Båtsmanstorp i Stånga

(1883) Stånga. Sn i Burs ting, Gotlands s. domsaga, kring jernvägen, som vid den mycket märkliga, gamla kyrkan har stationen Stånga, derjemte post- och telegrafstation. 4.3 mil fr. Visby och 0.8 fr. Hemse. För sn räknas 0.346 qv.-mil, hvaraf land 0.342 eller 7.922 tnld, 13 ½ mtl, 686 inv., 382.600 kr. fastighetsvärde. I sns s. del vidtager Stånga myr, som sträcker sig in i Linde och Hemse snr samt har en vidd af 1.600 tnld; andra myrar uppträda i n. Stånga Malm är exercisplats för södra bataljonen. Inom sn finnas sågverk i Ungbåtels och Stenstugu, liksom ock qvarnar; vid Bosarfve är garfveri. Sn är annex till Burs.

Socknens rotar ingick i Gotlands 2:a Båtsmanskompani med samlingsplats Klintehamn. I början av 1700-talet fanns ett båtsmanstorp nordväst om Almunds.

 

№ 103 Nors / Norrby

Äldre numrering 30. Har tidigare hetat Nors. Roten vakanssattes år 1888.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Stånga socken till Lojsta socken.

 
 
   

№ 104 Kyrkherre / Bössegård

Äldre numrering 73 / 29.  Har tidigare hetat Kyrkherre (Kyrkvaktare). Roten vakanssattes år 1893.

Roten utgjordes 1689 av: I Stånga socken 1 mtl Frigsarve, 1 mtl Stenstugu, 1 mtl Ungbåtels, 1 mtl Tällungs. I Burs socken 1 mtl Västerlaus. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Frigsarve grund i Stånga socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Stånga socken till Lojsta socken.

 
 
   

№ 113 Långfinger / Långman

Äldre numrering 70 / 27. Har tidigare hetat Långfinger. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1689 av: I Burs socken 1 mtl Ganne. I Stånga socken 1 mtl Tjängvide, 1 mtl Härvide, 1 mtl Bogs, 2/3 mtl Sutarve, 1/4 mtl Kylver. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Härvide grund i Stånga socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Stånga socken till När socken.

 
 
   

№ 114 Länsman / Sjöpilt

Äldre numrering 72 / 28. Har tidigare hetat Länsman.

Roten utgjordes 1689 av: I Stånga socken 1 mtl Stallause, 1 mtl Liffride, 1 mtl Gumbalde, 1 mtl Hägvide, 1 mtl Botvalde. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Botvalde grund i Stånga socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Stånga socken till När socken.

 
 
 

№ 123 Split / Stark

Äldre numrering 58 / 18. Har tidigare hetat Split. Roten vakanssattes år 1890.

Roten utgjordes 1689 av: I När socken 1 mtl Gannarve, 1/2 mtl Haltarve, 1 mtl Mickelgårds, 1/2 mtl Pavals, 1 mtl Hallbjänne, 1/2 mtl Tiricke. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Pavals grund i När socken.

  

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från När socken till Stånga socken.

Roten utgjordes 1787 av: ¼ mtl Kylver, ¼ mtl Rangvalds, ¾ mtl Botvalde, ¾ mtl Liffride, ½ mtl Odvalds, 1 mtl Stallause (stamhemman), 3/8 mtl Frigsarve, tillsammans 3 7/8 mtl.

  

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. 1786 fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på Lifrides grund. I början av 1800-talet fanns både torpplats och byggnader på Odvalls grund.

 

År 1839 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Pehr Pehrsson vid Starrlause överlät av sin Södra Backäng och Widäng 4 tunnland till detta ändamål. Väg till och från torpet skulle anläggas från Odvalls kyrkväg. Arealen uppgick till 4 tunnland. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1842.

Manbyggnaden var av sten under faltak (1871 spån). Fähuset var av sten under fodertak (1871 ag).

Inga byggnader finns kvar i dag, endast en brunn.

Koordinater: WGS84: Lat N 57° 17' 34.78", E 18° 28' 8.88". Decimal: 57.29299, 18.46913

 
 
   

№ 124 Präst / Arder

Äldre numrering 55 / 17. Har tidigare hetat Präst. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1689 av: I När socken 1 mtl Alvare, 1 mtl Maldes, 1/4 mtl Pilgårds, 1 mtl Mattise, 1 mtl Husarve. I Burs socken 1 mtl Alands. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Maldes grund i När socken.

  

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från När socken till Stånga socken.

Roten utgjordes 1787 av: 3/8 mtl Sutarve, ½ mtl Tjängvide, 1 ¼ mtl Maldes (stamhemman), ¾ mtl Bogs i Stånga och 1 1/8 mtl Ase i Lojsta, tillsammans 4 mtl.

 

1776 uppfördes en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på Bogs grund. 1787 fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä.

  

År 1846 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Simeon Hansson vid Maldes överlät av sin Brutåker 4 tunnland till detta ändamål. 665 alnar i längden. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1849.

Manbyggnaden var av sten under spåntak. Fähuset var av sten under fodertak.

Inga byggnader finns kvar i dag.

Koordinater: WGS84: Lat N 57° 17' 29.43", E 18° 26' 26.87". Decimal: 57.29151, 18.44080

 
 
   

№ 125 Esping / Hvass

Äldre numrering 59 / 19. Har tidigare hetat Esping. Roten vakanssattes år 1895.

Roten utgjordes 1689 av: I Burs socken 1/2 mtl Allmunde. I När socken 1 mtl Bomunds, 1 mtl Rikvide, 1/2 mtl Mickels, 1 mtl Frigges, 1/2 mtl Andarve, 1/2 mtl Nickstjups. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Bomunds grund i När socken.

  

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från När socken till Stånga socken.

Roten utgjordes 1787 av: ½ mtl Bosarve, 5/8 mtl Stenstugu, ½ mtl Hägvide, ¼ mtl Smissarve, ½ mtl Almungs, 7/8 mtl Österlings (stamhemman) i Stånga och ½ mtl Lyrungs, tillsammans 3 ¾ mtl.

 

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. 1786 fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på Smittsarves grund. I början av 1800-talet fanns både torpplats och byggnader på Österlings grund.

  

År 1864 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Nils Israelsson vid Botvalda överlät av sin under Österlings Hemhage och Prosthage 4 tunnland Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1867.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak.

Fähuset var av ?

  

Vid laga skiftet 1875 bestämdes att byggnaderna skulle få bli kvar på sin gamla plats, däremot skedde vissa förändringar av torpjorden. En 105 fot lång väg skulle även anläggas till torpet.

  

Torpet såldes till Theodor Björklund för 400 kronor. Han erhöll lagfart i juni 1911. Arealen uppgick då till 1.298 hektar.

Både manbyggnaden och fähuset finns ännu kvar. Manbyggnaden tillbyggdes 1920 och genomgick en renovering 1947.

Koordinater: WGS84: Lat N 57° 15' 46.18", E 18° 29' 35.19". Decimal: 57.26283, 18.49311

 
 
   

№ 130 Krympling / Käck

Äldre numrering 63 / 16. Har hetat Krymling därefter Käck (Kjäck). Roten vakanssattes år 1894.

Roten utgjordes 1689 av: I Lye socken 1/2 mtl Häffride. I Lau socken 1 mtl Mattsarve, 1/2 mtl Gumbalde, 1/2 mtl Snausarve, 1/4 mtl Goks. I Alskogs socken 1/4 mtl Magnuse. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Gumbalde grund i Lau socken.

  

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Lau socken till Stånga socken.

Roten utgjordes 1787 av: 5/8 mtl Guffride, ¾ mtl Utalskog, 3/8 mtl Hallgårds i Alskog och ¼ mtl Härvide, ¾ mtl Gumbalde (stamhemman), 1 1/8 mtl Stångkvie i Stånga, tillsammans 3 7/8 mtl.

 

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. 1786 fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på Stangkvies grund.

 

År 1838 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Olof Olofsson av sin vid Gumbalde Hagmark 4 1/2 tunnland till detta ändamål. Byggnaderna skulle uppföras enligt de i roteboken anbefallda byggnadsreglerna och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1840.

Manbyggnaden var av ? Fähuset var av ?

 

(4/6 1902) "Tvist om båtsmanstorp. Delägarne i n:r 13 Käcks båtsmansrote inom Alskog och Stånga socknar hade haft torp inom Stånga socken. Enär de å torpet uppförda byggnader å auktionen försålts till A. W. Lindegren Gumbalde för 175 kronor, samt denna sedan med ett halft tunnland jord för 500 kronor till en arbetare Lundgren sålt byggnaderna, yrkade nu delägarne inom Stånga socken köpets återgång, såsom olaga.

Svar företedde protokoll, fördt vid sammanträde med roten inom Alskog socken, dervid beslut om försäljningen fattas, samt uppdrag åt L. lämnats att verkställa auktionen. Jorden hade roten innehaft från svars. hemman på 50 års tid, men denna tid vore tilländalupen för många år sedan. För att å landskontoret taga reda på de villkor, som bestämts vid torpets uttagning, blef målet uppskjutet till sept. sammanträdet". (Källa: 1570)

 

(24/11 1902) "Om Käcks båtsmansrote i Stånga har som bekant tvist pågått mellan rotehållarne och hemmansägare Lindegren. Käromålet vardt nu ogillat, och rättegångskostnaderna kvittades". (Källa: 1571)

   

Både manbyggnaden och fähuset finns ännu kvar, används som fritidsbostad.

Koordinater: WGS84: Lat N 57° 16' 34.16", E 18° 28' 8.26". Decimal: 57.27615, 18.46896

 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig