Haveri på Bungefältet 16/8 1949. J 22. Regnr: 22111

FFVS (Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm) J 22. F 3 Kungl. Östgöta flygflottilj. Registreringsnummer: 22111. Motor: Pratt & Whitney Twin Wasp C3, reg.nr. 3438.

Kort sammanfattning av händelseförloppet, övningens natur samt haveriplats: Under landning på Bunge flygfält efter ett kört skjutpass satte föraren flygplanet c:a m utanför fältgränsen, rullade genom ett staket och några buskage in på fältet, där han gjorde en ground loop.

Undersökningsnämnd tillsatt genom CF 3.

ordförande        Major K. Leuhusen

protokollförare Löjtnant K. Hagerström
                      flygingenjör      Fli G. von Köhler

Besättning:

tjänstegrad: ff                             

namn: 12-5-47(37?) Edlund 1948
född: 1927 31/8.

tjänstegrad: Furir, Stamoff        

flygutbildad år: 1948

utbildnståndp.: GFSU:1
flygtid totalt: 214

flygtid å fpltypen: 31.

Personalskador:

Inga.

Teknisk rapport

Angående haveri (sic) med fpl typ J 22 nr 22111 den 16/8 1949 på Bunge flygfält.

Föraren har felbedömt landningen och icke i tid dragit på gas för att komma in på flygfältet, utan fpl har satt sig utanför, varvid vänster landningsställsben har slagit i en sten och vikt sig bakåt. Fpl har på ett hjul över en väg genom två staket och ett buskage in på flygfältet, där det gjorde ground loop åt vänster.

Följande skador uppstodo på fpl:

Propellerspetsarna deformerade

Motorskölden deformerad.

Vänster landningsställsben krökt, fällstöttan bruten.

Vänster landningsställsluckor kass.

Vänster hjul kass, höger punkterat.

Vänster yttervinge och skevroder skadade.

Fpl väg och utseende efter haveriet framgår av bifogade skisser och fotografier, bil 1a-e.

Malmslätt den 26 augusti 1949

G. von Köhler

Flygingenjör.

VI/GvK/ML
260849

Beräknade kostnader (inkl kostnader för förlorad mtr)

A Flygplan                            10.000 kr

B Motor(er) och propeller(ar) 8.000 kr
                                           __________

                                  Summa 18.000 kr  
 

Väderleksförhållanden på Bunge flygplats kl 1100 den 16/8:

Mulet. Molnhöjd 300-600 m 5/10, över 2000 m 10/10. Lätt regn med avbrott. Sikt 10-20 km. Vindriktningen 210º - 220º  28 km/tim (jä…). Barometertryck red fält 1007 mb.      

Skaderapport insänd den 19/8 1949 avd VI nr 22:46.        

Vid förhör anförde nedannämnda personer i huvudsak följande (sammanfattning av förhör enl bilageförteckning)

… 12-4-17 Edlund:

Jag hade under c;a 20 min haft skjutning mot markmål med fpl J 22 nr 22111. När övningen var avslutad gick jag hem för landning. Efter erhållet tillstånd att landa … 22, högervarv, gick jag in i trafikvarvet och vidtog efter hand de vanliga åtgärderna före landning. Från medvindslinjen gjorde jag en planésväng, så att jag gick … ut i landningsriktningen på 150 m höjd. Under svängen pumpade jag successivt ut landningsklaffen och minskade  gaspådraget så. Att när svängen var avslutad landningsklaffen … i läge emellan ”start” och ”helt utfälld” och gasen var helt avdragen. Hastighetsmätaren visade 180 km/tim.
Med anledningen av den relativt kraftiga vinden hade jag för avsikt att landa med … inte helt utfälld, men efter att ha planérat på rakbana ett litet tag, bedömde ... att jag skulle komma plus  och pumpade därför ut klaffen helt, fortsatte planén fortfarande med helt avdragen gas och höll till upptagningens början en fart av 180 km/tim. Ett hundratal meter utanför fältgränsen påbörjade jag upptagningen och var i det … helt övertygad, att landningen skulle förlöpa normalt. Efter upptagningens påbörjande kontrollerade jag inte någon gång hastigheten. Då fpl under upptagningen hade kommit … till c:a 10 m höjd och ungefär befann sig i planflyktsläge började det plötsligt … rakt ned. Någon tendens till vikning åt endera sidan kunde icke iakttagas. Jag … hastigt åt mig spaken och drog på gas, men kunde inte förhindra att fpl  tog mark c:a … utanför fältgränsen. Fpl fortsatte i stort sett rakt fram genom ett staket och några … in på fältet och hade då fortfarande så stor fart, att jag kunde hålla det flygande ytterligare ett hundratal meter. Jag hade härunder god roderverkan och gjorde själv … . Efter denna sjönk fpl ned  på vänster vinge och gjorde ground loop åt vänster … att jag kunde påverka fpl rörelse. Jag kuperade motorn och hoppade ur fpl så snart … .

Det förekom under hela landningsmanövern inga som helst irritationsmoment, utan … var helt koncentrerad på flygningen.

Jag känner till att fpl J 22 vikningshastighet utan motor med landställ och klaff … är c:a 140 km/tim.

Uppläst och vidkänt: Sture Edlundh.
 
Löjtnant Öhman:
Jag tjänstgjorde som trafikledare på märket och iakttog fpl under hela landnings…, som föreföll mig vara riktig och helt normal. Då fpl låg på rakbanan före landningen, höll jag som vanligt den vita flaggan rakt … att  föraren skulle kunna se hur vinden  låg i landningsriktningen. Härvid konstaterade jag själv  att den låg rätt, var ganska hård men jämn. Jag kunde från den plats jag hade vid märket inte avgöra precis hur långt bort fpl … upptagningen och blev därför helt överraskad då jag fick se fpl nästan i sätt…  ….äge, plötsligt ta mark utanför fältet. Något motorpådrag hördes inte. Efter sättningen … fpl  genom två staket och en hel del buskage in på fältet. Härvid slogs vänster landställben av. På fältet rullade fpl till en början på höger hjul, i jämviktsläge, men sjönk så småningom ned på vänster vinge och gjorde ground loop ungf i höjd med banändan. Så snart fpl stannat hoppade föraren ur.

Uppläst och vidkänt.

… Öhman

Kapten Palmqvist, ch 1. div:

Furir Edlund hade beordrats utföra skjutning mot markmål.

Landningen hade jag anbefallt skulle utföras genom insvängning från medvindslinjen, varvid flyghöjd och motorvarv successivt skulle minskas och klaffarna efter hand utfällas. (Jfr OSF bild 18.) Lägst flyghöjd vid urgång ur svängen 150 m samt lägsta hastighet 180 km/tim. Flyghöjd över fältgränsen c:a 10 m och hastighet 170 km/tim. Fpl skulle sättas på en sträcka 50 m bakom till 50 m framför märket. Vinden var för dagen 25 km/tim och ganska jämn. Som allmän bestämmelse för landning i stark eller byig vind hade anbefallts vid divisionen, att landningsklaffarna skulle användas med hänsyn tagen till rådande vindförhållanden.

Vid stark vind begagnades mindre klaff, mellan klafflägena L (landningsläge) och S (startläge). För dagen rådde icke speciellt kraftig vind, men vindförhållandena voro noggrant genomgångna med den flygande personalen före dagens flygningar. Trafikledare hade beordrats tjänstgöra vid landningsmärket för att underlätta elevernas bedömning.

Uppläst och vidkänt

… Palmqvist

Sannolikt händelseförlopp och utlåtande:

Föraren, furir Edlund, har bedömt för kort i landningen och ej i tid korrigerat felet, varför landningen ägt rum utanför fältgränsen, och fpl havererat.

Uppsala den 2/9 1949

K. Leuhusen           K. Hagerström

ordförande             protokollförare

 
Beslut:

Föraren, furir Edlund, synes hava brustit i uppmärksamhet i planén före landning.

Målet hänskjutes till åklagaren med hänvisning till MRL 22 § p 2. Fpl repareras genom fljing försorg.

Malmslätt den 6/9 1949

H. Beckhammar             G. von Köhler

Chef                                                                               

--------------------

Två farliga olyckstillbud har de senaste dagarna inträffat på Bunge flygfält. Två jaktplan har ramponerats medan förarna lyckligtvis undkommit utan skador. En av dem är visbybo. Planen tillhör F 3 i Malmslätt, av vilken en division f.n. bedriver övningar på Gotland.

Olycka i går (egentligen i förrgår 16/8 1949. 22171), som skedde vid 14-tiden, var den ofarligaste. En stamanställd vicekorpral och flygelev (Ebbe Larsson) var uppe med en J 22:a. När korpralen skulle landa på banan syd—nord, såg han att han kommit för långt fram och drog på gasen igen och gick upp.

Han gjorde genast om landningsförsöket, men med samma resultat. Den gången hade emellertid motorn så lågt varvtal och propellerbladen så stor skevning, att han inte kunde få upp maskinen igen. I stället måste han krascha planet.

Det gick först igenom nätstängslet, som omgärdar flygfältet, skuttade över gamla landsvägen och hamnade slutligen på ett sädesfält, tillhörigt stenarbetaren Helge Persson. Maskinen blev stående blott 2-3 meter framför ett uthus. Hade maskinen haft tillräckligt stark fart för att gå igenom det, hade den träffat på ett nytt farligt hinder, nämligen en ladugård. Maskinen fick skador på propellern, vingarna och landningsstället.

En liknande olycka inträffade på tisdagen (16/8 1949). Då skulle en flygelev också gå ned med sitt plan men satte ner det för tidigt. Ungefär vid korsningen mellan den gamla vägen och vägen till Utbunge hoppade planet över vägbanan, plöjde igenom hagtornsnår och kom slutligen in på flygfältet rakt igenom nätstängslet. Även denna gång klarade sig piloten utan skador. Maskinen däremot fick liknande skador som det andra planet, fast mindre. (Källa: 510)

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper