Sjöräddningsplan måste nödlanda utanför Visby 6/5 1946. Dornier Do 24

Dornier Do 24 i holländsk tjänst.

Dornier Do 24 flög första gången 3 juli 1937 och serieproduktionen inleddes i november 1937. Flygbåten konstruerades efter en beställning från holländska Marine Luchtvaart Dienst som önskade ersätta sina Dornier Wal flygbåtar. Fram till 1940 levererades elva flygbåtar från Dornier-Werke GmbH medan ytterligare 26 tillverkades på licens i Holland av De Schelde och Aviolanda. Efter att Tyskland invaderat Holland fortsatte den holländska tillverkningen för Luftwaffes räkning. Totalt tillverkades 140 Do 24 i Holland för Luftwaffe. 1941 startade en produktion av Do 24 vid Potez-CAMS-fabriken i Sartrouville i Frankrike, som tillverkade 60 flygbåtar. Några av dem var i tjänst fram till 1955 i det franska marinflyget. Vingen var monterad på stöttor över flygkroppen, och stjärten avslutades med en stabilisator med dubbla fenor. Flygegenskaperna var ovanligt goda för att vara en flygbåt, den klarade till och med mindre sjögång både vid start och landning. Beväpningen utgjordes av en 7,92 mm MG 15 kulspruta i ett torn framför cockpit samt en 7,92 mm MG 15 kulspruta i ett stjärttorn. Mitt på flygkroppen bakom vingen fanns ett torn med en 20 mm MG 151/20 kanon eller en 30 mm MK 103 kanon. Under vingarna kunde tolv 50-kilosbomber placeras i speciella bombställ. Efter andra världskriget fortsatte produktionen i Spanien men då av varianten CASA. I Spanien togs Do 24 ur tjänst 1967. Totalt tillverkades 294 Do 24. Mellan åren 1945 och 1951 ingick Dornier Do 24 i Flygvapnet och benämndes Tp 24. Under andra världskriget landade två stycken Dornier Do 24 i Sverige . Det ena flygplanet utlämnades efter kriget till Sovjetunionen medan det andra kom att tjänstgöra i Flygvapnet med övervaknings-, spanings- och sjöräddningsuppgifter över Östersjön. Luftwaffes flygbåt CM+RY landade 31 oktober 1944 vid Hällevik söder om Sölvesborg. Ombord fanns två flyktingar, en tysk flygmekaniker och en estnisk kvinna. Flygplanet, som var nästan nytt, kom från en tysk sjöräddningstation vid Nest. Efter instruktioner från den tyske föraren flögs det ner till Karlskrona för undersökning. Den tyske flygattachén Peter Riedel och flygingenjören Sefeldt besiktigade flygbåten den 7 november 1944 och en gemensam besiktningsrapport upprättades. Förhandlingar inleddes med de tyska myndigheterna om ett köp av flygbåten. I januari 1945 köpte Flygvapnet flygbåten för 250 000 kronor genom en omväg över firma AB Industridiesel. Flygbåten förflyttades till CVV där en fullständig översyn, ommålning och märkning genomfördes, för att i maj 1945 placeras vid F 2 Hägernäs. Den variant som Flygvapnet använde var obeväpnad. När Consolidated Model 28 Catalina kom i aktiv tjänst degraderades Do 24 till rena övervakninguppgifter. Flygbåten mönstrades ut 1951 och skrotades vid CVV. (Källa: 230)

--------------------------------------------------

Sveriges enda sjöräddningsflygplan, en tremotorig flygbåt av typ DO 24, stationerad vid Roslagens flygflottilj i Hägernäs, måste under övningsflygning i går (6/5 1946) eftermiddag till följd av oljeläckage nödlanda 5 à 6 (9,260-11,112 m.) distansminuter norr om Visby. Landningen gick utmärkt och sedan ett plan från Hägernäs anlänt med reservdelar reparerades flygbåten, som därefter bogserades in till Visby av lotskuttern för finjustering av motorerna. Ännu vid tiden för tidningens pressläggning hade planet inte avgått till sin stationsort.

Enligt vad Gotl. erfarit avgick räddningsplanet vid 14-tiden från Hägernäs. Ombord befann sig sammanlagt ett 15-tal personer. Av dessa var några kustartilleri- och marinofficerare, som håller på att utbildas till flygspanare.

Övningsfärden gick utmärkt och intet fel märktes förrän man hunnit ned till Hoburgen. Till följd av oljeläckage såg sig föraren då nödsakad att stanna en av motorerna emedan risk förelåg att denna annars skulle skära ihop. Man fortsatte sedan norrut. Vid 15,30-tiden, då man befann sig 5 à 6 distansminuter norr om Visby, måste föraren stoppa även den andra motorn och då ingen möjlighet fanns att hålla planet i luften med endast den återstående motorn i gång hade piloten intet annat att göra än att gå ned på vattnet och invänta hjälp. I det vackra vädret och med den ringa sjöhävningen gick landningen utan missöde, och någon fara för de ombordvarande var det aldrig fråga om.

Från det nödlandade planet rekvirerades pr radio ett flygplan med reservdelar från Hägernäs. Kl. 17,45 anlände också en T 2:a med de begärda delarna och gick ned i närheten av DO 24:an, från vilken en gummibåt sändes över för att hämta reservdelarna, varpå reparationen började. Sedan denna var klar togs flygbåten på släp av lotskuttern från Visby, som också tillkallades pr radio, och bogserades in till Visby, medan det andra planet återvände till Hägernäs.

Ett flygplan som bogseras är ju en ganska ovanlig syn, och då lotskuttern vid 19-tiden kom in i hamnen med DO 24:an släpande i ett kraftigt tåg efter sig hade en ansenlig skara åskådare samlats på Holmen. De ombordvarande var iförda flytvästar, men detta berodde inte på nödlandningen, som kanske en del trodde, utan på gällande bestämmelser som föreskriver att dylika västar skall användas vid färd med militärflygplan. Sedan gick besättning och passagerare i land.

Meningen var att planet som föres av löjtnant Kuylenstierna, vid 7-tiden i morse (7/5 1946) skulle återvända till Hägernäs. Lotskuttern var ute för att hålla planet klart för gattet, men efter ungefär en timmes försök att få motorerna att gå tillfredsställande lade man till vid fiskhamnkajen för att ytterligare se över och justera dessa. Vid tiden för tidningens pressläggning låg planet fortfarande kvar i hamnen. De kommer att starta så fort motorerna blir klara.

  DO 24, som nu för första gången gästat Visby, är som ovan nämnts Sveriges enda sjöräddningsplan. Det har av flygvapnet ställts till förfogande för vissa räddningsuppgifter i samband med civila eller militära fartygs- och flyghaverier och för andra liknande ändamål.

Planet, som nyligen blev flygklart, är inte avsett för ambulansflygningar, man kan undantagsvis i speciella fall tas i anspråk för sådant ändamål. Det kan till sjöss starta och landa endast under gynnsamma betingelser, och avsikten är att det huvudsakligen skall användas för spaning samt nedkastning av gummibåtar, flytvästar och förnödenheter.

DO 24 har en besättning på 5-6 man och kan medföra högst 22 passagerare. Marschhastigheten är 240 km/tim., samt aktionstiden med normalt bränsleförråd 5 timmar och med maximalt bränsleförråd 9 timmar. Häremot svarar flygsträckor på rsp. 1,200 och 2,000 km.

I den speciella utrustningen ingår bl. a. tre gummilivbåtar, sju bårar (löstagbara britsar), sex flytvästar (utöver besättningens), en pistol för utskjutning av en hundra meter lång räddningslina, lätt dykarutrustning för högst 10 m. djup samt sjukvårdsutrustning. Utrustning och förnödenheter kan kastas ned i speciella lastfallskärmar, som vardera tar upp till 60 kg. (Källa: 502)

Sjöräddningsplanet DO 24, som i måndags nödlandade utanför Visby och sedan av lotskuttern bogserades in till hamnen, avgick vid 16-tiden i går (7(5 1946) till stationsort, Hägernäs. Innan planet startade hade det försetts med nya batterier, som flugits från Hägernäs till Fårösund och sedan fraktats med bil till Visby. Då man befarade att planet skulle få svårt att lyfta i den tilltagande blåsten lämnades 10 av de 16 ombordvarande kvar. De kvarlämnade, som tillhörde spaningskursen vid F 2, avreste natten till i dag med Gotlandsbåten. (Källa: 503)

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper