Båtsmanstorp i Stenkumla

(1883) Stenkumla i Gotlands län. Sn i liknämdt ting af s. domsagan, 1 mil s. om Visby och nära vestkusten. 0.263 qv.-mil eller 6.091 tnld, 11 ¾ mtl, 540 inv., 530.400 kr. fastighetsvärde. Marken är i allmänhet jemn och på flere ställen sank; kalksten träder ofta upp i dagen. Här brytes s. k. Gotlandsmarmor, som bearbetas i Visby. Vid Gardrungs är skjutsstation. Sn, som har liknämd poststation, utgör med annexen Vesterhejde och Träkumla (hvilken använder moderförslgs kyrka) ett konsisterielt pastorat af 2 kl. i Visby stift. Socknens rotar ingick i Gotlands 2:a Båtsmanskompani med samlingsplats Klintehamn.

 

№ 1 Gäst

Forsa 1:14

Äldre numrering 8 / 111. Har alltid hetat Gäst. Roten vakanssattes år 1890.

Roten utgjordes 1689 av: I Västerhejde socken 1 mtl Bjärs. I Stenkumla socken 1 mtl Forse, 1 mtl L:a Homa, 1 mtl Källgårds, 1 mtl Ansarve. 1689 hade båtsmannen sin boplats på L:a Homa grund i Stenkumla socken.

 

Vid skattläggningen 1748 överflyttades roten till Tofta socken men återkom till Stenkumla i början av 1800-talet.

Roten utgjordes 1787 av: 1 1/8 mtl Nasume i Tofta och 1 mtl Forse (stamhemman), ½ mtl Kviungs, 3/8 mtl Bertels, ¾ mtl Myrse i Stenkumla socken, tillsammans 3 ¾ mtl.

 

Ca 1750 uppfördes en manbyggnad på Larsarve grund. Under 1780-talet fanns en manbyggnad av sten och ett fähus i roten.

I början av 1800-talet låg torpplatsen vid Nasume i Tofta, numera borta och inom skjutfältets gränser. Kvar på den platsen finns ännu en stenhäll där den dåvarande båtsmannen har ristat in några anteckningar. Där uppräknas ett antal årtal som förmodligen hänsyftar på hans olika tjänstgöringar i Karlskrona. Initialerna NGS som efterföljs av årtalet 1793 hänsyftar på hans eget födelseår. Dessa initialier och årtal återkommer på ett annat ställe på stenhällen tillsammans med initialerna NS som troligen hänsyftar på efternamnet Nilsson. Efter NS finns inhugget NO 1823 (N:et är bakvänt). Under dessa initialier är EHNS 1826 inhugget. De sistnämnda NO och EHNS hänsyftar troligen på hans söners födelsedata. Stenhällen finns kvar men är dold och skyddad av en stor sandhög.

Koordinater: WGS84: N 57° 32' 21.01", E 18° 7' 54.08". Decimal: 57.53917, 18.13169

 

 

År 1855 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Herr Anton Hägg vid Forsa överlät av sin Östergårda äng 4 tunnland till detta ändamål. Beläget utmed stora landsvägen och söder om Larsarve gård. Arealen uppgick till 4 tunnland. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1858.

Manbyggnaden var av sten under spåntak. Fähuset var av sten under spåntak.

Vid laga skiftet 1866 bestämdes att byggnaderna skulle få bli kvar på sin gamla plats, däremot skedde vissa förändringar av torpjorden.

Vid en syn 1883 bestämdes att ytterväggarna och stenfoten på manbyggnaden skulle rappas, avputsas och spritrappas, skorstenen skulle höjas 1 fot, avputsas och vattenrivas, på ytterdörren skulle karmen, som var upprutten, ersättas med en ny samt jämte dörren målas med oljefärg, fönstren skulle kittas och målas med oljefärg, gavelluckorna skulle utbytas samt karmarna repareras och målas med oljefärg, i stugan skulle väggarna avputsas och vitlimmas, fönstren ommålas invändigt med vit oljefärg, dörrarna skulle tätas, eftersom spiseln rökt in skulle den rivas och den befintliga ugnsöppningen tillmuras samt en ny spisel av tegel med spjäll uppföras 1 fot längre fram i rummet, i köket skulle fönstret målas invändigt, eftersom den i rummet utmynnande bakugnen skulle tilltäppas kunde den inte användas utan skulle rivas och återuppbyggas med öppningen åt köket och mitt för ugnsöppningen en köksspisel med rör till skorstenen. På fähuset skulle väggarna avputsas och spritrappas, dörrarna tätas och tjärstrykes, n tagata och tildor i båsen inlägges, muren invändigt irappas. Brunnsholken rödfärgas och luckan förses med gångjärn. Gärdesgården befanns i relativt gott skick med undantag av 40 famnar åt landsvägen som skulle stängas om. Ny grind skulle anskaffas och rödmålas.

  

Roten sålde torpet den 4 maj 1909 till Adolf Jupiter och hans hustru Anna för 1.200 kronor. Arealen uppgick då till 1.8379 hektar.

Koordinater: WGS84: N 57° 31' 6.34", E 18° 15' 8.45". Decimal: 57.51843, 18.25235

   

Gammalt båtsmanstorp i lågor. Realistisk övning i Stenkumla

(15/1 1962) En gammal mangårdsbyggnad vid Gardrungs i Stenkumla blev i lördags (1962) lågornas rov. Det var dock inte någon eldsvåda i vanlig mening utan husets ägare tuttade helt enkelt på stugan och Stenkumla brandkår var i förväg larmad för att skydda kringliggande byggnader. Stugan skulle bort.

Husbocken hade fått allt för starkt fäste i stugan och ägaren hade därför låtit uppföra ett nytt modern bostadshus strax intill, vilket nu står färdigt. Att riva ner den gamla och använda virket till ved kunde ju ha sina risker med tanke på husbocken. Därför var det bekvämast att låta elden klara av både stugan och de otrevliga småkrypen. Det stod inte länge förrän eldkvastarna slog ut genom fönster och dörrar och taket störtade in. En ordentlig brasa var det som syntes vida omkring. Brandkåren hade sina grejor i bästa ordning och slangar utlagda för säkerhets skull, men den väldiga brasan sökte den aldrig dämpa. Det var ju inte heller meningen.

Den nedbrända byggnaden var från början ett gammalt båtsmanstorp och tillhörde då en båtsman som hette Gäst. Huset kallades också under lång tid för Gästtorpet. Det stod sedan obebott en längre tid men inköptes sedan av en Emil Larsson från Ansarve, som byggde till det och bodde där en tid. Näste ägare var Gunnar Larsson, som sedermera flyttade till Eskelhem, och han sålde då stället till hemmansägare August Bohman, som hade sina marker intill. Under senare år har det tillhört Hjalmar Karlsson, Oskar Johansson och nuvarande ägare Rune Stenman. Det var också han som med en tändsticka definitivt satte punkt för Gästtorpets tvåhundraåriga historia och dess många mindre sympatiska ”gäster”. (Källa: 290)

   
   
   

№ 2 Malört

Äldre numrering 10 / 112. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1689 av: I Västerhejde socken 1 mtl Sigrajvs, 1/2 mtl Kuse, 1/4 mtl Hallbros, 1 1/2 mtl Lunds, 1 mtl Vibble, 1/2 mtl Botmunds. I Tofta socken 1/2 mtl Sallmunds. I Stenkumla socken 1/4 mtl Gannarve. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Vibble grund i Västerhejde socken.

  

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Västerhejde socken till Stenkumla socken.

Roten utgjordes 1787 av: 3/8 mtl Kube, 1 mtl Snäckarve, 1 ½ mtl Gardrungs, ½ mtl Larsarve, ½ mtl Östergårde, tillsammans 3 7/8 mtl.

 

Ca 1760 uppfördes en manbyggnad av sten på Larsarves grund. Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. Under 1780-talet uppfördes en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på den gamla torpplatsen. Manbyggnaden hade emellertid varken loft, golv eller fönster. Båtsmannen vägrade att bosätta sig där.

  

År 1869 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Niclas Ahlqvist vid Gardrungs överlät av sin Bottrumsåker 4 tunnland till detta ändamål. Gränsande i väster mot Källgårds ägor och i de övriga vädersträcken mot Gardrungs ägor.Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1873. Manbyggnaden var av sten under tegeltak. Fähuset var av sten under faltak.

Inga byggnader finns kvar i dag. Nya byggnader har uppförts senare på torpplatsen.

Koordinater: WGS84: N 57° 31' 53.19", E 18° 15' 10.30". Decimal: 57.53144, 18.25286

   
   
   

№ 3 Skoo

Äldre numrering 16 / 110. Har alltid hetat Sko. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1689 av: I Eskelhem socken 1 mtl Sigvalde, 1 mtl Buters, 1 mtl Tjuls. I Tofta socken 1 mtl Norrgårde, 1 mtl Licksarve. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Norrgårde grund i Tofta socken.

  

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Tofta socken till Stenkumla socken.

Roten utgjordes 1787 av: ½ mtl Östergårde, 7/8 mtl St. Home, 7/8 mtl L. Home (stamhemman), ¾ mtl Källgårds, 1 mtl Martille, tillsammans 4 mtl.

  

Ca 1750 uppfördes en manbyggnad av trä på L:a Homa grund. Under 1780-talet uppfördes en ny manbyggnad av sten och ett fähus på St. Homa grund.

  

År 1869 överenskom kronan och rotehållarna om att nya byggnader skulle uppföras på den gamla torpplatsen. Arealen uppgick till ? tunnland. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1871.

Manbyggnaden var av sten under spåntak. Vid en syn 1885 kom fram att byggnaden var uppförd med s k kallmur varför roten beordrades att uppsätta en ny byggnad på föreskrivet sätt. Fähuset var av sten under spåntak.

Inga byggnader finns kvar i dag.

 

Roten sålde torpet 1910 till arbetaren Axel Johansson från Källgårds i Stenkumla.

Koordinater: WGS84: N 57° 33' 20.41", E 18° 12' 40.09". Decimal: 57.55567, 18.21114

 
 
   

№ 6 Bror / Engel

Äldre numrering 13 / 114. Har tidigare hetat Bror. Roten vakanssattes år 1891.

Roten utgjordes 1689 av: I Stenkumla socken 1 mtl Snäckarve, 1 mtl Gardrungs, 1 mtl Kviungs, 1/2 mtl Östergårde, 3/4 mtl Myrse. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Gardrungs grund i Stenkumla socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Stenkumla socken till Västerhejde socken.

 
 
 

№ 7 Köpman

Äldre numrering 4 / 118. Har alltid hetat Köpman. Roten vakanssattes år 1888.

Roten utgjordes 1787 av: ¾ mtl Anglarve, 3/8 mtl Traume, 1 mtl Gottskalks, ¾ mtl Kue, 7/8 mtl Tjängdarve (stamhemman), tillsammans 3 ¾ mtl.

Roten överflyttades under 1770-talet från Stenkumla socken till Träkumla socken.

 
 
   

№ 9 Drägg / Rymmare / Remmare / Englund

Äldre numrering 12 / 115. Har tidigare hetat Drägg, Rymmare och efter 1753 Remmare. Roten vakanssattes år 1900.

Roten utgjordes 1689 av: I Vall socken 1 mtl Roleks, 1 mtl Hardings. I Träkumla socken 1/2 mtl Kue, 1/2 mtl Traume. I Stenkumla socken 1/2 mtl Larsarve, 1/2 mtl Bertels. 1689 hade båtsmannen sin boplats på Hardings grund i Vall socken.

I slutet av 1600-talet överflyttades roten från Vall socken till Stenkumla socken.

Efter 1747-48 års rotejämnkning överflyttades roten från Stenkumla socken Vall socken.

 
 
 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig