|
Kollision i luften 1941-10-06, två flygare dödade, en var gotlänning. J 8 Gloster Gladiator. Regnr: 246 |
|||
 |
|
||
Förare: Aspirant T. Runeborg. Totalhaveri: 6/10 1941. F 10 Kungl. Skånska flygflottiljen. Flygplan: J 8 Gloster Gladiator. Registreringsnummer: 246. Motor: Bristol Mercury IX, My S2. Motornummer: 203. Orsak till haveri: Utredes av FV haverikommission. Besättning: Avlidit. Beräknad rep. kostn. för fpl och motor: 140.000:-
Till chefen för F 10 depå. Vid undersökning till orsakerna till haverierna vid F 10 med fpl typ J 8 och J 8 A den 7/4 och 10/4 har framkommit, att bränslesystemet vid vissa manövrer och motorvarv icke fungerar fullt tillfredsställande. Orsaken till ifrågavarande motorstörningar har icke kunnat fastställas. Bränslesystemet på fpl typ J 8 (A) kommer därför snarast att undersökas vid försökscentralen. I avvaktan på resultat av dessa försök skall sådan lågflygning med fpl typ J 8 (A) som om möjligt undvikas, att en eventuell nödlandning måste bedömas medföra risk för personalskada. Stockholm den 22 april 1942. På befallning B. G. Nordenskiöld.
Beslut. Under orienteringsflygning rotevis har en rote, bestående av aspiranterna von Heidenstam och Runeborg, på grund av dimma och bleke sannolikt flugit i vattnet och havererat. Ifrågavarande flygning har icke förberetts på ett betryggande sätt. Tjf divch, kaptenen Barkman, har före flygningen icke tagit del av flygväderleksprognos eller anskaffat flygväderleksrapport gällande för flygningen berörda färdvägar (OSF kap III § 7, mom 9). Endast observationer från målet för flygningen samt några platser i dess närhet hava erhållits och meddelats den i flygningen deltagande personalen. Väderlekstjänsten vid F 10 synes icke hava fungerat tillfredsställande. Haveriet ha icke uppkommit på grund av material- eller konstruktionsfel. Haveriet har icke uppkommit genom bristande eller felaktig översyn och omvårdnad av materielen. Brott mot gällande, av FF utfärdade föreskrifter föreligger icke. Med hänsyn till ovan angivna förhållanden handlägges haveriet vid krigsdomstol, som sammankallas genom ch F 10 depå. Haverikommissionens rapport bifogas i 2 ex. Återställes. Stockholm den 27 april 1942. T. Friis Chef för flygvapnet. B. G. Nordenskiöld.
Till chefen för flygvapnet Med anledning av de flyghaverier, som inträffade den 6 dennes vid Tylösand, får jag vördsamt insända nedanstående förberedande rapport. Övningen, som leddes av tjf divisionschefen, löjtnant Barkman, avsåg en långflygning, med mellanlandningar i Såtenäs och Karlsborg. Den första etappen, Bulltofta – Såtenäs, skulle flygas utefter västkusten för att giva eleverna tillfälle från luften studera flygplatserna vid Halmstad, Varberg, Torslanda och Säve. Flygningen skulle utföras i rotar med 5 minuters mellanrum. Första start avsågs ske kl 0930. Fänrik Ekling, som tjänstgjorde såsom divisionsadjutant, beordrades ombesörja väderleksrapport och förhandsmeddelande. Denne telefonerade till Bulltofta väderleksstation, som sköter väderlekstjänsten för F 10, och begärde uppgift om väderleken vid Såtenäs. Fänrik Ekling tror sig hava sagt, att det gällde en flygning Bulltofta – Såtenäs. Meteorologen vid Bulltofta väderleksstation, uppgiver däremot, att förfrågan endast gällde Såtenäs. Han meddelade, att det var dimma men att endast stark dis rådde i Säve. Då fänrik Ekling förstod, att starten på grund av dimman i Såtenäs måste uppskjutas, gjorde han inga förfrågningar beträffande väderleken utefter färdvägen. På grund av fänrik Eklings rapport uppsköts starten. Löjtnant barkman övertog nu själv uppgiften att införskaffa erforderliga väderleksuppgifter. Han telefonerade omkring kl 0930 till F9 väderleksstation och inhämtade därvid, att vertikalsikten vid Säve var god och horisontalsikten omkring 3 km. Med stöd av denna rapport anbefallde löjtnant Barkman start omedelbart för ett flygplan typ B 4 samt ett typ Sk 15 och för divisionens rotar med första start kl 1000. Om landning icke kunde företagas i Såtenäs, skulle den ske i Säve eller Trollhättan. Flygväderleksprognosen, som brukas anslås å tavla vid F 10 å morgonen, erhölls vid detta tillfälle först omkring kl 1130. Löjtnant Barkman uppgiver, att han tagit för givet, att fänrik Ekling tagit del av flygväderleksprognos eller flygväderleksrapporter. Att så var förhållandet har han emellertid icke kontrollerat. Hans allmänna intryck av väderlekssituationen var, att morgondimmorna vid kusten skulle lätta. Då han erhöll meddelande om den förbättrade väderleken vid Säve, trodde han, att väderleksförbättring ägt rum utefter hela kusten. I själva verket kvarlåg tät dimma vid Tylösand till omkring kl 1630. Olyckan ville, att divisionen just anvisats en färdväg med dålig sikt under det att väderleksförhållandena inåt landet voro goda. Beträffande de båda haverierna vill det synas, som aspiranterna von Heidenstam och Runeborg i höger flankformering på låg höjd följt kusten. Vid Tylösand var sikten endast 200 – 300 meter. De hava härvid på lägsta höjd kommit ut över havet. Olyckan har härvid inträffat antingen genom kollision eller ock hava förarna på grund av dimma och rådande bleke icke sett vattnet utan flugit i detsamma. Chefen för västkustens marindistrikt, viceamiral Åkermark, bistod beredvilligt med framställning till Chefen för marinen, att H. M. Dristigheten måtte ställas till förfogande för bärgningen. Stor hjälpsamhet har även visats av personalen vid Tylösands kustsignalstation. Ljungbyhed den 8 oktober 1941. Åge
Lundström
Protokoll, fört vid sammanträde med flygvapnets haverikommission den 6, 7 och 8 oktober 1941 i anledning av den 6 oktober inträffade haverier med fpl typ J 8 nr 236 och 246 med motor My S 2 nr 219 resp 203, därvid ff aspiranterna 1870 45/1940 Heidenstam och 115 75/1940 omkommit.
På grund av muntlig order, sedermera bekräftad genom fo nr B 97, avreste flygvapnets haverikommission den 6 oktober 1941 till Halmstad i anledning av samma dag vid Tylösand inträffade flyghaverier med fpl nr 236 (32/F 10) och 246 (35/F 10), därvid ff aspiranterna 1870 45/40 Heidenstam och 115 75/40 Runeborg omkommit.
I kommissionen ingingo med anledning av ordern följande ledamöter: översten Å. Lundström, ordförande kaptenen L. Thunberg, flygingenjören av 1. graden N. Nyberg samt e. amanauensen N. Krok, tillika sekreterare. Översten Lundström, kaptenen Lundberg och flygingenjören Nyberg anlände till Tylösand kl 1545. Förhör anställdes med vid kustsignalstation nr 95 tjänstgörande personal, vilka uppgåvo vad här nedan finnes antecknat.
Vpl nr 5 211/33 Severinsson. Han tjänstgjorde på signalstationens utsiktsplats (se karta, bil 1) mellan kl 0800 och 1200. Tät dimma var rådande. Sikt c:a 200 m. Havet låg bleke. Kl 1048 hörde han motorljud från fpl. Av motorljudet att döma kommo fpl från öster och gingo med västlig kurs. Innan något fpl kom inom sikte, föreföll det Severinsson, som om en kursförändring företagits mot sydväst. Han urskiljde tydligt ljud från två olika flygmotorer med ”avstånd” mellan motorljuden, varför han förstod, att det var två enmotoriga fpl. Fpl passerade söder om utkiken, men han kunde icke urskilja dem i dimman. Strax därefter upphörde plötsligt motorljuden, samtidigt som han uppfattade ett häftigt vattenplask.
Förmannen för KSS 95 N. Möller. Han befann sig omkr kl 1045 i en båt c:a 50 m ute från land söder om kustsignalstationen (se karta, bil 1). Stark dimma var rådande och sjön låg bleke. Två fpl kommo på låg höjd (c:a 100 m) österifrån med västlig kurs och passerade högst 150 m söder om den punkt, där han befann sig. Planen gingo i stort sett bredvid varandra; möjligen var det vänstra fpl något före det högra. Sedan de passerat, gjorde de en ganska brant sväng åt höger (M. visade med händerna en bankning på c:a 45º och försvunno därvid i dimman. Fpl förlorade härunder i höjd och voro, när de försvunno i dimman, på c:a 20 m höjd. Omedelbart efteråt hördes en dov smäll och ljudet av motorerna upphörde. Möller förstod, att en olycka inträffat och rodde genast mot den plats, där ljudet sist hördes. Bensin och olja flöt i riklig mängd på vattnet vid olycksplatsen tillsammans med delar av fpl, varefter platsen snabbt kunde upptäckas. Personal från fyren m fl kommo tillstädes och ett fpl kunde senare lokaliseras under vattnet. Från Halmstad anlände en vedettbåt och även det andra fpl återfanns c.a 75 m från det först upptäckta fpl. Genom ch vedettbåten försorg utmärktes det ena fpl med en boj och det andra med en våle. Diverse vrakspillror från fpl bärgades och fördes i land.
(”Fpl ha
sannolikt gått i vattnet utan kollision med
varandra.” Handskriven anteckning i marginalen). Kommissionen begav sig tillsammans med ch F 10 depå, överstelöjtnanten Zachrisson och tjf ch 3. jdiv F 10, löjtnanten Barkman, vilka anlänt omkr kl 1615, ut till haveriplatsen. Vedettbåten kvarlåg för ankar därstädes. Sedan kommissionen hos ch vedettbåten konstaterat, att utmärkningen av fpl läge utförts på betryggande sätt vidtogs anstalter att bärga fpl. Då lämplig utrustning härför saknades i Halmstad, begärde ordföranden bärgningshjälp från ch Västkustens marindistrikt, vilket bifölls. H. M. S. Dristigheten skulle samma kväll avgå från Göteborg och inträffa vid haveriplatsen tidigt påföljande dag.
Kommissionen anställde under tiden för ovannämnda åtgärder i olika omgångar förhör med tjf ch 3. jdiv F 10, löjtnanten Barkman, vilken berättade vad här nedan finns antecknat. Han hade i ordinarie divch, kaptenen Norlins, frånvaro tjänstgjort som tjf ch 3. jdiv. Flygningen avsåg långflygning med eleverna. Övningen skulle enligt av honom given order utföras sålunda. Med start från Bulltofta rotevis skulle flygvägen tagas över vid västkusten befintliga flygplatser (Halmstad – Varberg – Torslanda) samt vidare över Säve och Trollhättan till Såtenäs, där landning skulle ske. Mellanlandning skulle icke företagas, utan angivna flygplatser skulle under flygning antingen rundas ett varv eller passeras, allt efter lämplighet, samt av eleverna iakttagas med avseende på läge och omgivning. Någon särskild flyghöjd var icke anbefalld. Start med 1. roten var planerad ske kl 0930, varefter övriga rotar skulle följa med 5 min mellanrum. Utöver divisionens ordinarie fyra rotar skulle ett fpl typ B 4, fört av fänrik Ekling med en fplmästare, samt ett fpl typ Sk 15, fört av aspiranten Gyllenkrok med mekaniker, starta snarast efter det blev bestämt, att flygningen skulle äga rum och enskilt flyga till Såtenäs. Han hade beordrat fänrik Ekling, som tjänstgjorde som divadj, att ombesörja inhämtande av väderleksunderrättelser för flygningen, förhandsmeddela flygningen till luftbevakningen samt utdela kartmateriel till eleverna. Ekling erhöll väderleksrapporten omkr kl 0830 per telefon från väderleksstationen Bulltofta. Den överbringades muntligt till Barkman och hade ungefär följande lydelse: ”Det tycks vara dimma längs hela västkusten. I Varberg och Såtenäs dåligt väder men lättande.” B. beslöt att uppskjuta starten för inhämtande av ytterligare underrättelser. Vid planerad tidpunkt för slutlig ordergivning, kl 0900, meddelades div flygande personal, samlad i en lektionssal, ”att starten uppskjutits t v på grund av lokala dimbankar längs västkusten.” Barkman beställde tfnsamtal med kaptenen Swanlund vid F 9, men då denne ej var anträffbar, begärde han att få komma till F 9 väderlekstjänst, som meddelade, att det var klar himmel i Säve med dis, sikt 3 km. Klockan var då ungefär 0930. Barkman ringde därefter till väderleksstationen Bulltofta och efterfrågade, om några nya väderleksuppgifter inkommit, men fick det svaret, att några uppgifter utöver tidigare lämnade, icke förefunnos. Han återvände till div flygande personal, vilken under tiden enligt order kvarstannat i lektionssalen, samt gav slutlig order för start av ungefär följande lydelse: ”Jag har
ringt F 9 och de säga, att det är klar himmel där
och 3 km sikt. Vi starta med första roten kl 1000.
Skulle det ligga dimma i Såtenäs, sker landning i
första hand i Säve, i andra hand i Trollhättan.” Efter landning omkr kl 1050 satte sig divch i förbindelse med F 10 markradio. Signalofficeren, fänriken Müller-Hansen, orienterades och åtog sig att per radio försöka återkalla i luften kvarvarande rotar. Efter vad han erfarit, hade ett fpl ur 3. roten till F 10 markradio kvitterat därifrån avsänd återkalleleseorder. Det andra fpl hade landat vid Bulltofta omkr kl 1110. Han efterhörde ånyo väderlekssituationen. Därvid meddelades, att ett smalt dimbälte sträckte sig längs kustbandet, men att vädret längre in i landet vore bra. B. beordrade förnyad start till kl 1115, men då meddelande om haveriet därefter inkom från Malmö fc, inhiberades starten. På förfrågan angående gällande regler för signaltjänsten svarade Barkman, att som stående order gällde upprätthållandet av passning under all navigerings- och orienteringsflygning. Någon särskild order i detta avseende gällde icke för denna övning. Vid flygplantilldelning på morgonen hade rotarna så sammansatts, att ett fpl i varje rote hade fullständig radioutrustning, under det att ett fpl endast hade mottagare. Divisionens radioutrustning hade i stort sett funktionerat väl. Under en föregående flygning torsdagen den 2 oktober hade divisionsflygning utförts vid F 10 med order per radio från divchfpl. Efter flygningen hade B. tillfrågat fpl dåvarande besättning angående mottagningen och därvid erhållit rapport från två à tre förare, att deras mottagare av någon anledning icke funktionerat. Resp förare beordrades då att anmäla detta förhållande till divisionens radiomontör. Barkman kunde just nu icke uppgiva vilka fpl det gällde, men kom ihåg, att furiren Hellqvist och aspiranten Gustafsson varit två av nämnda förare. På förfrågan om några särskilda anvisningar givits inom divisionen beträffande förfaringssättet vid möte av dimma eller dåligt väder över huvud taget, meddelade Barkman följande. För c:a 14 dagar sedan hade vid Bulltofta inträffat, att en kraftig dimbank kommit in från Öresund och avstängt 4 fpl från möjlighet till landning därstädes. Två förare landade på Eslövs flygplats, men två verkställde nödlandningar i närheten av Malmö, varav en genom dimman. Med anledning härav hade Barkman vid särskild genomgång påpekat, att vid möte av dimma skulle förare i första hand vända tillbaka till en plats, där det sist var bra väder och där söka landningsplats; i andra hand skulle föraren gå över dimman och på så sätt söka nå dimfritt område; i sista hand skulle fallskärmshopp tillgripas, då bensinen tog slut. Landning skulle alltid eftersträvas på flygvapnets flygfält. Han påpekade därvid även för personalen, att en ändring av rådande lufttryck sannolikt följde med uppkomsten av dimma. Barkman överlämnade till kommissionen den för dagen gällande flygväderleksprognosen (bil 1) samt uppgifter med data angående de havererade fpl (bil 3). Kommissionen överlämnade åt ch F 10 depå att verkställa de fortsatta åtgärderna för flygplanens bärgning. Flygingenjören Nyberg kvarlämnades att följa detta arbete samt därvid företräda kommissionen. Angående bärgningen inlämnade Nyberg särskild rapport (bil 4) jäm protokoll angående förhör med fyrmästare E. Bodén (bil 5). Amanuens Krok, som anlände till Halmstad den 7 oktober, var närvarande vid bärgningsarbetet denna dag och avreste följande dag på morgonen till Ljungbyhed. Kommissionens ordförande samt ledamoten Thunberg avreste den 7 oktober från Ljungbyhed flygledes till Bulltofta med ankomst kl 1030. Nedanstående personal tillhörande F 10 depå och Bulltofta väderleksstation hördes av kommissionen.
Fänrik Ekling. Han tjänstgjorde såsom divadj vid 3. Jdiv. Han hade av divch fått i uppdrag att anskaffa väderleksrapport för flygningen. Han hade uppfattat denna order så, att han borde förvissa sig om väderleken såväl vid avsedd destinationsort (Såtenäs) som för sträckan från Bulltofta längs västkusten. Omkr kl 0800 ringde han upp Bulltofta väderleksstation, vilken samtidigt utgjorde väderleksstation för F 10 depå. Såvitt han nu kunde erinra sig, hade han därvid till mottagande meteorolog yttrat följande: ”Från F 10. Kan jag få väderleken Malmö-Såtenäs?” Huruvida han klargjort, att förfrågan gällde förberedelse för start av flygförband, kunde han icke med bestämdhet säga, men han trodde, att han nämnt något om, att ”divisionen skulle starta till Såtenäs”. Oklart! (Anteckning i marginalen, ditskrivet för hand). Han erhöll till svar, att 8-prognosen icke var klar samt ombads ringa senare. Varför? (Anteckning i marginalen, ditskrivet för hand). Han ringde åter upp omkr kl 0845 och yttrade därvid endast: ”Det är från F 10 igen”. Han fick då följande uppgifter: ”Såtenäs – markdimma, sikt 0 Säve –
tätt soldis.” Barkman hade sagt, att starten skulle uppskjutas t v och hade sedan själv beställt ett telefonsamtal med kaptenen Swanlund vid F 9. Ekling hade icke sett för dagen gällande flygväderleksprognos (företeddes vid förhöret). Han hade icke heller begärt flygväderleksrapport i egentlig mening, dvs i utskrift för den sträcka, flygningen gällde. Omkr kl 0930 hade Barkman efter telefonsamtal med Säve givit honom order av ungefär följande innehåll: ”Alldeles klart i Säve. Förhandsmeddela för start kl 1000! Starta snarast!” Ekling
fick härigenom, att han var frikopplad från sitt
tidigare uppdrag att utforska väderleken. Han hade
icke begärt några ytterligare väderleksuppgifter av
Barkman. Sedan han fullgjort sitt uppdrag att
förhandsmeddela starten, begav han sig till sitt
fpl.
Furiren 332 Hultqvist. Han var chef för 1. roten. Han flög i fpl nr 3, vilket fpl var utrustat med endast radiomottagare. Ordern gällde navigeringsflygning rotevis Bulltofta – Halmstad Varberg – Säve – Trollhättan – Såtenäs. Starten var beräknad till kl 0930. Barkman skulle följa 1. roten. Flygplatser utmed flygsträckan skulle rekognosceras från luften så, att föraren kände igen och kunde återfinna desamma. Vid genomgång i lektionssalen kl 0800 ifrågavarande dag angav Barkman, att vid eventuellt dåligt väder i Såtenäs, skulle landning – om drivmedlen räckte till – ske vid Säve, annars vid Trollhättan. Barkman varnade för Hallebergs branta sidor vid flygning på låg höjd. Fpl fördelning skedde därefter, varvid angavs vilka fpl, med order att åter vara i lektionssalen kl 0900 för startorder. Barkman kom då in och yttrade ungefär följande: ”Starten uppskjutes tills vidare, varför ni får vänta här, tills jag fått nytt väderleksmeddelande!” Hultqvist kunde nu ej erinra sig, om Barkman lämnat några uppgifter om vädret, men han hade förstått, att vädret ej varit bra, eftersom starten uppskjutits. Omkr kl 0930 hade Barkman åter kommit in i lektionssalen och givit följande order: ”Vädret har lättat. Vid Säve bra lodsikt. Horisontalsikten sämre. Vi starta med första start kl 1000!” Barkman nämnde icke något om vädret längs färdvägen. Barkman flög efter starten till vänster och bakom roten. I höjd med Åstorp uppgick flyghöjden till högst 150 m. barkman gick då fram och övertog befälet över roten samt återvände till Bulltofta, där de landade omkring kl 1045. På särskild fråga uppgav Hultqvist, att han efter divflygning den 2 oktober anmält till chmek, att radiomottagaren i hans fpl – nr 37 – icke fungerat. (”Bör undersökas” Handskriven anteckning i marginalen).
Furir 137 Nylén. Han gick som rotetvåa i 1. roten. Han flög i fpl nr 12, som var försett med fullständig radioutrustning. Enligt hans uppfattning hade Barkman vid ordergivningen kl 0900 sagt, att det var dimma i Göteborg och Såtenäs och att starten därför uppskjutits. Barkman hade icke lämnat några uppgifter om vädret längs västkusten. I övrigt berättade N. i överensstämmelse med Hultqvist.
Aspiranten Ekström. Han var rotechef för 3. roten och flög fpl nr 36, som var försett med fullständig radioutrustning. Vid ordergivningen kl 0900 hade divch sagt, att vädret ej varit bra i Göteborg, varför starten skulle uppskjutas. Vid ordergivningen kl 0930 hade – enligt vad Ekström uppfattat – Säve dis med 3 km sikt. Divch hade icke lämnat några uppgifter om vädret längs västkusten. Ekström hade startat med sin rote kl 1010. Då de kommit fram till Hallandsåsen, hade molnen legat mycket lågt, varför han beordrat molngenomgång. (”J. I. hand bör man vänta i synnerhet då man ej har reda på vädret längs hela färdlinjen” Handskriven anteckning i marginalen). Härvid hade han emellertid tappat bort rotetvåan. Sedan han legat kvar en stund ovanför molnen och per radio anropat rotetvåan om samling utan att erhålla svar, han hade gått ned under molnen. Han hade därför legat över Ängelholm och letat efter tvåan, men utan resultat, varför han återvänt ensam till Bulltofta. Han hade icke hört divch återkallelseorder, men hade en stund före landningen uppfattat F 10 markradio.
Aspiranten Andgren. (”Har handlat förståndigt” Handskriven anteckning i marginalen). Han gick som rotetvåa i 3. roten med fpl nr 37, som var utrustat med fullständig radioutrustning. Enligt vad han uppfattade vid ordergivning kl 0900 rådde dåligt väder uppåt landet, varför starten uppsköts. Han kunde dock icke erinra sig några detaljuppgifter. När starten skedde efter förnyad ordergivning, hade han fått den uppfattningen, att vädret förbättrats, man att horisontalsikten vid Göteborg varit begränsad av dis. När Ekström vid Hallandsåsen gick genom molnen, uppfattade han ej ordern om molngenomgång, utan trodde, att Ekström försökte gå fram längs åskanten med bibehållen marksikt. Då han härvid förlorade Ekström ur sikte, vände han och gick runt Hallandsåsens östra del, där vädret var bättre. Då han var norr om åsen, gick han åter ned till kusten, men måste vända på grund av dimman. Söder om Laholm gick han upp på 1000 m höjd genom en öppning i molnen för att iakttaga molntäckets utsträckning och fortsatte därefter ovanför molnen upp till trakten av Falkenberg. Då han här såg, att molnen hindrade flygning på låg höjd, såväl längs kusten som norrut, vände han och gick tillbaka till Hallandsåsen, varefter han fortsatte under molnen till Bulltofta. Efter starten från Bulltofta hade han provat radion. Mottagningen hade därvid gått dåligt. Han hade ej uppfattat något från varken Barkman eller Ekström i radion, men en stund före landningen hade han hört F 10 markradio tydligt.
Aspiranten Gustafsson. Han var chef för 4. roten och flög i fpl nr 41, som var utrustat med fullständig radioutrustning. Barkman kom in i lektionssalen kl 0900, flygklädd och uppgav, att starten skulle uppskjutas, enär det var dimma i Göteborg. Barkman kom tillbaka kl 0930 och angav då, att Göteborg hade god vertikalsikt, men att horisontalsikten på grund av soldis var begränsad till 2 – 3 km. Några övriga uppgifter om vädret längs flygsträckan lämnades icke. Gustafsson startade med roten kl 1015. I höjd med Hälsingborg uppfattade han divch återkallelseorder och kvitterade denna omedelbart. Roten landade i Bulltofta omkring kl 1050. På särskild fråga uppgav Gustafsson, att han efter divflygningen den 2 oktober anmält för Barkman, att radiomottagaren i fpl nr 3 ej fungerat. Han hade icke – såvitt han uppfattat – fått order om ytterligare anmälan.
Aspiranten Nordqvist. Han var rotetvåa i 4. Roten med fpl nr 40, utrustat endast med radiomottagare. Han berättade i likhet med Gustafsson. På särskild fråga uppgav Nordqvist, att han den 2 oktober provat radiomottagaren i fpl nr 32 under ett flygpass han då haft och att mottagaren därvid fungerat fullt tillfredsställande.
Aspiranten Gyllenkrok. Han hade order att med fpl av typ Sk 15 flyga till Såtenäs över samma route som divisionen. En mekaniker följde med i fpl. Starten, som utsatts till kl 0930. uppsköts på grund av dåligt väder. Då Barkman slutligen gav startorder, angav han, att dis rådde i Säve, men lämnade i övrigt inga uppgifter om vädret. Gyllenkrok startade kl 0955 med kurs på Halmstad. Vid Billesholm mötte han Barkman, som genom tecken beordrade honom återvända till Bulltofta. Då Barkman omkring kl 1100 ånyo gav startorder, uppgav han, att ett dimbälte låg i kustbandet, men att bättre väder rådde inåt landet. Gyllenkrok startade kl 1110, men måste på av motorfel nödlanda på Hallandsåsen. Han avhjälpte felet tillsammans med mekanikern och återvände till Bulltofta enligt per telefon inhämtad order. (”?” Handskriven anteckning i marginalen).
Furiren Lundmark. Han var chmek på 3. div. Den 2 oktober rapporterade Hultqvist, att radiomottagaren i fpl nr 37 ej fungerade. Han anmälde detta omedelbart för radiomontören, som lovade åtgärda förhållandet. Han hade icke fått någon ytterligare anmälan beträffande radiomottagare.
Fänriken Larsson. Han flög den 2 oktober i fpl nr 35. Radiomottagaren fungerade därvid utan anmärkning.
Sergeanten Meijer, stnuoff. Meijer inlämnade särskild rapport (bil 6).
Meteorologen Holmqvist vid Bulltofta väderleksstation. Han framhöll, att han ifrågavarande morgon expedierat ett stort antal väderlekssamtal, varför han ej med bestämdhet kunde erinra sig samtliga detaljer i de olika samtal han fört. Omkr kl 0800 ringde en till namnet obekant person från F 10 och anhöll om upplysning om vädret i Såtenäs. Holmqvist svarade, att någon tillförlitlig rapport ännu ej förelåg, men att ”kl 8-observationerna” skulle vara färdiga om en stund och ombad den frågande att ringa senare. Holmqvist erinrade sig med säkerhet, att det ej angivits, att flygning skulle äga rum. Någon gång efter kl 0830 telefonerade samma person från F 10 och frågade åter efter vädret i Såtenäs. Såvitt H. nu kunde erinra sig hade den frågande tillagt: ”Kan man landa i Såtenäs?”. H. hade svarat: ”I Såtenäs dimma, i Göteborg dis, 1 – 2 km sikt, inga moln, i Torslanda dis, 4 – 10 km sikt, inga moln”. Av samtalet framgick tydligt, att under dessa förhållanden start ej skulle ske. På särskild fråga hade Holmqvist tillagt, att ”kl 11-observationerna” skulle vara färdiga mellan kl 1100 och 1130. Någon upplysning om vädret längs västkusten hade icke begärts. (”Men borde ha lämnats!” Handskriven anteckning i marginalen). Omkring kl 1045 ringde åter F 10 på – möjligen samma röst – och frågade denna gång efter vädret på västkusten ”Halmstad? Varberg?” Holmqvist hade svarat att det var dimma där, men att bättre väder rådde inåt landet, varpå den frågande sagt: ”Ja, det förstår jag, för jag har varit uppe och vänt”. Några ytterligare telefonsamtal med F 10 i denna sak kunde H. ej erinra sig. (”Barkman” Handskriven anteckning i marginalen).
Kommissionen återvände därefter till Ljungbyhed.
Den 8 oktober anställde kommissionen ytterligare förhör med löjtnanten Barkman, som utöver tidigare lämnade uppgifter uppgav följande. Sedan 1. och 4. rotarna landat på Bulltofta, hade han ringt upp väderleksstationen, som meddelat, att ett smalt dimbälte längs västkusten, men att i övrigt klart väder rådde. Då trodde han, att de återstående två rotarna gått över dimbankarna vid västkusten och fortsatt mot Såtenäs, beslöt han att starta med resten av divisionen samlad i 5-grupp och flyga till Såtenäs över Småland. Han gav därför order om start kl 1115. Men då meddelande om haveriet inkom, återkallades startordern. Av förbiseende blev emellertid Gyllenkrok ej underrättad härom. Normalt brukade väderleksrapporten finnas anslagen på div omkring kl 0810, men ifrågavarande dag fanns ej prognosen på sin vanliga plats. Han anmärkte detta förhållande för en av divisionens skrivare och vände sig sedan till Ekling samt gav honom det förut nämnda uppdraget att bl a taga reda på vädret. Att han själv ej anskaffat flygväderleksrapport eller tagit del av väderleksprognosen i enlighet med OSF Kap III § 3 p 9 berodde på, att han tagit för givet, att Ekling införskaffat, att Ekling införskaffat vederbörliga uppgifter. (”Planläggningen!” Handskriven anteckning i marginalen). Han hade emellertid icke själv kontrollerat, att så verkligen skett. Den ovan omnämnda väderleksprognosen hade han fått först kl 1130. Sedan Barkman tagit del av Eklings uppgifter, tillade han, att såvitt han kunde erinra sig, hade han stått bredvid, då Ekling telefonerat och sett, att denne på ett block antecknat ”Varberg 300 m.”
Från F 9 väderlekstjänst hade inkommit särskilt förhörsprotokoll med därvid fogade handlingar (bil 7). Den 7 november 1941 anställdes ytterligare förhör med följande personal ur F 10. Av kommissionen voro ordföranden och kaptenen Thunberg närvarande vid förhöret.
Fänrik Müller-Hansen. Han tjänstgjorde såsom navigationsoff vid F 10 och hade på grund därav hand om väderlekstjänsten därstädes. Jml av honom utfärdad muntlig order till väderleksbiträdena skulle väderleksprognos anslås på särskilt angivna platser vid divisionsexpeditionerna dagligen kl 0800 eller så snart som möjligt efter denna tidpunkt. Han hade icke personligen kontrollerat att denna order blev verkställd. Han hade emellertid icke haft anledning misstänka, att så icke varit förhållandet, då han icke mottagit någon anmärkning från divcheferna i denna sak.
Vpl 142 21/40 Andersson. Han tjänstgjorde som väderleksbiträde tillsammans med vpl 102 Berggren. De tjänstgjorde i olika skift vid Bulltofta väderleksstn som jämväl utgjorde F 10 VS. Prognosuppgifter kommo flj tillhanda på teleprinter dagligen, vanligen omkr kl 0745. En ordonnans från signalcentralen brukade överlämna dessa meddelanden till väderleksstn Bulltofta. Detta skedde på varierande tider mellan 0830 – 0930. Prognosen utskrevs då av det väderleksbiträde, som var i tjänstgöring, och skickades tillbaka till divisionerna Måndagen den 6 okt omkr kl 0730, då han och Berggren kommo till sin arbetsplats, funno de en teleprinterrulla liggande på bordet. Berggren hade tittat på den, men då han funnit att den var daterad den 5 okt, hade han antagit, att det endast varit gårdagens prognosuppgifter och hade inte gjort någonting åt saken. Då de senare hade varit sysselsatta med kartritning , hade de icke närmare tänkt på att efterforska prognosuppgifterna utan trott, att ordonnansen så småningom skulle avlämna den. Först vid uppringning, då vpl Thunberg på 3. div telefonerade omkring kl 1030 och efterforskade prognosen, hade de kommit ihåg densamma. Andersson ringde upp signalcentralen och fick det beskedet, att prognosen redan var lämnad. Vid närmare granskning av omnämnda teleprinterrullen funno de, att prognosuppgifterna för den 6/10 jämväl funnos på denna. Prognosen utskrevs därefter snarast och översändes till divisionerna.
Vpl 102 3/40 Berggren berättade i likhet med Andersson.
Vpl 279 22/40 Thunberg. När löjtnant Barkman kom tillbaka efter första flygningen, efterfrågade han väderleksprognosen. Thunberg hade då ringt upp väderleksstn.
Fljch överstelöjtnant Zachrisson. Han hade av Barkman fått en plan för övningen och godkänt densamma. Måndagen 6/10 hade han icke tagit någon del av Barkmans förberedelser. Han kunde icke erinra sig, att han träffat Barkman före starten. Han hade emellertid ifrågavarande morgon icke i något avseende ingripit i Bergmans åtgöranden.
Haverikommissionen beslöt därefter avgiva följande utlåtande.
Utlåtande. Haverierna hava inträffat under en övningsflygning med 3. div F 10, som leddes av tjf divisionschefen, löjtnanten Barkman. Övningen avsåg en långflygning med Bulltofta – Såtenäs som första etapp. Härvid skulle huvudvägen tagas över vid västkusten befintliga flygplatser (Halmstad – Varberg – Torslanda) samt vidare över Säve och Trollhättan till Såtenäs. Mellanlandningar skulle icke företagas, utan flygplatserna skulle, alltefter förhållandena, rundas eller passeras. Någon särskild flyghöjd var icke anbefalld. Flygningen skulle äga rum i rotar med 5 minuters mellanrum. Första start avsågs ske kl 0930. Utöver divisionens ordinarie fyra rotar skulle ett fpl typ Sk 15, fört av aspirant Gyllenkrok, starta snarast efter det blivit bestämt, att flygningen skulle äga rum, och enskilt flyga till Såtenäs. Fänrik Ekling, som tjänstgjorde såsom divisionsadjutant, fick bl a i uppdrag att anskaffa väderleksrapport för flygningen. Fänrik Ekling hade uppfattat denna order så, att han borde förvissa sig om väderleken såväl vid Såtenäs som för sträckan från Bulltofta längs västkusten. Omkring kl 0830 telefonerade han till Bulltofta väderleksstation för F 10 depå. Fänrik Ekling tror sig härvid hava sagt: ”Från F 10. Kan jag få väderleken Malmö – Såtenäs?” Huruvida han klargjort, att förfrågan gällde flygning den ovan angivna vägen, kunde han icke med bestämdhet säga, men trodde, att så var fallet. Den vakthavande meteorologen vidhåller emellertid bestämt, att förfrågan endast gällt väderleken i Såtenäs. Han meddelade, att 8-prognosen icke var klar samt ombad fänrik Ekling att telefonera senare. Fänrik
Ekling telefonerade åter omkring kl 0845 och yttrade
därvid endast: ”Det är från F 10 igen”. Han erhöll
då enligt egen utsago nedanstående uppgift: Säve – lätt soldis.” Enligt
tjänstgörande meteorologen meddelades han på
förfrågan, om de kunde landa i Såtenäs Då fänrik Ekling av väderleksrapporten förstod, att starten måste uppskjutas, hade han icke gjort några vidare förfrågningar. Han repeterade för löjtnant Barkman, som stod intill, de erhållna väderleksuppgifterna. Fänrik Ekling har icke tagit del av den för dagen gällande flygväderleksrapporten, som vanligen brukar finnas anslagen å div från omkring kl 0810, men denna dag kom divisionen till handa först omkring kl 1130. Fänrik Ekling har heller icke begärt flygväderleksrapport i egentlig mening för den sträcka, flygningen gällde. Då löjtnant Barkman vid erhållandet av fänrik Eklings meddelande beträffande markdimma i Såtenäs förklarade, att starten t v skulle uppskjutas och han själv skulle telefonera till Säve för att efterhöra väderleken, ansåg fänrik Ekling sig med visst fog löst från uppdraget att skaffa väderleksrapport, Omkring kl 0930 telefonerade löjtnant Barkman till F 9 väderleksstation, som meddelade, att det var klar himmel i Säve med dis, sikt 3 km. Löjtnant Barkman telefonerade därefter till Bulltofta väderleksstation och efterfrågade, om några nya väderleksuppgifter inkommit, men fick det svaret, att sådana utöver tidigare lämnade icke förefunnos. Detta telefonsamtal kan den tjänstgörande meteorologen icke erinra sig. Löjtnant Barkman gav då order för start samt meddelade härvid, att det var klar himmel i Säve och 3 km sikt. Någon väderleksuppgift för själva flygvägen lämnades icke eleverna. Den första roten anbefalldes starta kl 1000. I händelse av dimma i Såtenäs, skulle enligt hans order, landning i första hand ske i Säve, i andra hand i Trollhättan. Löjtnant Barkman hade icke före flygningen anskaffat väderleksrapport eller tagit del av väderleksprognosen i enlighet med bestämmelserna i OSF kap III, § 3, p 9. Han förklarar detta med, att han tagit för givet, att fänrik Ekling införskaffat vederbörliga uppgifter. Löjtnant Barkman hade emellertid icke kontrollerat, att så verkligen skett. Sedan fänrik Ekling erhöll meddelande, att markdimma rådde i Såtenäs, där landningen skulle äga rum, har någon uppgift om väderleksförhållandena därstädes icke erhållits. Samma förhållande gällde beträffande väderleken längs västkusten med undantag för Göteborgs-trakten. Flygningen blev sålunda beordrad att ske längs västkusten, där väderleksförhållandena voro i hög grad ogynnsamma, under det att bra väder rådde inåt landet. Löjtnant Barkman startade kl 1000 tillsammans med 1. roten. Vid Bulltofta var molnhöjden 400 – 500 m samt sikten god. I trakten av Åstorp hade molnhöjden gått ned till omkring 200 m. Vid Ängelholm var höjden 100 m och sikten hade minskats till omkring 1000 m. Löjtnant Barkman beslöt då att vända, tog befälet över 1. roten och satte kurs mot Bulltofta. Per radio beordrades övriga rotar att vända. Endast 4. roten kvitterade emellertid denna order. Under hemflygningen mötte han det av aspirant Gyllenkrok förda flygplanet typ Sk 15, och beordrade denne att vända. Den 2. roten med aspirant von Heidenstam såsom rotechef och aspirant Runeborg såsom tvåa har uppenbarligen icke uppfattat ordern att vända utan fortsatte och av den försämrade väderleken tvinats allt lägre. Roten synes från trakten av Båstad i höger flankformering hava följt kusten samt vid Tylösand, där fullständig tjocka med endast 200 – 300 m sikt samt bleke var rådande, på lägsta höjd kommit ut över havet. Vid försök att svänga in mot land hava flygplanen antingen kolliderat eller ock sannolikare flugit i vattnet. Flygplanen anträffades på 10 m djup omkring 300 m från land. Förarna befunno sig i flygplanen. Det finnes icke något skäl antaga, att radioutrustningen (mottagarna) i 2. rotens fpl vid detta tillfälle skulle hava varit funktionsoduglig. Något fel hade icke förmärkts vid senast föregående flygövning (2/10). Att återkallelseordern icke mottagits kan hava berott på påtvingad låg flyghöjd. Av övriga flygplan i divisionen återvände 3. och 4. rotarna så småningom till Bulltofta. Fänriken Ekling gjorde med flygplan typ B 4 molngenomgång och fortsatte norrut samt landa å Såtenäs.
Slutligen vill kommissionen framhålla följande. Utfärdade säkerhetsföreskrifter hava vid förberedelserna för flygövningen icke följts. Anskaffande av flygväderleksprognos (-rapport) från egen VS har ersatts med personlig telefonförfrågan hos personal vid flygplats i närheten av målet för flygningen. Av ordalydelsen i OSF kap III § 3 mom 9 synes framgå, att flygväderleksprognos (-rapport) bör studeras på utskrivet formulär. En komplettering av momentets lydelse härutinnan är möjligen erforderlig.
Ljungbyhed och Stockholm den 29 november 1941. Ordförande i Flygvapnets haverikommission. Nils Krok.
SMHA:s MILITÄRAVDELNING
FLYGVÄDERLEKSPROGNOS den 6/10 1941 kl 0640. Kraftigt högtryck över Skandinavien.
För att vidstående karta med blått skuggade område (västkusten) gäller till kl 1300
Områden 05 + 30 = Svaga höjdvinklar. Klart eller nästan klart och god sikt frånsett lokala dimbankar vid kusten.
För å vidstående karta med rött skuggade område (södra och mellersta Sverige) gäller till kl 1300. Områden
06 + 08 + 10 = Svaga höjdvindar. Markdimma särskilt
inom områdena 06 + 36 + 27 + 29, vilket dock
sannolikt lättar flerstädes under förmiddagen. I
övrigt klart eller nästan klart och god sikt. Malmö som ovan.
A. Andersson. Väderleksbiträde.
Vidimeras: Ruth Bille
Fpl typ J 8 nr 246. Tillverkningsår 1938 Total gångtid 432 tim 20 min Gångtid efter liten fplöversyn 13 tim 10 min.
Motor typ My S2 203. Tillverkningsår 1937 Total gångtid 287 tim 45 min Gångtid efter stor motoröversyn 14 tim 10 min
Anm. Gångtid t o m den 5/10 1941. Haverikostnad: Totalhaveri.
Vidimeras: Ruth Bille
Rapport över bärgningen och iakttagelser å flygplanen å olycksplatsen.
På grund av mörkrets inbrott måste bärgningsarbetet av fpl 246 uppskjutas till följande dag. Fpl nr 246 befann sig 75 mtr. ifrån fpl nr 236. Dykaren konstaterade, att fpl låg på rygg med stjärten mot land och motorn c:a 2 mtr. från fpl. c:a ½ mtr. framför stabilisatorns framkant befanns underdelen av kroppen vara av, och vidare var stabilisatorns framkant skadad. Stjärtpartiet hade böjts ned mot botten. Underredet var bortslitet. H. undervinge var nästan helt deformerad. Det enda bärgningssättet var att slå en tross om fpl framför stjärtpartiet resp. navet på motorn. Av skadorna att döma synes fpl ha tagit vatten med höger undervinge först, enär denna befanns vara helt splittrad och nästan skiljd från kroppen. Sittrummet befanns vara relativt oskadat, och inne i sittrummet satt föraren, officersaspiranten Runeborg, fastspänd med fastbindningsremmarna. Skadorna å stjärtpartiet kunna tyda på, att fpl 246 träffats av nr 235 framför stabilisatorn, men möjligt är också, att stjärtpartiet brutits vid nerslaget. Vid bärgningen blev fpl ytterligare deformerat.
Båda fpl äro totalhavererade.
Ljungbyhed den 13 oktober 1941. Nils Nyberg Flygingenjör 1 gr.
Bil 5. Förhör med Fyrmästare E. Bodén. B. meddelade, att han tillsammans med sin son befann sig vid Tylöns brygga i sydvästra änden av Tylön. De hade hört tydligt motorbuller mot Tyludden men hade ej kunnat se flygplanen. Plötsligt hördes en skräll, varvid motorljudet tystnade, och strax därefter en duns med vattenplask. B. och hans son sprungo genast ombord på en roddbåt och rodde mot den plats, varifrån de hört skrällen. Efter c:a 7 min. rodd påträffade de spillror efter flygplanen och bl. a. en syrgasbehållare och en oljetank samt delar av fplbeklädnaden. På vattenytan funnos dessutom olje- och bensinfläckar. Ljungbyhed den 13 oktober 1941. Nils Nyberg Flygingenjör 1 gr.
Bil 7.
1. Vid telefonsamtal med F 10 angående väderlek å Säve den 6/10 meddelades väderlek enl. bifogad journal. (Ej medtagen här, ej heller uppgifter om fpl 236!) 2.
Någon särskild flygobs begärdes ej av F 10. Med
anledning härav kan ej exakt meddelas vilka
väderleksuppgifter som lämnades, enär de ej äro
antecknade.
Vidimeras: Ruth Bille.
Yttrande över haveri med fpl typ J 8 n:ris 236 och 246. Jämlikt bestämmelser i OSF kap IX § 5 har vid granskning av protokoll över haveri med fpl typ J 8 nris 236 och 246 den 6 oktober 1941 i FF fastställts: att haveriet ej uppkommit på grund av material- eller konstruktionsfel; att haveriet ej uppkommit genom bristande eller felaktig översyn och omvårdnad av materielen; att brott mot gällande av FF utfärdade bestämmelser ej föreligger. Ovan angivna omständigheter föranleda icke undersökning via domstol.
Stockholm den 12 december 1941. Arthur Örnberg Henry Kjellsson |
|||
|
----------------------------------------------------------- |
|||
|
Olycksflygning i tät dimma, sammanstötning på låg höjd Vid ett flyghaveri på måndagsförmiddagen i trakten av Tylösand dödades två officersaspiranter. Två flygplan, i vilka förarna för tillfället voro ensamma, ha av allt att döma råkat in i tät dimma och därvid av hittills outredd anledning störtat i havet. De dödade äro officersaspiranterna Carl Peter R:son von Heidenstam och Tord Rune Runeborg. Aspirant von Heidenstam var född den 21 oktober 1920 och hemmahörande i Stockholm. Han var son till kammarherre Rolf von Heidenstam. Officersaspirant Runeborg, som var född den 12 december 1921 och hemmahörande i Visby, var son till framlidne major Runeborg och hans efterlevande maka, Visby. Flygvapnets haverikommission har beordrats till olycksplatsen.
Sikten blott 150 meter De båda planen hade iakttagits över …öndramslandet utanför Halmstad omedelbart före haveriet. De hade följt kustlinjen och på grund av dimman flugit mycket lågt. Så snart olyckan inträffade skyndade folk från Tylön och från land till platsen. De första som nådde ut till själva olycksplatsen voro ett par fiskare. Det var oerhört tät tjocka och sikten var inte längre än 100 à 150 meter, berättar en av dem för Svenska Dagbladets korrespondent. Vi hörde flygplanen på mycket låg höjd, så lågt att det förvånade oss att de gått klara för land. ”kan det gå väl att flyga i en sådan dimma”, sade vi till varandra. Och just i samma ögonblick hörde vi en smäll och en duns och motorbullret upphörde med ens. Vi rodde mot platsen så snabbt vi någonsin kunde. Det var bara 2 à 300 meter att ro men när vi kom fram fanns intet att göra för att rädda de ombordvarande. På botten såg man tydligt ett plan på fyra à fem meters djup. De ombordvarande hade tydligen inte kunnat göra något som helst för att rädda sig själva. Haveriet inträffade på så låg höjd att det var fråga endast om sekunder eller bråkdelar av sekunder. Planen flögo på endast 20 à 30 meters höjd, berättar ytterligare en person som vid tillfället befann sig vid Tjuvahålan. (Källa: 486) |
|||
| _________________________________________________________________________________________ |
|
Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig. Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper |
| Till huvudsidan Kontakta sidansvarig |