 57.22726, 18.23201

År 1848 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Hans Båtelsson vid Bjärges överlät av sin Alfvareåker 2 5/8 tunnland och Betningsåker 1 3/8 tunnland till detta ändamål. Byggnaderna skulle uppföras på Betningsåkern. Arealen uppgick till 4 tunnland. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1851

Manbyggnaden var av sten under tegeltak. Byggnaden blev emellertid inte helt färdig förrän 1861. Fähuset var av trä under agtak.

Inga byggnader finns kvar i dag.

Koordinater: WGS84: N 57° 13' 23.03", E 18° 15' 0.99". Decimal: 57.22306, 18.25028

(17/4 1896) "Båtsmanstrassel. Hos k. m:t har rotebonden för roten n:o 55 Berg vid Gotlands 2:dra båtsmanskompani Matias Fredin, Bjerges, anfört besvär deröfver att sedan en af länsmannen J. A. Lindström 12 oktober 1893 förrättad syn å torpet till nämda rote anmärkts bland annat, att torpets åbyggnader vore så förfallna och bristfälliga, att de helt och hållet tarfvade ombygnad men dermed dock ansetts böra anstå tillsvidare intill dess laga skifte inom Silte socken blifvit afslutadt och platsen för trpet dervid behörigen bestämts, länsstyrelsen pröfvat skäligt att vid vite af 100 kronor ålägga Bergs rote att inom ett år efter det ofvan omförmälda skifte blifvit afslutadt och tillträdt på det ställe det torpet blefve vid skiftet förlagdt, uppföra nya författningsenliga åbygnader, hvarjämte det ålåge roten att, derest båtsmannen till följd af de nämda bygnadernas bristfälliga beskaffenhet icke vidare kunde eller ville bebo desamma, intill dess de nya bygnaderna blifvit uppförda och afsynade, utgöra hushyra till båtsmannen med det i länets markegångstaxa bestämda belopp; och har k. m:t, då af handlingarne framgår att torpet sedan längre tid tillbaka icke bebotts af båtsmannen utan att denne mot kompanischefens och rotehållarnes medgifvande derifrån afflyttat till annan honom tillhörig lägenhet samt, någon återflyttning till torpet sedermera icke ifrågasatts eller något anspråk på hushyra för båtsmannens räkning blifvit vare sig vid synen eller derförut framstäldt, alltså och då på vederb syn bör ankomma att, derest fråga om bostad för båtsmannen uppstår, innan laga skifte inom Silte socken hunnit afslutas, i första hans föreslå de åtgärder, som till följd deraf böra vidtagas, har k. m:t funnit bresvären endast på det sätt böra vinna afseende att öfverklagade beslutet i hvad innefattar åläggande för rotehållarne att till båtsmannen utgöra husyra blifvit till all kraft och verkan undanröjdt". (Källa: 1919)

Äldre numrering 122 / 61. Har tidigare hetat Gammalt smör och Håår, fr o m 1887 Ekman. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1689 av: I Silte socken 1 mtl Huglajvs, 1 mtl Bjärges, 1 mtl Hemdarve, 1 mtl St. Hallvards. I Hablingbo socken 1 mtl Mällstäde, 1 mtl Hallbenarve. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Hemdarve grund i Silte socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Silte socken till Eksta socken.

Äldre numrering 62. Har tidigare hetat Bergman och fr o m 1753 Jagbult. Roten vakanssattes år 1891.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Silte socken till Eksta socken.

Äldre numrering 60. Har tidigare hetat Dufva och fr o m 1753 Koffernagel. Roten vakanssattes år 1889.

Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten från Silte socken till Sproge socken.