Flygvapnet på Gotland och andra flygrelaterade händelse runt Gotland

 

Flygvapnets Visbybas

Visby flygfält 1939 - 1945

Krigsflygfältet i Bunge

Krigsflygfältet i Roma

Fårösunds Sjöflygstation

Tingstäde Sjöflygbas

Flygfältet vid Visborgs slätt

Reservkrigsflygfält 1940 - 1945

Sjöflyget i Slite

Reservvägsbaser på Gotland

 

Militära flyghaverier med anknytning till Gotland

 

Nödlandare på Gotland

 

Adam Röd räddar 11-årig pojke

Artilleriflyget

Utländska flygincidenter med anknytning till Gotland

Händelser - Allmänt 1939 - 1945

Svenska flygplan under beredskapen 1939 - 1945

Sista Tunnan lämnar ön

Frivilliga Flygkåren på Gotland

Gotlands Flygklubb

Gotlands Flygvapenförening - Flygvapenregion Syd

Thüring och målflyget på Gotland

Spärrballonger och andra flygande föremål

Sjöräddnings- och ambulanshelikoptrar på Gotland

Luftoperativa Radionätet (LOPRA) i Lärbro

 

I bland gick det galet

 

En JAS 39 Gripen taxar på F 17 Gotland

 
F 13 G

1/8 1938

En målbogserande Fokker S 6 störtar i havet utanför Högklint strax söder om Visby varvid föraren omkommer vid ett misslyckat fallskärmshopp medan mekanikern lyckas rädda sig.

1939

Flygfält började byggas i Bunge. Flygstationer förbereddes i Roma (invid Kungsgården), ett reservfält vid Stava (ca 5 km längre norrut) samt en vid Väskinde (ca 8 km nordost om Visby) med basförband ur Östgöta Flygflottilj F 3. 

1940

 

 

 

Anlände till flygfältet i Bunge en bombgrupp ur F 1 som hade omgrupperats från Västsverige. Den utgjordes av tre tyska junkerplan med den svenska beteckningen B3. De skulle användas för spaning mot den baltiska kusten. De normala svenska spaningsplanen dög inte för en sådan uppgift.

På sjöflygstationen i Fårösund baserades bl a torpedplan T2. De användes mest för spaning.

Under sommaren utnyttjades Fårösundsbasen av flygdivisioner från F 2 (Roslagen) och F 9 (Göteborg). F 9 divisionen hade just fått de nylevererade amerikanska Severskyjaktplanen, J 9:orna. F 9 var nyuppsatt och hade fått låna J 9:orna av F 8.

På eftersommaren börjades flygfältet i Roma att användas.

30/7 1940

Två bombplan av typ B 3 från F 1 kolliderade i dåligt väder på låg höjd och det ena planet störtar nära Hangvars kyrka på norra Gotland där samtliga sex ombordvarande omkommer. Det andra planet kunde landa på Bungefältet.

26/5 1941

Baserades en jaktdivision, ett tiotal J 9:or ur F 8 i Stockholm, på Romabasen. 

6/6 1941

Gavs order om att en enhet ur F 3 i Linköping och F 2 i Hägernäs skulle överföras till Gotland. De var grupperade 11-12 juni.

12/8 1941

Under en övning den 12 augusti 1941 utanför Ljugarn kolliderade två flygplan av typ B 5 ur F 6 varvid tre personer omkom. En av de omkomna var Sigurd Berglund född 1919.

1941

Jaktflyget fick inte öppna verkningseld mot finska och tyska flygplan, eftersom "bindande" förklaringar hade lämnats om att dessa endast skulle kunna komma in på svenskt område i nödsituationer. Detta kom att gälla till våren 1942. Två flygfält anvisades som nödlandningsflygfält, däribland Romafältet.

27/1 1942

Visby flygfält inviges

15/3 1942

Övertransporterades en basdivision ur F 3 i Linköping

1942

Flygdivisioner baserades till Gotland för skjut- och bombfällningsövningar.

1942

De flygande förbanden lydde under eskaderchefen 2. jakteskadern som ansvarade för luftrummet över Gotland.

1943

Två divisioner baserade i Bunge och Roma. F 1 (västerås) hade bombplan B 3 (de tyska Ju 86) medan det nyuppsatta F 11 (Nyköping) hade spaningsplan S 16 (de illa beryktade italienska Caproni "de flygande likkistorna") och S 17 (nya SAAB spaningsversion av B 17)

 

Marinflyget. F 2 bedrev som tidigare spaning från sjöstationen i Fårösund med S 12 och T 2.

-/7 1943

Förstärktes flyget på Gotland med en division jaktplan J 9:or från F 8 i Stockholm.

-/12 1943

En grupp militära flygplan lyfte från Gotland och skulle flyga till Malmen via Öland några dagar före julafton 1943. Strax utanför Öland flög planen in i dimma och ett av dem, förbandschefens plan, försvann i havet för att aldrig återfinnas.

-/5 1944

Försvann två svenska spaningsplan (Caproni) som varit på uppdrag öster om Gotland. Det ena hittades nödlandad på vattnet och kunde bogseras in till Fårösund. Enligt lettiska fiskare skulle det andra blivit nedskjutet av tyska jaktplan utanför Ventspils. Det visade sig att tyskarna trott att det var ett ryskt plan. Besättningen utom en man klarade sig och återsändes av tyskarna via Berlin och Sassnitz.

1944

Allt oftare utnyttjades flygfältet i Visby. F 11 hade rätt ofta någon spaningsgrupp S 16 Caproni där. F 1 använde basen från maj till september för en eller flera divisioner, som höll på att ombeväpnas från B 3 till svenska B 18. I september, under en flygvapenövning, låg hela flottiljen där.

Vid samma tillfälle utnyttjade F 4 (Östersund) Bunge för huvuddelen av sina B 17. 

Sjöflygpbasen Fårösund utnyttjades liksom tidigare av F 2 spaningsplan, T 2 och S 12.

1945

Efter kriget utnyttjades Visbyfältet till en början som reservfält.

15/5 1945

Sker ett haveri med en S 16 ur F 11 öster om Gotland. Bl a omkom Sixten Emanuel Öström f. 1922.

1950-tal

F 13 fick flygvapnets första långräckviddiga radar på norra Gotland som erhöll beteckningen PS-16. Den hade som första station ett fortifikatorisk skydd som innebar att endast antennen stack upp över markytan. Även en PJ-21 flyttades från F 10 och ställdes upp i Tingstäde

1956

På hösten uppsattes ett detachement från Bråvalla flygflottilj i Norrköping F 13 G, för att sköta den omedelbara servicen av flygvapenanläggningarna på ön.

21/1 1959

Sker ett haveri med en Gloster Meteor utanför Visby där Allan Abrahamsson omkommer

1968

Flygbasen utbyggd till Bas-60-standard

26/5 1970

Sker ett haveri med en J 35B SO Östergarns fyr där fältflygare Kjell Tinnerholm från F 18 omkommer.

24/9 1970

Sker ett haveri med en J 35F vid Kräklingbo där fältflygare Thomas Andersson från F 13 omkommer.

1975

Fältet anpassas för J 37 Viggens krav på utrymme

1992

Flygbasen utbyggd till Bas-90-standard

30/6 1994

F 13 Bråvalla flygflottilj upphör som flottilj.

1994

F 16 Upplands Flygflottilj övertar ansvaret av Gotland (F 16 G)

1995

Flygbasen anpassas för att kunna ta emot större civila flygplan för beredskapsändamål

2003

F 16 Upplands flygflottilj upphörde som flottilj.

2003

F 17 Blekinge flygflottilj övertar ansvaret av Gotland (F 17 G)

2003

En 7 000 kvadratmeter stor ny uppställningsplatta på F 17 G anläggs, kostnad 23 miljoner kronor.

2008

F 17 Gotland har nio anställda och bedriver främst flygunderhåll, i huvudsak av flygvapnets egna plan, men även exempelvis Kustbevakning och polis. Flygplatsen hanterar årligen runt tusen starter och landningar.
F 17 G utför också signalskydd, "inre och yttre säkerhetstjänst" och meteorologiska uppgifter åt försvaret och SMHI. Verksamheten bedrivs året runt, för att alltid kunna erbjuda alternativa landningsmöjligheter vid flygning vid osäkra väderförhållanden.
Flottiljens enhetschef är Mats Hansson.

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig