Föregående sidaa

Stridsvagn 104

strv 104

   

Stridsvagn 104

Vikt:

54.000 kg

Antal i tjänst:

80

Hastighet:

45 - 50 km/h

Byggår:

80 st strv 102 modifierade 1980

Besättning:

4 man

Utrangerad:

 

Längd:

9854 mm

Samband:

 

Aktionsradie:

 

Bredd:

3390 mm

Kanon:

10,5 cm L7 kanon

Höjd:

3009 mm

Övrig beväpning:

2 st 7,62 mm ksp

Pansar:

17 - 152 mm

Motor:

Teledyne Continental AVDS 1790 2DC V12

Chassi:

 

Växellåda

Automatväxellåda

 

Ursprungsbeteckning: Centurion Mk3/5. Under 1980-talets början modifierades 80 stycken strv 102 till strv 104. Den nya versionen hade diselmotor och automatväxellåda. Vagnen erhöll även samma ändringar på tornet med kalkylator och laseravståndsmätare som ingick i 101R-102R

 
 

Ett uppdrag för TE/Pansar

När vår chef - Gunnar Öberg - en dag i oktober kom hem från ett sammanträde i huvudstaden, såg han mera hemlighetsfull ut än vanligt. Vid fikapausen släppte han nyheten. "FMV skall ha landets alla strv 102 statusvärderade före en eventuell ombyggnad till strv 104 och vi på MKG har fått uppdraget. " Oj då! Vi tittade frågande på varandra och undrade vem som nu skulle göra allt detta. "Rune och du får uppdraget och ni tar med er tre strvmekaniker från Miloverkstaden. Allt skall vara klart och slutredovisat före 930401 så ni får sätta igång omgående." Klara besked, men hur fasen skulle detta egentligen gå till? Jo då, efter några dagar var planeringen klar. Alla gotlandsvagnar skulle besiktigas klart i november. I december skulle jobbet fortsätta i Skövde och efter jul P 6 och P 7 i Skåne. Första veckan i november startade vi våra besiktningar. Från MV var det Bertil Lundin, Göte Holmer och Leif Eriksson som ställde upp. Besiktningen omfattade i första hand torn, bandaggregat och chassi. Tornkransens slitage skulle mätas i åtta lägen. Bandaggregatet noggrant kontrolleras så att man kunde beräkna kostnaden får att få detta i fullgott skick eller om delar var värda att omhänderta och använda på kvarvarande vagnar o sv. En tredjedel av vagnarna kommer antagligen att skrotas bort. I gråkallt novemberväder genomfördes besiktningen i olika gotlandsförråd och sista november hade vi kollat varenda vagn på ön. Vi sammanställde resultatet och packade därefter för skövderesan. Måndagen 7 december kördes en nedlastad Nissan King Van ombord på gotlandsbåten till Oskarshamn, för vidare färd mot Västergötland. I Skövde blev vi väl mottagna av teknikerkollegan Sven-Åke Stridh. Han kunde det mesta om P 4-vagnarna och hjälpte oss hela första veckan. Men usch vad kallt och blåsigt det var på Axvalla Hed när vi kämpade med att starta och kolla vagnarna där ute. Då var det härligt att få komma tillbaka till hotellet Prisma och bli bjuden på kvälls fika. Lucianatten firade några av oss i Götene Folkets Park. En härlig kväll med dans till Curt Hagers orkester och ett uppträdande med ortens egen lucia och tärnor. Andra veckan tillbringade vi till största delen i ett sedvanligt plåtförråd i en mörk, djup skog. Arbetet gick bra och på torsdagskvällen kunde vi åter styra bilen mot Oskarshamn och ta båten hem för att fira jul. Den 11 januari satt vi åter på gotlandsfärjan. nu för vidare resa till Kristianstad. Något undrande var vi nog hur vi skulle bli mottagna på P 6. Eftersom förbandet helt skall läggas ned i sommar, kanske stämningen där inte skulle vara så trevlig. Men när vi kom fram möttes vi av ett positivt teknikergäng och mottagandet var lika hjärtligt som i Skövde. En förrådsman hade husbil och all utrustning vi behövde klart när vi kom, så det var bara att köra igång med besiktningarna. Skånevädret bjöd förstås på en hel del överraskningar. Särskilt minns vi morgonen efter första orkanen när vi nätt och jämt kunde ta oss fram till Ravlunda på grund av alla kullblåsta träd på vägbanan. Att det sedan var strömavbrott hela dagen och vi fick äta fältmässigt var ju en bagatell. Övriga dagar var vädret ganska milt och behagligt och arbetet flöt som det skulle. När vi före resan skulle boka hotellrum, valde vi länge mellan C 4 och Grand. Något ljushuvud menade att eftersom Grand har nattklubb med dans är detta naturligtvis bästa alternativet. Stort misstag!! Små usla, fuktiga rum, dålig betjäning och trasig bastu. Fast torsdagsdansen höjde förstås betyget en aning. När vi efter två veckor skulle resa hem, kom stormoväder nummer två. Skulle verkligen flyget kunna gå i dessa orkanbyar? Bilresan mellan Ravlunda och Veberöd kändes redan den ganska obehaglig. Rune fick verkligen jobba hårt vid ratten, får att vår höga och smala Nissan-skåpvagn skulle vara kvar på vägen. Flyget gick emellertid utan minsta problem, endast 10 min försenat, Den gamla Fokkern ruskade lite på sig i starten, men uppe på 9000 meter gick den som på räls. Veckan därefter jobbade vi färdigt vid P 6 och fortsatte mot Revinge och bostaden i Lund. Ett speciellt tack till Peter i motorförrådet P 6, som inte bara hjälpte oss vid besiktningsarbetet, utan också visade oss en del av Skånes alla sevärdheter. Vi besökte bl a Åhus, Kivik, Brösarps Backar samt såg både hjortar, rådjur och vildsvin vid Christinehof Slott. Hoppas du lyckas få ett bra jobb även efter 30 juni. Aven vid P 7 blev vi väl mottagna och arbetet klarades av som planerat. Efter nära sex veckor i Skåne hade vi samlat tillräckligt med fakta för utvärderingen och den 17 februari körde vi iland i Visby igen. När jag skriver detta återstår ännu allt arbete med att sammanväga uppgifterna och ge förslag på vilka strv som skall renoveras, skrotas eller sparas på annat sätt.

Hur många vi har kontrollerat kan naturligtvis inte skrivas här, men Leif och Göte har kontrollerat ca 4000 pendelarmsanslag och Bertil har avläst och flyttat sin indikatorklocka på tornkransen nära 2000 gånger. Ett lite annorlunda, men intressant och stimulerande uppdrag är nu i det närmaste genomfört. Allt har fungerat över förväntan, samarbetet i gruppen har varit perfekt och vi ser positivt fram mot nästa uppdrag.

Sylve Karlsson (Källa: 1194)

 
   
Sista skjutningen med strv 104 på Tofta skjutfält 11 och 14 maj 2000
 
 

Stridsvagn 104 skrotas

En epok går ur tiden. Beslutet är oåterkalleligt, stridsvagn 104 skall skrotas. Projektet har redan börjat. Totalt är det 54 stycken vagnar som kommer att skäras ner. Resterande 16 vagnar kommer att tjänstgöra som musei-, bärgning- och försöksvagnar.

Huvudprojektägare är Stena Gotthard Återvinning AB. De köper i sin tur arbete av MV Visby. Arbetet vid MV Visby beräknas pågå fram till vintern 02/03. Stena Gotthard Återvinning AB kommer under projekttiden att disponera kolgården som arbetsplats för att där ställa upp och skära ner vagnarna till mer lätthanterliga bitar.

Motorerna från de skrotade vagnarna samt bärgnings- och försöksvagnar är sålda till ett norskt företag.

För att klara driften och underhållet av P18:s museivagnar (både 102 och 104) i framtiden, har löjtnant Jens Yttergren sammanställt ett reservdelsbehov, som kommer att läggas upp i museets garage. Arbetet med att beställa och ta hem reservdelarna görs av fdmä Hans-Åke Wigström på MV Visby och fdfm Christer Nyberg i Tingstäde.

 

En teknikers minne av 104:an

Tack vare 104:ans nya drivpaket ökade den taktiska och den tekniska tillgängligheten drastiskt. Tekniker och mekaniker fick en rimlig chans att hålla hela vagnsparken rullande, något som på 102:ans tid var en stor bragd. Vem minns inte glädjen av att ha samtliga vagnar med sig i ett anfall över Branden, eller när hela kompaniet kunde räknas in i samband med REMI. Ett motorbyte som tidigare kunde ta en vecka på miloverkstaden, tog nu endast någon timme på stridsfältsnivå.

Glädjen av att slippa bensin som drivmedel var stor. Nu kunde vagnarna rulla längre mellan tankningsuppehållen och risken för brand i samband med svetsning och skärning minskade. Det fanns dock vissa problem. Ett ökat slitage på delar i bandaggregatet kunde identifieras p.g.a. den ökade farten och körmilsuttaget. Andra problemområden var hög förbrukning av cyklonfläktar till luftrenarna, tillförlitligheten på värmaren, laddningsregulatorns ibland osäkra funktion, batteriernas (Nifeceller med lut) kapacitet, och på slutet, motorernas och växellådornas stora förslitning.

 

Sparade strv 104, fördelas enligt följande:

FMV regnr Museivagn 80401, Utbildningsvagn 893, Vältvagn 80105, 80112, 80164 och 80174.

Prov RFN, Vidsel regnr Skjutrnål 80330, 80314, 80200 och 80474.

Prov FFK, Karlsborg regnr Skjutrnål 80334, 80343.

Försöksfordon regnr Ingen åtgärd 80188, 80386 och 80480.

P18 Museivagn regnr 80486.

 

Arbetsgången på MV är följande:

1. Identifikation Anteckning av individnr, chassienr, eldrörsnr, motor- och växellådsnr.

2. Provning av motoraggregat Varmkörning och stallprov. Provresultat. Skala 1-5 (1= Kass, 5= Bra) Dokumentation av motorstatus.

3. Demontering 3.1 Demontera motoraggregat(MA) Täckalla normala öppningarpå MA. Ställ upp MA i träställ i stolplada. 3.2 Demontering av band Lägg band i Kolgården. 3.3 Kontroll/tömning av bränsletankar. 3.4 Dränering av vätska i stötdämpare, slutväxlar och bromssystem. 3.5 Lossa tornet Demontering av brännbart materiel, stolklädsel, huvudskydd, förvaringsfack i gummi, träfack bakom vagnschefsplats. Töm sidriktväxel på olja. 3.6 Demontering av 2 st lyskastare, 2 st rökkastare, 2 st radiorack, 2 st halonbehållare, 2st radioantenner med antennfot. Lastning av ovanstående och skickas en!. FMV. 3.7 Demontering av batterier (Nifeceller) Packning av batterier i pall med dubbla pallkragar. Batterierna skickas till Stena Gotthard Återvinning AB. 3.8 Lyft av torn. 3.9 Lossning av rekylbromsar. Tömning av olja och avlastning av fjäderspänning.

Lars Unnerfelt Major (Källa: Väduren 2001/1)

 
Trotjänares sista resa. Kolgården P 18.
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig