|
Tillverkare: Centrala Flygverkstaden Västerås. Registreringsnummer: 170.
Tillhörigt F 2 Kungl. Roslagens flygflottilj.
Haveri den 3/8 1937 vid Stenkyrkehuk, Gotland. Total flygtid: 1043.05 tim. Total
gångtid: 797.45 tim
Besättningen flygförare underlöjtnant Curt Hallberg oskadad, flygspanare fänrik
Harald Almström obetydliga skrubbsår i ansiktet.
Orsak till nödlandning: Mörker och tjocka. Orsak till haveri: Nedslag i vattnet.
Skador flygplan: Totalhaveri; vid bärgningen tillvaratagna delar med undantag av
bränsletankarna representera endast skrotvärde. Skador motor: Motorn har legat i
saltvatten c:a 35 tim. Yttre skador 1:ans och 2:ans cyl.toppar, ventiler,
ventilstänger och vippbryggor skadade. Skadornas omfattning i övrigt kunna först
angivas efter noggrann besiktning. Kasserad den 24/11 1937.
Ur protokoll:
Förhöret föranlett av: (Kort redogörelse över händelseförloppet).
Fpl 470 med underlöjtnant Hallberg och fänriken Almström som besättning lämnade
den 3/8 kl 2158 trakten av Sandhamn efter samövning med Kustflottan för
återflygning till Fårösund. I närheten av Stenkyrkehuks fyr påträffades ett
lokalt bälte av låg dimma över sjön (en allt att döma markdimma av 20-50 m.
höjd). Vid försök att gå under denna dimma i avsikt att följa kusten gick fpl
under plané med användande av ung. halv motor direkt i vattnet. Vid nedslaget
krossades och bortslets båda flottörerna; fpl kappoterade och drev efter c:a 1
timma i land. – Se i övrigt besättningens redogörelse för händelseförloppet.
Underlöjtnanten Hallberg anförde i huvudsak följande:
Fpl 470 med besättning underlöjtnant Hallberg (förare) och fänrik Almström
(spanare) startade från Fårösund den 3/8 kl 1903 (samtidigt med fyra andra fpl
ur marinspaningskursen) för att deltaga i en samövning med Kustflottan över och
utanför Stockholms skärgård.
Sedan anbefallt uppdrag utförts sattes kl 2158 från trakten av Sandhamn kurs för
återflygning till Fårösund. Bränsleförrådet beräknades då till 150 liter.
Flygtiden till Fårösund beräknades till 50 min. Flygningen utfördes till en
början på c:a 200 m höjd. Sikten var god.
Omkring kl 2300 siktades en fyr i bäring 180° och på beräknat avstånd 10
distansminuter. Fyren identifierades som Stenkyrkehuk (kursfel omkr 12°).
Flygningen fortsatte ända fram till fyren varunder flyghöjden minskades till
omkr 100 m. Sedan förare och spanare rådgjort, beslutade föraren att följa
Gotlands kurs nordvart. Bränsleförrådet bedömdes icke med säkerhet räcka till
Fårösund. (Det ena bränsleuret visade 0, det andra omkring 25 l; vinden nordost
omkr 10 m/sek), varför förarens avsikt var att landa i Kappelshamnsviken.
Nordostlig kurs sattes. Härvid mötte fpl ett dimbälte, som låg över sjön och
”föreföll att rulla in över land”. Sikten på den använda flyghöjden var god.
Visby och gotländska landet kunde väl urskiljas; dock ej strandlinjen. För att
ej tappa kontakten med strandlinjen sökte föraren gå ned genom dimman för att
under denna följa strandlinjen, varvid han räknade med att denna var av så ljus
beskaffenhet att den väl borde kunna urskiljas på låg höjd. (Spanaren ansåg
däremot icke denna plan lämplig). Föraren planerade med c:a halv motorstyrka
genom dimman. Nästan omedelbart efteråt slog fpl i vattnet med stor kraft.
Flottörerna krossades och sletos helt bort. Fpl blev liggande på rygg.
Besättningen lyckades taga sig upp på fpl och kvarstannade där. Gummibåten var
oåtkomlig. Måttlig sjöhävning rådde. Landkonturerna kunde icke urskiljas.
Omkring kl 2400 grundstötte fpl på en strandbank utanför Stenkyrkehuks fyr.
Efter att ha skurit sönder fpl lyckades besättningen få fram och blåsa upp
gummibåten samt att med denna taga sig i land. Hallberg uppsökte därefter
närmaste telefon och anmälde haveriet till ACFA.
Fänriken Almström anförde i huvudsak följande:
Han instämde i Hallbergs uppgifter, ansåg att felnavigeringen snarast vore att
tillskriva att kompasserna hade dålig riktkraft (nålsystemet pendlade), samt
framhöll att han tillrått Hallberg att ej gå ned genom dimman.
Uppläst och vidkänt.
Curt Hallberg
Underlöjtnant
Harald Almström
Fänrik
Löjtnanten Blidberg anförde i huvudsak följande:
Att han i egenskap av tjf chef för den av marinspaningskursen och 26.sgrp (jml
avdelningschefens för Kfl:s flygavdelningsorder) i operativt avseende
tillfälligt sammansatta spaningsdivisionen uppdragit åt en av sina underordnade
gruppchefer, löjtnanten Sandberg, att uppgöra förslag till besättningar i de fpl
ur marinspaningskursen, vilka skulle deltaga i övningarna den 3/8 på kvällen
samt att han godtagit detta förslag under antagande att det var uppgjort i
överensstämmelse med av chefen för marinspaningskursen utfärdad allmän order för
övningarna den 2/8 – 5/8.
Uppläst och vidkänt:
E. Blidberg
Löjtnant.
Löjtnanten Sandberg anförde i huvudsak följande:
Att han av tjf divchef, löjtnanten Blidberg, anmodats att biträda denna vid
utfärdandet av order i vad rörde flygplansbesättningar för viss övning. Sandberg
föreslog, efter muntlig orientering av Blidberg rörande flyguppdragen,
besättningar å tre flygplan, varibland befann sig ett reservflygplan, som jml
sammansättningsplanen icke tilldelats ordinarie besättning.
Uppläst och vidkänt:
G. Sandberg
Löjtnant.
Löjtnanten Andsberg anförde i huvudsak följande:
Att han tjänstgjorde som tjf chef för marinspaningskursen och var i operativt
avseende underställd löjtnanten Blidberg, anförde som sin åsikt att det helt
ålegat denna att tillse att utfärdade föreskrifter beträffande besättningarna i
fpl följdes – varför han icke befattat sig härmed. A. påpekade för löjtnant
Blidberg att han icke ansåg bränslemängden tillräcklig för ifrågavarande
flygning.
Uppläst och vidkänt:
G. Andsberg
Löjtnant.
Av besiktning och förhör framgår, att skadan föranletts av: Fpl:s förare har,
oviss huruvida bränsleförrådet skulle räcka för flygning till Fårösund, ansett
sig böra utföra sista delen av flygningen utmed Gotlands kust. Härvid har han
bl.a. felaktigt bedömt möjligheten av (och mot givna instruktioner) försökt
planéra genom ett lågt lokalt dimbälte i avsikt att framgå under detta. Fpl har
under plané med omkring halv motorstyrka slagit i vattnet och därvid förstörts.
Fårösund den 4/8 1937
Å. Holmer
Förhörsledare.
S. Ljungberg
Protokollförare.
Till Chefen för Kustflottan.
Härmed får jag vördsamt rapportera följande beträffande flygplanhaveri under
Op.Ö:III/37.
Den 3/8 kl 2310 havererade utanför Stenkyrkehuk flygplan 470, tillhörande den
mig underställda 22.sdiv i Fårösund.
Fpl 470, förare underlöjtnant Hallberg, spanare fänriken Almström, deltog
tillsammans med 4 andra fpl ur 22 sdeiv i markerandet av ett kombinerat bomb-
och torpedanfall mot blå styrka syd Sandhamn kl 2030. Starten från Fårösund ägde
rum kl 1900 och flygplanet hade av DC beordrats kvarbliva i blått basområde
efter anfallet kl 2030 för att utföra upprepade låganfall mot blå styrka intill
kl 2200.
KL 2345 underrättades jag av tjf DC 22 sdiv, löjtnanten Blidberg, om, att fpl
470 icke återvänt efter sitt uppdrag och att aktionstiden var utgången och
överskriden.
Jag vidtog då följande åtgärder:
CKF underrättades genom meddelande, tnr 2355 den 3/8, om det skedda med anhållan
om samordnande av fartygsspaning i området Sandhamn – Gotland.
Vb 19 beordrades omedelbart avgå för spaning mot Sandhamn och JB beordrade
forcera ångupptagning för att snarast avgå med enahanda uppdrag.
Samtliga i Fårösund befintliga flygplan beordrades starta kl 0230 för avspaning
i dagningen av det område inom vilket flygplanet beräknades kunna befinna sig.
Chefen för röd styrka, FC Ma, meddelades om vidtagna åtgärder.
Kl 0100 inkom emellertid telefonrapport från flygplanets förare att flygplanet
havererat i närheten av Stenkyrkehuk, att personalen var oskadd och bärgad, samt
att flygplanet var sönderslaget och drev någonstädes utanför stranden, men att
detsamma icke kunde iakttagas på grund av mörkret och tjockan.
CKF liksom FC Ma underrättades härom i meddelande tnr 0115 den 4/8 och de
beordrade åtgärderna återkallades. Vb 19 liksom även bil med vaktpersonal
utsändes till olycksplatsen.
Med hänsyn till att flygplanet enligt då tillgängliga upplysningar ännu drev
omkring på olycksplatsen och måhända ännu var i det skick att det kunde bärgas,
anhöll jag hos CKF – meddelande tnr 0200 den 4/8 – om biträde av
flygplankryssaren Gotland för ändamålet, särskilt med tanke på dess för bärgning
väl lämpade stora kran. Då tjockan lättat och flygplanet kunde iakttagas visade
det sig emellertid att hjälp av Gotland icke var erforderlig, varom CKF
underrättades. (Meddelande tnr 1110 den 4/8).
Så snart telefonförbindelse uppnåtts med CF 2 rapporterades det inträffade till
denne, som uppdrog åt DC 22 sdiv att verkställa förhör och handhava den vidare
handläggningen av undersökningen.
På framställning av flygstabschefen genom CF 2 utfärdades en kort presskommuniké
om det inträffade.
Enligt vad jag före avgången från Fårösund kunde inhämta synas omständigheterna
vid haveriet varit ungefär följande:
Efter att kl 2200 hava utfört beordrat anfall mot blå syd Sandhamn återvände
flygplanet mot Fårösund, men kom av någon anledning för långt västvart. Fyren
vid Stenkyrkehuk siktades, men kunde icke identifieras. Ett lokalt bälte av låg
tjocka täckte i denna trakt landkonturer och havet. Då flygplanbesättningen blev
på det klara med att Fårösund redan passerats sattes kurs in mot land och
föraren sökte följa kusten nordvart. Bensinförrådet började emellertid bliva
knappt, varför föraren beslöt sig för att söka komma under tjockan för att i
händelse av motorstopp befinna sig nära vattenytan. Flygplanet lades för detta
ändamål i plané och slog under det att det befann sig i denna i vattnet. Vid
nedslaget bortsletos båda flottörerna och planet gick över och lade sig på rygg.
Såväl föraren som spanaren lyckades dock taga sig upp på det nu mycket söndrade
flygplanet på vilket de drevo omkring i den ganska kraftiga sjöhävningen,
mörkret och tjockan i ungefär en timmes tid, varefter de märkte att flygplanet
gått på grund. De lyckades nu få ut gummibåten i vilken de på måfå rodde i den
riktning, där de antogo att stranden befann sig. Föraren, som var fullständigt
oskadad, uppsökte närmaste gård, lånade en cykel på vilken han färdades till
närmaste telefon, därifrån han underrättade Fårösunds flygstation.
Spanaren hade vid nedslaget i vattnet suttit framåtlutad och sysslat med
radioapparaten. Han hade fått ett slag över näsan, vilket dock endast
åstadkommit en lindrig hjärnskakaning av ofarlig art. Av allt att döma har
förarens rådiga och raska uppträdande efter haveriet varit i hög grad bidragande
även till spanarens räddning.
Till CF 2 har jag endast rapporterat telefonledes enligt ovan.
H.M.S. Jacob Bagge, till sjöss, den 4/8 1937
Erik Samuelsson
/Silfverberg
Beslut.
Haveriet har icke uppkommit på grund av material- eller konstruktionsfel.
Haveriet har icke uppkommit genom bristande eller felaktig översyn eller
omvårdnad av materielen.
Besättningen på flygplanet har i beaktande av dennas utbildningsståndpunkt icke
brustit i den aktsamhet, som skäligen bort iakttagas.
Enligt till CFV insända handlingar kunna följande omständigheter hava varit
bidragande orsaker till haveriet:
Den av chefen för marinspaningskursen i allmän order för övningarna den 2/8 kl
10,00 – 5/8 kl 12,00 utfärdade bestämmelsen, att lärare skulle medfölja i
förband eller enskilt flygplan, har icke åtlytts.
Bränsleförrådet var icke tillräckligt för att, med hänsyn till uppdragets längd
och art, medgiva erforderlig säkerhet.
Beräknad flygtid var enligt ”reviderad tablå” 4½ tim. och enligt ”Order för
anfall” kl 19,00 – 23,00. Då uppgiften inbegrep anflygning på topphöjd och
upprepade låganfall till kl 22,00, kunde beräknas, att flygplanet skulle bliva
framfört med max. varvtal under större delen av de tre första timmarna, innan
hemflygningen till Fårösund påbörjades.
För hemflygningen under mörker borde någon felnavigering hava tagits med i
beräkning av bränsleförråd.
Målet överlämnas till handläggning vid krigsdomstol.
C F 2 föranstaltar om krigsrättens sammankallande samt vidtager härav påkallade
åtgärder.
Meddelas C F 2, som har att i sinom tid inkomma med krigsrättens utslag i målet.
Stockholm den 14 oktober 1937.
T. Friis.
Chef för flygvapnet.
/B.G. Nordenskiöld. |
|
Flygplan havererar utanför Stenkyrkehuk
Besättningen
räddade sig med gummibåt
Ett flygmissöde, som kunnat sluta
illa, inträffade kl. 23 natten till onsdagen utanför Stenkyrkehuk, i det att
flygplanet nr 470 (ska vara 170) från den i Fårösund förlagda
marinspaningskursen, som deltagit i samövningarna med kustflottan, tvangs av
tjockan att gå ned på vattnet, varvid flygplanet havererade.
Flygplanet slog vid nedslaget i
vattnet runt men drev efter omkring en timme i land strax norr om fyren vid
Stenkyrkehuk. Besättningen, bestående av underlöjtnant Hallberg, förare, och
fänrik Almström, spanare, räddade sig i land utan skador i en gummibåt.
Förberedelser för flygplanets
bärgning ha omedelbart vidtagits. Några närmare detaljer om missödet kunna inte
lämnas förrän undersökningen slutförts, meddelas från vederbörligt håll i
Fårösund. (Källa: 1234) |
|
Flygplanet fullständigt krossat.
Haveriet vid
Stenkyrkehuk kunde ha blivit katastrof.
Flyghaveriet utanför Stenkyrkehuk
natten till onsdagen, då spaningsflygplanet 470 från marinspaningskursen i
Fårösund slog runt och blev vrak, varefter de två ombordvarande räddade sig i
land med hjälp av en gummibåt, kunde lätt ha blivit en allvarlig katastrof, och
det får betraktas som en försynens skickelse att de båda flygarna kommo så
lindrigt ifrån äventyret.
Till stor del kan deras räddning
säkerligen tillskrivas deras egen sinnesnärvaro och räddningsbåten ombord på
flygmaskinen, men med litet mera otur hade detta knappast hjälpt. Vid tillfället
rådde inte endast dimma utan gick även hög sjö, och flygplanet blev så svårt
skadat att det måste betraktas som fullständigt vrak.
Olyckan inträffade enligt officiella
uppgifter vid 11-tiden på onsdagskvällen, men enligt andra uppgifter skulle den
ene flygarens klocka ha stannat på 12,10, vilket skulle betyda att haveriet ägt
rum vid denna tid. Det var emellertid redan vid halv 1-tiden som fyrpersonalen
vid Stenkyrkehuks fyr fick ta emot de båda flygarna, av vilka den ene, föraren
underlöjtnant Hallberg, omedelbart lånade en cykel och begav sig till Stenkyrka
telefonstation för att ringa till Fårösund om det inträffade. Flygarna verkade
givetvis rätt medtagna efter sitt äventyr, men löjtnant Hallberg hämtade sig som
sagt hastigt nog, och även fänrik Almström kryade snart till sig. I dag äro båda
flygarna i färd med att rädda vad som finns kvar av flygmaskinen och synas ej
fått något allvarligt men av sitt äventyr.
Flygplanet hade deltagit i onsdagens
övningar och var vid tiden för olyckan på väg hem till Fårösund. Man hade
tidigare flugit i sällskap med andra spaningsplan, men vid olyckstillfället var
maskinen 470 ensam. Den täta dimman torde ha försvårat orienteringen, ehuru det
ännu ej är bekant om flygplanet var försett med dimflygningsutrustning eller
icke. Vad den närmaste orsaken till den våldsamma landningen kan vara är ännu
oklart. Två hypoteser ligga nära till hands, antingen att flygaren tappat
orienteringen och sökt gå ner på vattnet eller att motorfel tvingat planet att
nödlanda. I det rådande vädret måste en dylik nödlandning ha varit en ytterst
svår uppgift, och det ligger nära till hands att tro, att föraren i dimman och
mörkret felbedömt avståndet till vattenytan så att flottörerna skurit ner,
varefter maskinen slagit runt. På den punkten är man emellertid vid
flygstationen i Fårösund obenägen att uttala någon som helst hypotes innan
undersökningen officiellt är slutförd.
Flygplanet, som är ett enkeldäckat
spaningsflygplan av den vanliga typen S5A, har nu flutit i land omkring 700
meter sydväst om Stenkyrkehuks fyr, där man i dag är fullt sysselsatt med
bärgningsarbetet. Själva maskinen är helt spolierad, men man hoppas kunna rädda
åtminstone den dyrbara motorn. (Källa: 1235) |
