|
Terrängbil m/42 KP Tgbil m/42 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Skp m/42 D (Gotland) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
KP = Karosseri pansar. Med stridsvagnarnas ökade rörlighet under slutet av 1930-talet hade infanterisoldaterna fått svårt att hålla samma hasighet, vad som behövdes var ett bepansrat terrängfordon för transport av infanterister. År 1942 beställde armén utvecklingen av ett sådant fordon både från Volvo och Scania-Vabis. Bilen skulle vara baserad på ett vanligt lastbilschassie med allhjulsdrift men ha en kaross av pansarplåt. Resultatet av efterföljande prov blev att Scania-Vabis modell antogs men att även Volvo skulle leverera bilar med en kaross som i stort överensstämmde med konkurrentens, Terrängbil m/42 VKP. Pansarkarosserna tillverkades vid Landsverk, Bröderna Hedlund och vid Karlstads mekaniska verkstad (KMV). Den opansrade varianten av SKP hette SLT och användes för vanliga transporter. Pansarbilen hade plats för förare, fordonschef och kulspruteskytt i förarhytten. På flaket fanns bänkar för 16 man som satt med ryggen mot varandra. Transportutrymmet hade pansarskydd bakåt och på sidorna men saknade tak för att soldaterna skulle kunna skjuta från flaket. Skp m/42 visade sig långlivad i organisationen. I mitten av 1950-talet försågs bilarna med bättre beväpning. 1971 utrustades de bland annat med nya bromsar. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
"Likkistor" på Hällarna utanför Visby |
Skp m/42 (Scania-Vabis) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Terrängbil m/42 D SKPF-STRI |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fordonet är en modernisering av den tidigare baktill öppna versionen SKP m/42 och utfördes mellan 1984 och 1986 på Gotland. De fick pansartak, förbättrat splitterskydd och kortare bakparti med en dörr för avsittning och ilastning. Antalet transporterade soldater minskades till 7.
För att förbättra terrängframkomligheten fick SKP nya hjul med bredare däck. Dessutom ändrades den bakre axelns tvillingmontage till singelmontage och fälgarnas mått valdes så att man fick samma spårvidd fram som bak. Beväpningen byttes till två Ksp 58 och kompletterades med rökkastare.
Fordonet fanns i tre versioner: rent pansarskyttefordon, sjuktransportfordon och stridslednings- (stabs-) fordon. 223 stycken uppgraderades: Pansarskytte – 173 st Tgbil m/42 D SKPF. Stridsledning – 18 st Tgbil m/42 A SKP. Sjuktransport – 24 st Sjtgb 9521 A. 11 st Tgbil m/42 E SKPF användes för kuppförsvar i Stockholm och var placerade vid K1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
40-åriga pansarbilar skall rustas upp Försvarets gamla terränggående pansarbil från 1942 får hänga med ett tag till! tillverkade under brinnande krig skall de nu rustas upp så att de kan hänga med åtminstone fram till sekelskiftet. De kvarvarande bilarna av den här typen, som kallas K för kaross och P för pansar, finns nu på Gotland där de används för att frakta pansarskyttesoldater. Trots att bilarna är 42 år har de bara gått i medeltal 3.000 mil. Därför är de fortfarande i gott skick och behöver bara genomgå en allmän översyn samt förses med pansarplåt även i taket. Därmed ger bilen skydd från alla håll mot granatsplitter och finkalibrig eld. Bilarna har bl. a. tjänstgjort hos de svenska FN-styrkorna i Kongo och Cypern Renoveringen av bilarna kostar totalt 28 milj. kronor och skall utföras i bilverkstaden i Visby. (Källa: 2039) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fordon får ny bokstav för 28 miljoner kronor – och Miloverkstaden få nya jobb
Till vänster står den nya prototypen av SKP 42 D. Till höger ses bakvagnen av en SKP 42 som ännu inte blivit ombyggd. (Foto: Ulf Glimfalk)
SKP 42 skall bli SKP 42 D. De pansrade trupptransportfordonen som skapades 1942 och som numera förekommer nästan enbart på Gotland skall moderniseras. Det är en affär på totalt 29 miljoner kr. Jobbet skall göras huvudsakligen vid Miloverkstaden i Visby. - Det betyder att vi har sysselsättningen tryggad för flera år framåt, säger chefen för Miloverkstaden Göran Hammarstedt. Vi måste också nyanställa folk för att klara av det hela.
- VI HAR SYSSELSÄTTNINGEN TRYGGAD för flera år framåt och måste nyanställa folk, säger chefen för Miloverkstaden Göran Hammarstedt. (Foto: Ulf Glimfalk)
SKP står för Scania Karosseripansrad. En gång i tiden fanns också VKP där första bokstaven stod för Volvo. Men dessa Volvoprodukter var inte så slitstarka. De gick till skroten för cirka tjugo år sedan. Men SKP-n hänger alltså med ännu och beräknas kunna vara i drift efter ombyggnaderna fram till år 2000. Modellåret för SKP-n, eller KP-bilen som den kallas i dagligt tal, är 1942. De flesta som rullar omkring nu är dock tillverkade några år senare. De flesta såg dagens ljus 1948.
Bara 1.500 mil Trots att bilarna alltså har 35 år på nacken är de inte utslitna. De har i själva verket inte gått så mycket. Många av bilarna har faktiskt inte gått mer än 1.500 mil. Bilarnas motorer är alltså inte särskilt ”tagna”. Men skyddet för de soldater som skall åka på bilarna är för dåligt och det är nu en sak som skall förbättras. - Det blir en helt annan bil på många punkter efter ombyggnaden, säger Göran Hammarstedt. Det är vid Miloverkstaden som man har uppdrag av militärkommandochefen för Gotland tagit fram prototypen för den ”nya” bilen.
SÅ HÄR ser SKP 42 ut efter ombyggnaden och kallas då SKP 42 D. Lägg märke till den tvärt avhuggna bakändan. (Foto: Ulf Glimfalk)
Snabbaste pansarfordonet Trots att fordonet får större pansrad yta än tidigare blir bilen 200 kilo lättare. Förklaringen är att man helt enkelt ”hugger av” en bit av bakändan. - Den nya bilen kommer att bli det snabbaste pansrade fordonet i Sverige, intygar Göran Hammarstedt. Man byter också däcksutrustning och övergår till kraftiga enkelmonterade däck bak. KP-bilen är i första hand ett transport- och understödsfordon. Den gamla versionen är försedd med en kulspruta. Den nya får två kulsprutor. Tjugoåtta miljoner kronor skall ombyggnaden totalt kosta. Det är arbetet med att bygga om som slukar mest pengar. Materialkostnaden svarar bara för omkring 10 procent. - Målet är att vi skall klara ombyggnaden på fyra år, säger Göran Hammarstedt.
Underleverantörer Förutom att 15–20 årsarbetare får jobb med ombyggnaden på Miloverkstaden tillkommer andra effekter. En hel del underleverantörer – helst på Gotland – kommer att bli engagerade. Marinvarvet i Fårösund får exempelvis svara för att skära och svetsa plåt. I första hand blir det P 18-soldaterna som får stifta bekantskap med den nya KP-bilen. Det är vid det förbandet den hör hemma. Men det är mycket möjligt att även artilleristerna kommer att få köra och åka KP-bil framöver. (Källa:2040) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Start för ombyggnaden av den första KP-bilen vid Marinvarvet i går
Då tog generalen på sig blåstället
- Av ULF GLIMFALK –
Tidigt på fredagsmorgonen (10/2 1984) var general Lars-Eric Wahlgren på plats vid Marinvarvet i Fårösund. Generalen skulle svetsa det första skäret i KP-bilarna, som Marinvarvet och Miloverkstaden gemensamt skall bygga om. SKP 42 eller KP-bilen som den vanligtvis kallas tillverkades 1942. Den skall nu moderniseras och bli det snabbaste pansrade fordonet i Sverige.
På med blåstället över all generalsprakt och där står en svetsare på Marinvarvets golv.
Ombyggnaden av alla KP-bilar på Gotland som beräknas ta fyra år tog sin början på fredagsmorgonen. Iförd blå overall med Marinvarvets emblem på ryggen tog general Wahlgren emot svetsutrustningen av verkmästare Conny Andersson.
Klockan 07.30 på fredagsmorgonen och general Lars-Eric Wahlgren svetsar det första skäret i KP-bilen som Marinvarvet och Miloverkstaden gemensamt skall bygga om.
- Jag har alltid haft lust att lära mig svetsa, sa generalen skrattande. Det rök och sprutade gnistor om Lars-Eric Wahlgren när han tog itu med uppgiften att skära av bakdelen på den KP-bil som stod i Marinvarvets verkstad. Allt plåtarbete på bilen skall Marinvarvet stå för, sedan skall bilarna bogseras till Miloverkstaden i Visby där resten av ombyggnaden skall utföras. Totalt kommer ombyggnaden av alla bilar att kosta omkring 28 miljoner och innebära nya arbetstillfällen vid Miloverkstaden i Visby. Om det kommer att behövas mer arbetskraft i Fårösund kan inte verkmästare Conny Andersson svara på. - Vi kommer i varje fall att få fullt upp, konstaterade han. - Vi har ju inte bara KP-bilarna att tänka på, det är en mängd båtar som skall byggas också, sa Andersson. General Wahlgren berättade att första etappen kommer att omfatta åtta fordon som skall byggas om på prov, de så kallade 0-serien. - Efter 0-serien samlar vi erfarenheter och sedan kör vi vidare, sa Wahlgren. Efter att ha dragit av sig den blå overallen åkte generalen mot Visby. - Får du problem så får du ringa, sa Wahlgren till verkmästare Andersson. Mariningenjör Krister Lundvall berättade att KP-bilen ursprungligen är byggd av Scania. - Marinvarvet skall förse KP-bilen med tak och en dörr baktill, sa Lundvall.
Nu är ombyggnaden av KP-bilarna igång på Marinvarvet i Fårösund. Svetsaren Sören Tillberg skär av KP-bilens bakdel.
Taken ligger färdiga här och är tillverkade av Oxelösunds järnverk. Om vi sedan kunde få någon mindre gotländsk verkstad att tillverka små detaljer som exempelvis gummipackningar, beslag och en mängd andra smådetaljer så köper vi, sa Krister Lundvall. Efter en stund satte en av Marinvarvets arbetare i gång med att fullfölja det generalen påbörjat. - Se till att du skär ut biten där generalen svetsade så vi kan spara den, sa Krister Lundvall till svetsaren Sören Tillberg. (Källa: 2038) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
