Sjöflygplan i kollision med Fårösundsfärjan 1945-06-14. S 9 Hawker Osprey. Regnr: 404

Föregående sida

Sjöflygplan i kollision med Fårösundsfärjan 14/6 1945. S 9 Hawker Osprey. Regnr: 404

Flygplanet totalhavererade vid krocken med ”Fårösund II”, det bärgades och kasserades. S 9 införskaffades för tjänst på flygplanskryssaren Gotland. Besättningen:

Flygförare Olof Arbin (sedermera pilot i Catalinan i den s. k. ”Catalinaaffären”)

Passagerare vicekorpral Arne Larsson.

Datum: 14/6 1945.

Flygplan typ: S 9 Hawker Osprey.

Flygplan reg. nr: 404.

Motor typ: Bristol (NOHAB) Mercury My VI.

Motor nr: 404.

Förare och övrig besättning: Furir Arbin, Vk 6032-1-43 Larsson.

Orsak till haveri: Kollision med färja vid utkörning till start.

Skadornas omfattning Flygplan: Totalhaveri.

Skadornas omfattning Motor: Cylindrar, magneter, insugningsrör och fästplåt saknade.

Skadornas omfattning Besättning: -

Beräknad rep. kostn. för fpl och motor: 43500:-

Analys nr: 60.

Undersökningsprotokoll D nr: 3:20.

Kungl Roslagens

Flygflottilj

Flottiljexp avd VI

Ank 2/7 1945 3:20

FLYGVAPNET

Inkom den 9/7 1945

Ta Nr Hav 28:2

Protokoll

Hållet vid förhör angående materiel som skadats den 14/6 1945 vid 1.div. F2.

Närvarande	Kapten von Essen	Förhörsledare
	Fänrik Sjörin	Protokollförare
	Löjtnant Asplund	kallad
	Fänrik Jansson	kallad
	Furir Arbin	kallad
	Kadett Hansson	kallad
	Kadett Andersson	kallad
	Vk 6031-1-43 Larsson	kallad

Förhöret föranlett av (Kort redogörelse över händelseförloppet).

Under utkörning till start kolliderade fpl med färjan mellan Fårösund och Broa. Fpl kantrade och blev liggande under vattnet med endast flottörerna över ytan.

Skada å personal: Ingen.

Materielskadornas omfattning

A Å flygplan S9 reg nr 404. Tillverkningsår 1934.

Total gångtid 771t 15m.

Totalhavererat. (Följande delar kunna ev. iståndsättas såsom reservdelar:

Flygkropp: H vingställ, H flottör, stjärtparti).

B Å motor typ My VI nr 7.

Tillverkningsår 1933.

Total gångtid 444t 45m.

Skador på cylindrar, magneter och insugningsrör och fästplåt (motorn kan ev. iståndsättas
men har av F2 föreslagits för kassation).

C Å annan materiel. Å färjan. Mindre skador å relingen samt färgen avskavd. Stukning av
lantärnställ. Ventilationsrör förstört. Kabel skadad.

Ungefärlig kostnad för materielens iståndsättande

A Flygplan 40.000:-Kr.
B Motor(er) 3.500:-Kr.

C Annan materiel 110:-Kr.
_________

Summa 43:610:-Kr.

Furir Arbin:
A. var beordrad att flyga in sig på fpl typ S 9. Efter övningsledarens genomgång av fpltypen och efter det fu. Furling flugit stod fu. Arbin i tur att flyga. Fpl avlämnades till fu. Arbin utan anmärkning och därvid meddelades bl a att vattenrodren voro inkopplade. Före utkörning gjorde A. i AFI anbefalld kontroll och reglage. Sedan fpl lämnat slipen framfördes det med motorn på tomgång c:a 75 m. Därunder kontrollerade A. vattenområdet framför. Vid denna kontroll iakttog A. inget hinder i körriktningen. Därefter ökade A. motorvarvet, dels för att öka rodrens verkningsförmåga i motvinden, dels för att få upp nosen så att propellern ej skulle arbeta i vattenstänk från flottörerna. Efter c:a 3-400 m körning minskade A. motorvarvet och gjorde ny kontroll av vattenområdet i körriktningen genom att först svänga något höger och därefter något vänster. Efter denna kontroll ökade A. åter motorvarvet. Efter c:a 600 m körning upptäckte A. plötsligt den på västlig kurs kommande färjan. A. drog av motorn och gav fulla roder för sväng åt höger. A. kunde inte bedöma om fpl hann svänga eller ej innan kollisionen inträffade. Fpl träffade färjan i ungefär 45º vinkel framifrån med vänster flottör, vänster undervinge och motorn samtidigt. Efter kollisonen girade färjan styrbord och återtog därefter sin gamla kurs. A. observerade att förliga delen av vänster flottör var helt intryckt. Omedelbart efter kollisionen hade fpl endast svag slagsida åt vänster men började efter några minuter luta över starkare. A. beordrade nu mekanikern att taga av skärmen och gå ut på höger vinge, för den händelse fpl skulle gå runt. När undsättningsbåtarna från flygstationen befunno sig endast 10 m från fpl kantrade detta. Besättningen hann hoppa ned på höger flottör, som flöt, och därefter över i undsättningsbåten. Befälet över bärgningsarbetet övertogs därefter av fk Jansson som medföljde beredskapsbåten ut.

På särskild fråga från förhörsledaren erkände A. att div.ch. särskilt framhållit att synnerlig försiktighet skulle iakttagas vid körning på vattnet samt vid start och landning.
A. hade den uppfattningen, att om färjan omedelbart stannat, hade måhända en kantring ha förebyggts.

På särskild fråga från förhörsledaren meddelade A. att han kände till att vid förhandenvarande kurser han var väjningsskyldig enligt ombordläggningsreglementet.

Uppläst och vidkänt:
Arbin.

…k 6032-1-43 Arne Larsson:

L. var beordrad att medfölja fpl i samband med inflygningen. Fpl körde först långsamt ut från slipen men ff drog efter en stund på gas varvid nosen höjdes något. Så som L. satt i baksitsen, framåt och med ögonen i jämhöjd med sittrumskanten kunde han ej iakttaga mycket framför fpl. På skogskanten på Fårö vilken syntes, märkte L. dock att föraren gjorde svaga svängar åt vänster och höger. I kollisionsögonblicket var L:s uppmärksamhet riktad på golvet för att kontrollera fastbindningsanordningarna. Efter kollisionen fick L. order av föraren att spänna loss sig samt gå ut på högervingen. L. lämnade både fallskärm och huva med glasögon i sittrummet samt klättrade därefter ut på högervingen där han alldeles intill flygkroppen avvaktade båtarnas ankomst. Omedelbart innan båtarna hunno fram kantrade fpl varför både L. och furir Arbin hoppade ned på höger flottör vilken flöt.

Uppläst och vidkänt:
Arne Larsson

Löjtnant Asplund:
A. tjänstegjorde vid tillfället ifråga såsom övningsledare. Han hade efter genomgång av fpltypen på marken beordrat först fu Harling och sedan fu Arbin till inflygning. Furir Harling genomförde inflygningen utan anmärkning.

Då fu Arbin körde ut för start skedde detta i medvind i riktning mot Broa med relativt kraftig motor. A. märkte genast att furir Arbin körde mot färjan och hade då nämnt till fk Jansson: ”Hoppas att han inte kör på färjan”. Då färjan befann sig c:a 800 m från flygstationen och tydligt syntes därifrån var detta yttrande endast menat som ett skämt. A. kunde under första delen av furir Arbins utkörning ej iakttaga att fpl gjorde några svängar. Under senare delen av utkörningen var A. upptagen av annat och riktade sin uppmärksamhet mot fpl först i kollisionsögonblicket.

På särskild fråga av förhörsledaren meddelade A. att han omedelbart före furir Harlings inflygning provflugit fpl utan anmärkning och att det ej fanns någon som helst svårighet att manövrera fpl i medvind med lågt motorvarv. Även ansåg A. att då fpl kördes på tomgång sikten rakt framåt var utmärkt.

Uppläst och vidkänt:
Lars Asplund

Furir Harling:

H. hade utfört beordrad inflygning på flygplantypen omedelbart innan fpl överlämnades till furir Arbin. Fpl hade därvid varit utan anmärkning. H. hade ej haft några som helst svårigheter att köra på vattnet. H. var även av den uppfattningen att vid körning på vattnet ff kunde iakttaga vattenområdet på längre avstånd framför fpl utan att svänga undan nosen. Om själva kollisionen har H. ingen uppfattning enär han ej var åsyna vittne.

Uppläst och vidkänt:
Stig Harling

Fänrik Jansson:

J. iakttog när furir Arbin körde ut från slipen, varvid denne först körde på tomgång c:a 30 m och därunder girade c:a 15º åt vänster varefter han fortsatte på rak kurs.

Under denna körning kunde J. icke iakttaga att fpl gjorde några som helst svängar. Ej heller kunde J. iakttaga att furir Arbin dragit ned motorvarvet vid något tillfälle under körningen förrän omedelbart före kollisionen. Strax innan denna iakttog J. hur föraren minskade gasen och svängde svagt vänster. Fpl stötte emot färjan på dess babordssida ungefär 1/3av färjans längd från fören. J. begav sig omedelbart springande till räddningsbåten och medföljde denna ut till haveriplatsen. Omedelbart innan båten hunnit fram till fpl kantrade detta åt vänster. Sedan besättningen tagits ombord ledde fk. Jansson fpl inbogsering på grunt vatten.

På särskild fråga från förhörsledaren sade J. att färjan hela tiden utan svårighet kunnat iakttagas från flygstationen.

Uppläst och vidkänt:
Kurt Jansson

Kadett Hansson:

H. befann sig på flygstationen vid den slip från vilken furir Arbin körde ut samt iakttog fpl rakt akterifrån under hela utkörningen. Fpl och färjan befann sig då på rät linje med varandra. Under utkörningen såg H. att fpl endast gjorde ytterst obetydliga girar åt höger och vänster varför han bedömde att ff ej kunde iakttaga färjan. H. är emellertid ej inflygen (sic) på fpltypen varför han ej torde kunna bedöma siktmöjligheterna i fpl. I övrigt bestyrkte H. att div.ch. givit noggranna direktiv om, att vid körning på vattnet största försiktighet skall iakttagas för att förhindra alla möjligheter till kollision.

Uppläst och vidkänt.
Holger Hansson

Kadett Andersson:
A. som stod tillsammans med kadett Hansson kunde endast bestyrka kadett Hansson och fk. Janssons skildring av händelseförloppet.

Uppläst och vidkänt.
Uno Andersson

Till

Chefen för 1. div.

F 2

Viggbyholm.

På begäran få vi härmed översända kostnadsförslag på reparation av skada å färja ”Fårösund II” tillhörig Vägförvaltningen i Gotlands län och uppkommen vid kollision med flygplan tillhörigt Eder div.

Kollisionen inträffade den 14 ds i Fårösund.

Arbetet omfattar:

Riktning och svetsning av reling.

Riktning av lanternställ.

Tillverkning och montering av ventilationsrör.

Mönjning.

Utbyta av skadad kabel för lanterna.

Kostnadsberäknas till Etthundratio (110:-) kronor.

Fårösund den 21. juni 1945

Gotlands kustartilleriförsvar

Varvsförvaltningen

Marinverkstaden

Verkmästare

Vidimeras: H. Michael

(Skrivbiträde).

Kollisionen har förorsakats av bristande uppmärksamhet från flygförarens sida.

Följande omständigheter har därvid samverkat:
a) Det var första gången A. förde ifrågavarande fpltyp, vilket normalt innebär, att han ägnat något större del av sin uppmärksamhet åt själva fpl (styrning, instrument) i motsats till omgivningen.
b) Sikten framåt i fpl S 9 är då fpl kördes på vattnet mindre god, särskilt för en relativt kortvuxen man som A.
c) A. har vid tidigare flygningar med sjöfpl i regel varit van vid att medföljande spanare medverkat i hållandet av utkik. I detta fall har det legat nära till hands för honom att förbise, att den medföljande vicekorpralen icke var spanarutbildad, varför dennes medverkan icke utan vidare kunde påräknas. A. har alltså i viss mån räknat på en viss uppmärksamhet från spanarplatsen, som i verkligheten icke fanns.
d) Fpl och färja ha redan från utkörningens början framförts på svagt skärande kurser. Det är knappast anmärkningsvärt att flygföraren icke från början sett färjan med hänsyn till det dåvarande stora avståndet, färjans grå färg, den grå bakgrundet (sic) (Fårön) och färjans läge inom den med fpl huvudkurs sammanfallande, för flygföraren dolda sektorn. Under utkörningen har A. av allt att döma icke utfört tillräckligt stora kursändringar för att kunna överblicka framförvarande område. Härvid kan dock färjans förflyttning i förhållande till fpl med åtföljande avstånds- och bäringsändringar i viss mån ha samverkat på ett otursamt sätt, så att färjan trots vissa kursändringar av fpl kommit att ständigt vara i den av flygföraren icke överblickade sektorn framför fpl.

Fårösund den 17/6 1945

R von Essen

förhörsledare

Sten Sjörin

protokollförare

Ärendet hänskjutes till krigsrätt.

Hägernäs den 2/7 1945

A. Holm…

Tjf depåchef /K E Nordbäck

--------------------------------------------------

Sjöflygplan kolliderade med Fårösunds-färjan

Planet totalhavererade. – Färjan kom lindrigt undan. – Ingen människa skadad

Färjan ”Fårösund II” som råkade ut för det hotande olyckstillbudet på torsdagen.

När Fårösundsfärjan gick sin 6-tur i går eftermiddag (14/6 1945) fick besättningen och passagerare vara med om ett mycket elakartat olyckstillbud, som emellertid tack vare en rådig manöver och färjans stabila konstruktion avlöpte så lyckligt att ingen människa skadades. Däremot blevo de materiella skadorna betydande, då ett skolflygplan totalhavererade, och även färjan fick en del skador.

Färjan och planet kolliderade mitt ute i sundet och det blev en mycket häftig sammanstötning, då planet rusade fram på vattnet med full pådragen motor och färjan kom från motsatt håll med sina 6-7 knop. Besättningen ombord på skolplanet skulle företa en uppstigning och starten skulle ske från Fårösidan, varför man först körde på vattnet tvärs över sundet. Från Broa kom samtidigt den nya motorfärjan och då planets besättning inte förrän i sista minuten observerade färjan mitt i kursen blev en kollision oundviklig.

Planet rände med oerhörd kraft in i färjans babordsbog och tryckte in relingen rätt kraftigt. Värre var emellertid att planets propeller träffade relingen samt en ventil och började slå splitter ur det stabila materialet så att metallstyckena yrde kring hela färjan. Som tur var upphörde detta allvarliga riskmoment efter några ögonblick, ty planet studsade ut igen från färjan och drev bort med vinden.

Passagerarna hunno ta betäckning

Ombord på färjan befunno sig två bilar och 6-7 passagerare, de flesta militärer. Mitt på färjan stod Visby bryggeriets stora lastbil och bakom den en mindre militär personbil. En lycka var att ingen av passagerarna befann sig på den sida där planet törnade och när man såg att olyckan inte kunde undvikas fick var och en också någon tiondels sekunder på sig för att ta betäckning bakom bilarna, vilket förklarar att ingen skadades av det kringflygande splittret. Den passagerare som befanns sig närmast var chauffören i bryggeribilen men också han kom undan utan en skråma. I stället fick han en kraftig chock och även de övriga ombordvarande komma säkerligen att minnas den obehagliga händelsen länge. Bryggeribilen fick några skador på motorhuven.

Snabb manöver minskade olyckans omfattning

Olyckan kunde mycket lätt ha fått allvarligare följder men tack vare en påpasslig manöver av färjemannen Sven Dahlberg kunde man i sista ögonblicket undvika att planet kom in rätt förifrån genom porten. I annat fall hade motorn nått in över färjan och planet hade säkerligen blivit hängande där med lastförskjutning och en ev. kantring som följd.

En lycklig omständighet var också att man inte fick med även handlanden Gustaf Nyströms stora lastbil på färjan. Under sådana förhållanden hade en av de stora bilarna kört fram under babordsbogen just där smällen kom och då kunde det ha blivit kritiskt. Den nyströmska bilen hann emellertid inte ner till färjans avgång och kom sålunda ifrån de obehagliga händelserna.

Färjan fick endast ovanbordsskador

− Det händer rätt ofta att planen gå nära färjan, omtalar färjeman Dahlberg vid ett samtal med Allehanda, men de manövrera ju snabbt och kunna lätt gira undan. När planet kom emot oss i går väntade jag i det längsta att det skulle gira men då det stod klart att olyckan var oundviklig girade jag styrbord med färjan. Den ”lade över” åtskilligt vid stöten men rätade dock snart upp sig.

Det blev givetvis förvirring på färjan, då alla trodde att vi sprungit läck, och då jag såg att flygarna klarade sig bra och racerbåtarna voro på väg ut till dem, satte jag full fart på färjan för att nå land fortast möjligt. Under tiden skickades en man ned för att kontrollera skrovet och han kunde glädjande nog rapportera att ingen läcka uppstått utan att vi endast fått ovanbordsskador.

Planet kantrade efter några minuter

Planet, som är ett äldre skolflygplan och f. ö. ett av flygplanskryssaren Gotlands gamla maskiner, torde vara ur räkningen för alltid. Det bogserades in på grunt vatten o. bärgades sedan av lotsångaren Vega. Pontonerna voro sönderslagna, motorn intryckt, och även vingarna hade svåra skador. Att de båda flygarna klarade sig utan sådana och att planet inte fattade eld får också anses som ett mirakel.

Det måste anses klart att de båda flygarna brustit i försiktighet när de lämnade hangaren utan att förvissa sig om att farvattnet var fritt. Färjan måste ju ha synts tydligt och klart när planet startade.

Det är f. ö. inte första gången som båtar i Fårösund blivit ”påseglade” av flygplan, ty för något år sedan var en fiskebåt illa ute när ett plan landade. Det händer också rätt ofta att flygarna färdas ganska nära såväl färjan som andra fartyg och det är att hoppas att det inträffade nu kommer att medföra ändrade föreskrifter så att liv och materiel inte riskeras på det sätt som nu skett. (Källa: 497)

Kollisionen mellan ”Fårösund II” och ett sjöflygplan.

Den 14 juni inträffade en kollision mellan motorfärjan ”Fårösund II” och ett sjöflygplan tillhörande Roslagens flygflottilj, Viggbyholm. Vid sjöförklaring i dag inför rådhusrätten förelåg en rapport om det inträffade från förste färjemannen S. O. Dahlberg. Han uppger att då han med färjan var på väg från Broa till Fårösund och kommit omkring 700 meter ut i sundet kom ett sjöflygplan från Fårösunds flygstation på vattnet rätt för ifrån, och då han såg att en sammanstötning var oundviklig, girade han styrbord med färjan för att inte få planet in rätt för ifrån genom porten. Det uppstod en ganska hård stöt när planet tog på babords bog. Färjan krängde därvid över men rätade snart upp sig. Då hr Dahlberg trodde att färjan sprungit läck satte han full fart mot färjeläget i Fårösund för att komma så nära land som möjligt ifall en läcka skulle ha uppstått i skrovet. Han gjorde dock detta sedan han övertygat sig om att flygplanets besättning klarat sig. Orsaken till kollisionen uppgav han vara bristande uppmärksamhet från pilotens sida. Färjans skador bestodo av en inbuckling i babords ledstång och vidare blev ev luftventilatorrör skadat och ställningen till sidolanternan snedvridet. (Källa: 498) (Läs sjöförklaringen)

_________________________________________________________________________________________

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

Till huvudsidan Kontakta sidansvarig